Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 1 september 1951 - Transistorn — kristalldetektorns redivivus, av Dick Lundqvist, Rolf Gezelius och Torkel Wallmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1951
663
Fig. 14. Halvledartetrod.
spetsarna sättes an mot ytan i hörnen av en
liksidig triangel med sidan 50 ß. Om man på den
ena injektorn lägger en viss frekvens och på
den andra en annan frekvens kan man på
kollektorn ta ut mellanfrekvensen.
Halvledartetro-den kan därför användas som blandare för
ingångsfrekvenser upp till 200 Mp/s mot ca 10
Mp/s för en triod.
Fieldistornfig. 15, har fått sitt namn av att
man styr kollektorkretsen med fältet mellan
in-jektorerna och kristallen. De många injektorerna,
i det här fallet sex, ligger nämligen inte an mot
halvledarplattan utan hålles på ett avstånd av
storleksordningen 1 ,a från dennas yta.
Fältstyrningen påminner om gallrets funktion i ett
elektronrör; ingången blir också högohmig, i motsats
till vad fallet är med A-transistorn. Som
dielek-trikum i spalten kan man ha luft, olja och olika
organiska vätskor. Man har även med framgång
provat typer med linjekontakter.
Frekvensområdet kan sträcka sig till 10 Mp/s och däröver.
Vid framställning av t.ex. fieldistorns
elektrodsystem är stora svårigheter förknippade med att
reproducera geometrin. Tekniken vid
framställning av dylika elektrodsystem15, fig. 15, är att
trådarna bäddas in i glas, som håller distansen dem
emellan. Man utgår från ett knippe av glasrör,
som man dragit ned till en mindre dimension
genom upphettning i en gaslåga (fig. 16).
Särskilt vid arbete i hårdglas och med
iakttagande av försiktig och likformig uppvärmning
har det därvid befunnits möjligt att få en
bibehållen geometri i förminskad skala. I det koniska
området (vid pilen i fig. 16) kan man genom
kapning och slipning arbeta sig fram till ett snitt
med önskat avstånd mellan hålen. Dessförinnan
bör man ha trätt in trådar av lämplig metall och
smält fast dem i glaset.
Spalten på 1 jj, hos fieldistorn åstadkommes
genom ett etsningsförfarande. Om man har olika
metaller i centrumtråden och i de perifera
trådarna samt väljer lämpliga syror för etsningen
kan man få de senare nedfrätta medan centrum-
tråden blir oförändrad. Därefter får man genom
etsning av glaset fram just den relief som visas
i fig. 15. Det är även möjligt att åstadkomma en
liknande relief genom mekanisk slipning, enär
metaller som är hårdare än glas, t.ex. volfram,
därvid kommer att sticka framför glasets plan
medan mjukare metaller, t.ex. platina, kommer
att slipas ned under detta.
Transistorns egenskaper
Följande tabell ger en jämförelse mellan
A-transistorn och ett normalt elektronrör (triod i
miniatyrutförande). Siffrorna är ungefärliga och
anger endast storleksordning:
Elektronrör Transistor
Övre gränsfrekvens ........Mp/s 300 10
Maximal uteffekt ..........W 2 0,2
Verkningsgrad..........................ungefär lika
Förstärkning ..............dB 30 20
Brusfaktor ................dB 1 50
Ekvivalent brusmotstånd . .. ohm 10® 108
Driftspänning .............V 45—150 40
Storlek ...................cm3 10 1
Vikt ............................................g 10 1
Starttid ...................min 1 —
Viloeffekt ....’.............W 1 —
Livslängd .................h 103—104 ?
Stabila data ..............................måttlig ?
Mekanisk hållfasthet ..............måttlig god
Pris..............................................kr. 10 100
Övre gränsfrekvensen för transistorn, fig. 17,
ligger vid ca 10 Mp/s. Orsaken härtill är
spridningen i löptid från injektor till kollektor för de
positiva hålen. Detta är analogt med
förhållandena i vissa elektronrör med lång löptid för
elektronerna, t.ex. klystroner och
sekundäremissions-rör. Vid en strömimpuls i injektorn alstras
alltså ett stort antal hål, som vandrar över till
kollektorn och där ger upphov till en motsvarande
impuls. Då denna skulle ha upphört anländer
emellertid fortfarande ett antal eftersläntare,
Fig. 16. Neddragning av glasrörsknippe.
Fig. 15. Fieldistor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
