Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1951 - Nya material - Smält, stabiliserad zirkonoxid, av SHl - Textilfibrer av polyvinylklorid, av SHl - Nickel-aluminiumlegering, av SHl - Oljehärdig impregneringsfernissa för eldon, av SHl - Böcker - Svensk-tysk teknisk ordbok, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
materialets smältpunkt. Man måste därför göra en noga
avpassad blandning av olika kornstorlekar, så att de
mindre kornen kan bilda sammanbindande kristaller vid
bränningen.. Zirkonoxidpulvret blandas först med ett
organiskt bindemedel och pressas sedan till tegel i stålformar.
Efter noggrann torkning bränns teglen vid ca 1 700°C
(Chem. Engng febr. 1951, Mäter. a. Meth. mars 1951).
SHl
Textilfibrer av polyvinylklorid. I Frankrike har fyra
olika fibrer av polyvinylklorid med låg molvikt kommit i
marknaden. De kallas Rhovyl, Fibravyl, Thermovyl och
Isovyl och har olika utseende och egenskaper beroende
på olika orientering av molekylerna i fibern.
Rhovyl är en kontinuerlig fiber, som liknar rajon.
Molekylerna har maximal orientering i fiberns längdriktning.
Dennas draghållfasthet är därför hög, 2,8—3,2 p/denier,
både i torrt och vått tillstånd; dess förlängning är 12—
15 °/o. Fibravyl är en stapelform av Rhovyl. Ingendera av
dessa fibrer är brännbar, men de börjar krympa vid 80°C
i torrt och vid 75°C i vått tillstånd.
Thermovyl är en stapelfiber, i vilken molekylernas
orientering förhindrats. Härigenom fås en tjockare fiber, 9—10
denier mot 3 för Rhovyl och Fibravyl. Den har mindre
hållfasthet men större förlängning än dessa. Thermovyl är
emellertid stabil upp till 100°C och krymper inte i vatten
av denna temperatur. Isovyl är en ännu grövre fiber på
ca 18 denier med svag molekylorientering. Den har
därför låg hållfasthet vid dragning men god vid tryck.
Enligt uppgift erbjuder färgning av Thermovyl inga som
helst svårigheter. Fibern kan behandlas i nästan kokande
vatten och kan färgas på samma sätt och med samma
färgämnen som naturliga stapelfibrer. Rhovyl och Fibravyl
måste däremot färgas, tryckas och impregneras enligt
speciella förfaranden. Ett tämligen stort antal ljusa och några
mörka färger kan erhållas.
Polyvinylfibrerna används till möbeltyg, kläder och för
tekniska ändamål. Då de är rötsäkra används Rhovyl till
tropikutrustning, t.ex. i moskitnät, tältduk och rep. På
platser, där eldfaran är stor, t.ex. i biografer, teatrar,
samlingslokaler, flygplan och fartyg, bör polyvinyltyger vara
lämpliga till draperier, gardiner och möbler. Fibravyl och
Thermovyl påstås ha god termisk och akustisk
isolationsförmåga.
På grund av polyvinylfibrernas relativt stora känslighet
för värme synes deras användning till kläder fordra
försiktighet. Man har emellertid gjort sådana plagg som
baddräkter, sockor och kardigan av dem. Ett stort antal
tekniska användningsområden för Rhovyl har föreslagits,
de flesta inom kemisk industri. Några av dem är till
filterduk, slangar och skyddskläder. Det påstås, att
Rhovyl visat sig särskilt lämplig vid filtrering av frätande
vätskor och för borttagande av damm ur gaser, det
senare, därför att den blir elektriskt laddad och attraherar
dammet (Brit. Plast, maj 1951). SHl
Nickel-aluminiumlegering. Duranickel är en relativt ny
nickelaluminiumlegering med högt korrosionsmotstånd,
lika stor hållfasthet som värmebehandlade, legerade stål
och större hårdhet än korrosionsfasta legeringars med
jämförbart pris. Dess nominella sammansättning är 93,7 °/o
nickel, 0,05 */o koppar, 0,3 °/o mangan, 0,35 °/o järn, 4,4 °/o
aluminium, 0,5 <Vo kisel, 0,17 «/o kol, 0,005 °/o svavel.
Legeringens hållfasthet kan ökas genom kallbearbetning
och utskiljningshärdning. Dess slaghållfasthet faller med
stigande hårdhet, men den blir inte spröd ens vid en
draghållfasthet på 14 000 kp/cm2. Hårdheten är i obearbetat
tillstånd 140 Vickers och stiger vid 70 a/o reduktion till 330
Viekers. Den växer med hållfastheten, men denna stegring
blir mindre vid utskiljningshärdning av kalldragna,
varm-valsade och glödgade prov.
I mjukt tillstånd är legeringen svagt magnetisk och denna
egenskap ökas genom utskiljningshärdning. Den är ett
sant elastiskt material utan gradvisa avvikelser och kan
genom lämplig behandling ges en elasticitetsmodul vid
dragning på 300 Mp/cm2. Korrosionsegenskaperna för
Duranickel i alla former är praktiskt taget desamma som för
nickel.
Värmebearbetning av legeringen bör ske vid en
temperatur på upp till 1 250°C; över denna skadas materialet lätt.
Upphettningen sker bäst i svavelfri, reducerande atmosfär.
Smidning utförs vid 1 050—1 250°C; lätt varmbearbetning
kan ske vid ned till 870°C. Legeringen får inte svalna
i luft utan måste kylas snabbt från 800°C eller högre
temperatur för att undvika utskiljningshärdning. Glödgad
Duranickel kan dras, formas, stukas, böjas eller kallbearbetas
på annat sätt, ehuru den fordrar mer arbete än rennickel.
Maskinbearbetning sker också bäst i glödgat tillstånd.
Duranickel är särskilt lämplig till fjädrar både som tråd
och band. Den har mycket god utmattningshållfasthet och
kan användas vid upp till 320°C. Man använder mest
nickel som konstruktionsmaterial, när detta skall ha gott
korrosionsmotstånd, och Duranickel utnyttjas framför allt,
när man behöver en metall med samma kemiska
egenskaper och större hårdhet och hållfasthet vid
rumstemperatur eller högre temperatur (P 0’KiEEFE i Mäter. a. Meth.
apr. 1951). SHl
Oljehärdig impregneringsfernissa för eldon. De
oljehärdiga fernissor, som hittills stått till förfogande, har icke
visat sig tåla den låga temperatur, som elektroniska
instrument och apparater kan utsättas för i flygplan och vid
användning för militära ändamål. En amerikansk firma
har emellertid nu framställt en produkt, som är oljehärdig
och icke spricker vid temperaturer ned till — 57°C.
Det uppges, att fernisskikt på mässing härdade 1 h vid
65°C och därefter 1 h vid 100°C icke visat någon
förändring efter nedsänkning 48 h i klorerad difenyl,
acryl-plast löst i dioktylsebasat, petroleumsmörjolja eller
kol-fluorider. Fernissans genomslagsgräns är 20 kV/mm; vid
60 p/s är dielektricitetskonstanten 3,3 och förlustfaktorn
0,05 (Chem. Engng jan. 1951). SHl
Böcker
Svensk-tysk teknisk ordbok, av Einar Engström.
Svensk Trävarutidnings Förlag, Stockholm 1951. 477 s.
35 kr.
Denna bok är sista delen i den serie tekniska ordböcker
på engelska och tyska, som har utgivits på Svensk
Trävarutidnings förlag. Tidigare har utkommit en
engelsksvensk (Tekn. T. 1944 s. 730), en svensk-engelsk (Tekn. T.
1948 s. 393) och en tysk-svensk ordbok.
Den nu utkomna svensk-tyska delen är till omfånget
större än de andra och omfattar icke mindre än 60 000
ord. En aktningsvärd författarmöda ligger sålunda bakom
verket. Ordboken gör dock icke anspråk på att vara
fullständig, ty, såsom förf. påpekar i företalet, "på grund av
teknikens snabba framsteg torde det vara omöjligt att
utarbeta en fullständig teknisk ordbok". Detta förstår man,
men vad man dock måste anmärka på är den ojämnhet i
ordurvalet, som man märker redan vid en flyktig
granskning. Ett så viktigt ord som väte eller sammansättningar
där väte ingår som första led, finns inte med, men väl
t.ex. tretton rodanföreningar. De vanliga orden plast
(plastic) och radar saknas likaså, men det i teknisk text
rätt sällan förekommande ordet fez (ty. Fez) ingår.
Förf:s optimistiska förmodan att "boken torde vara så
gott som felfri" kan en granskare icke dela.
Förkortningarna, som anger till vilket fack ett ord hör, är ofta
inkon-sekventa (mellanfrekvens anges som en radioterm, men
mellanfrekvenssteg som en allmänt elektrisk;
Dämpfungs-mass anges som telefonteknisk term, men enheterna neper
och decibel som radiotekniska). Förkortningarna saknas
ofta där de borde finnas och tvärtom. Militär term skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
