Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 1 september 1951 - Transistorn — kristalldetektorns redivivus, av Dick Lundqvist, Rolf Gezelius och Torkel Wallmark - Konservburkar av svartplåt - En »termospjäxa» - Bultar med hög draghållfasthet - En avverkning på 5800 m³/dygn - Sand i smörjfettet - Färgade pulvermetaller - Axel Granholm †, av Gösta Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1951
667
är användbara upp till tämligen höga frekvenser.
Naturligtvis är system enligt helt andra principer
tänkbara och vi står endast i början av en mycket
lovande utveckling.
Litteratur
1. Mott, N & Gurney, R: Electronic processes in ionic cry stals,
Oxford 1940.
2. Torrey, H & Whttmer, C: Crystal rectifiers, New York 1948.
3. Shockley, W: Electrons and holes in semiconduclors with
applications to transistor electronics, New York 1950 (utförlig
litteraturförteckning).
4. Stålhane, B: Icke linjära motstånd av halvledande och
spärr-skiktsbildande material, Tekn. T. 1948 s. 65.
5. Hungermann, E: Physik und Technik des Transistors, Elektron
1950 s. 357.
6. Bardeen, J & Brattain, W: Physical principles involved in
transistor action, Phys. Rev. 1949 s. 1208.
7. Lark-Horovitz, K: Conductivity in semiconductors, Electr.
Engng 1949 s. 1047.
8. Bardeen, J & Brattaln, W: The transistor: A semi-conductor
triod, Phys. Rev. 1948 s. 230.
9. Shive, J: The double surface transistor, Phys. Rev. 1949 s. 689.
10. Wallace, R & Kock, W: The coaxial transistor, Electr. Engng
1949 s. 222.
11. Shive, J: The phototransistor, Bell Labor. Rec. 1950 s. 337.
12. Shockley, \V: Theory of p—n junctions in semiconductors,
Bell. Syst. techn. J. 1949 s. 435.
13. Haegele, B: A crystal tetrode mixer, Sylvania Techn. juli 1949
s. 2.
14. Stuetzer, O: A crystal amplifier with high input impedance,
Proc. Inst. Radio Eng. 1950 s. 868.
15. Stuetzer, O: Microspacer electrode technique, Proc. Inst. Radio
Eng. 1950 s. 871.
16. Pfann, W & Scaff, J: The p-germanium transistor, Proc. Inst.
Radio Eng. 1950 s. 1151.
17. Banbury, P, Gebbie, H & Hogarth, C: Crystal triode action
in lead sulphide i Semi-conducting materials. H K Henisch, London
1951.
18. Byder, R & Kircher, R: Some circuit aspects of the
transistor, Bell. Syst. techn. J. 1949 s. 367.
19. Bichardson, J: Linear theory of fluctuations arising from
diffusional mechanisms — an attempt at a theory of contact noise,
Bell. Syst. techn. Journ. 1950 s. 117.
20. Eberhard, E: Counter circuits using transistors, RCA Rev. dec.
1949 s. 459.
21. Shockley, W, Sparks, M & Teal, G K: p—n junction
transistors, Phys. Rev. 1951 s. 151.
Konservburkar av svartplåt börjar åter användas i USA
på grund av tennbristen. Förtenningen ersätts av lack,
varjämte tennhalten i lödmedlet har minskat från 40 till
3 «/o.
En "termospjäxa" provas i USA:s försvar. Pjäxan
består av två gummilager med yllemellanlägg. Den kräver
bara en strumpa även i arktiskt klimat; vatten som
kommer in i pjäxan värms till kroppstemperatur på en timme.
Bultar med hög draghållfasthet ersätter nitar vid
stålkonstruktion i USA. På 7/s" bultar t.ex. dras muttrarna åt
till 2 250 kp/cm2 dragkraft i bultarna. Man lär få tätare och
billigare fogar — och slipper nithammarbullret.
En avverkning på 5 800 mVdygn har en apparat för
expansionsdestillation av petroleum, byggd i USA.
Kolonnen är 28 m hög och 9 m i diameter; trycket i
expansionszonen är 65 torr och temperaturen 410°C.
Sand i smörjfettet är bara bra, har man funnit i USA,
där tillsats av en kiselförening i smörjfett får detta att
behålla sin konsistens även vid mycket höga temperaturer.
Färgade pulvermetaller har visat sig värdefulla till
hjälp för identifiering av järnpulverkärnor med olika
magnetiska egenskaper.
Axel Granholm †
Den 6 juli 1951 gick Axel Granholm ur tiden vid en ålder
av nära 79 år. Han var en Dalarnes son, född i
Smedjebacken och ättling av en gammal köpmannasläkt. Kärleken
till fädernebygden följde honom livet igenom, och han
berättade på gamla dar gärna episoder från hemmet och livet
i den gamla hemtrakten.
Efter mogenhetsexamen i Falun 1890 genomgick han
KTH:s avdelning för Väg- och Vattenbyggnadskonst samt
tog examen 1894, vid en tidpunkt, då situationen för
nyutexaminerade ingenjörer i facket var allt annat än ljus.
Byggandet av norra stambanan, där Granholm liksom
flertalet av den tidens teknologer inom facket gjort elevtjänst,
var just färdigt och SJ:s nybyggnadsverksamhet reducerad
till ett minimum. Under 1894—96 verkade han därför
såsom ingenjörsbiträde hos en lantbruksingenjör och vid
väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Men bladet vände sig. och
SJ igångsatte nya stora järnvägsbyggnader.
Är 1898 finna vi Granholm såsom avdelningsingenjör vid
riksgränsbanan. Här gällde det att brottas med alla de
svårigheter, som möta vid ett järnvägsbygge i den ödsliga
och svårtillgängliga fjällvärlden och här fick Granholm
utveckla hela den andliga och fysiska kraft, som bodde
inom honom. Sin uppgift fyllde han på ett sätt, som gjorde
honom högt uppskattad både av de överordnade inom SJ
och arbetarna, och han blev nästan legendarisk genom
Ernst Didrings roman "Malm", som handlade om detta
bygge och vars hjältefigur torde vara modellerad efter
Granholm. Därefter följde överflyttning till bohusbanan
med därvarande svåra byggnadsuppgifter. Vid denna tid
var undertecknad arbetschef för de stora utbyggnaderna i
Trollhättan, och vi återknöto nu kontakten från
ungdomsåren.
Snart blev Granholm arbetschef för järnvägsbyggnaden
Bastuträsk—Skellefteå. Just som det led mot slutet av
detta bygge skulle den nybildade Vattenfallsstyrelsen sätta
i gång anläggandet av Porjus kraftstation. Inom styrelsen
hade inrättats en central byggnadsbyrå för alla
vattenbyggnader under min ledning, men det gällde att för den
lokala ledningen i Porjus finna en med
ödebygdsförhållanden förtrogen platschef. Granholm tillfrågades och
accepterade, sedan han fått tjänstledighet från statsbanorna.
Uppgiften var intressant, ja, spännande. Vattenfallet låg
långt inne i djupa obygden. Allt måste skapas:
transportleder, kraft för bygget, samhälle med bostäder, kontor,
handelsbutiker osv. Kraftverket var av alldeles ny typ med
maskineriet lagt djupt ner i berget, framsynt men
arbets-krävande. Det centrala organet gjorde all planläggning,
alla konstruktioner och stora inköp m.m., men det var ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
