Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 8 september 1951 - Elektrolytisk metallutfällning på aluminium och aluminiumlegeringar, av Uno Trägårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
Krome-Alume- eller Travers-processen6’18. Efter
den ovan beskrivna rengöringen anodoxideras
aluminiummaterialet i 3 % oxalsyra vid 15°—
20°C med lik- eller växelström, varvid
strömtätheten skall vara högst 0,5 A/dm2. Behandlingen
skall pågå 10 min, varvid spänningen stiger från
5 till ca 50 V. Efter sköljning nedföres metallen
1 ett modifieringsbad, en 5 %
natriuincyanidlös-ning, där anodoxidskiktet uppluckras. Tiden för
uppluckringen måste noga avpassas och
modifieringen avbrytas, när de första vätgasblåsorna
bildas. För koppar—-aluminium-legeringar är
modifieringstiden ca 5 s, för renaluminium (typ
2 S) ca 15 min. Härefter kan metallen förnicklas
eller elektrolytiskt beläggas med annan metall.
Nackdelarna med detta förfaringssätt är dels
den tidsödande anodoxideringen, dels att
modifieringstiden måste avpassas noga. Tiden för
anodiseringen har vid ett nytt förfarande kunnat
nedbringas till 1—2 min19.
En modifiering av anodoxidskiktet i samband
med metallutfällning sker vid Elytal-processen.
Aluminiumföremålen anodoxideras först i ett
särskilt bad t.ex. i 3 % fosforsyralösning vid
90—100 V under 5 min20, i 4 % sodalösning vid
40 V med växelström eller i
kromsyra—svavelsyralösning vid 60 V under 15—30 min. Härefter
insättes föremålen som katoder antingen i
mässingsbad eller i ett kopparcyanidavfettningsbad.
Oxidskiktet avlägsnas härvid delvis, åtminstone
i ytkorngränserna och ett tunt metallskikt
utfälles katodiskt. Detta får tjänstgöra som
förankring för den efterföljande elektrolytiska
metall-utfällningen.
Anodiseringen och modifieringen kan också
ske i samma bad21, t.ex. i ett mässingsbad, först
med växelström vid ca 40 V under 2 min,
varefter föremålen kopplas som katoder i samma
bad. Vid 5 V och 3 A/dm2 modifieras oxidskiktet
samtidigt som mässing utfaller. En kemisk
för-oxidering i soda och natriumkromat- eller
vana-datlösning (MBV-processen)22 följd av direkt
elektrolytutfällning av koppar, har även
föreslagits.
Elektrolytisk metallutfällning
Efter ytprepareringen är aluminiumföremålen
färdiga för metallbeläggning. Några synpunkter
på den elektrolytiska slutbehandlingen må här
framhållas. I allmänhet utfälles flera metaller
ovanpå varandra. På det kontaktutfällda
zinkskiktet kan zink eller koppar utfällas katodiskt,
den förra ur cyanidlösning, den senare ur
pyro-fosfatbad. På kopparutfällningen sker
vanligtvis förnickling ur normala nickelbad, varvid
bästa resultatet fås med mjuka
nickelbeläggningar. Förnickling kan även ske direkt på
kon-taktzinkskiktet, men då måste nickelbadet
innehålla stor mängd neutralsalter och pH vara så
högt som möjligt. Samma problem uppträder här
som vid förnickling av pressgjuten zinklegering.
Om man vill uppnå hög elektrisk
ytledningsför-måga genom försilvring, bör ytprepareringen
icke ske genom något oxidationsförfarande,
emedan den metalliska kontakten mellan
ytbelägg-ningen och aluminiummaterialet blir sämre än
vid kontaktutfällning.
Vid hårdförkromning har utarbetats vissa
specialförfaranden, varvid kromskiktets förankring
åstadkommes genom en uppruggning av ytan
antingen på kemisk eller mekanisk väg. Sålunda
användes i det tyska DVL-förfarandet23 den
vanliga rengöringen i alkali, men den mörka
ytbeläggning^ av ädlare legeringsmetaller får sitta
kvar och spelar en viktig roll som
lokalelement-bildare vid den efterföljande ytprepareringen i
surgjord nickelkloridlösning. Det
kontaktutfäll-da nickelskiktet avlägsnas därefter i salpetersyra
och direkt elektrolytisk förkromning av den
uppruggade ytan följer. Enligt ett nytt amerikanskt
förfarande24 lär hårdförkromning med fördel
kunna utföras direkt på en aluminiumyta efter
våtblästring av den.
Litteratur
1. Schenk, M: Werkstoff Aluminium und seinc anodische
Oxidation. Bern 1948.
2. The question of electrolytically depositing metals ön aluminium
has been practically solved etc. Iron Age 111 (1898).
3. Metz, L & Roedig, A: Ursache und Verlauf der spontanen
Zensetzung von Trichloräthylen durch Aluminium. Chem.-Ing.-Techn.
21 (1949) s. 191.
4. Keller, F & Zelley, W G: Plating ön aluminium alloys. Proc.
Amer. Electroplaters Soc. 36 (1949) s. 149.
5. Beerwald, A: Ein Beitrag zur Hartverchromung von
Aluminium. Aluminium 23 (1941) s. 149.
6. Bengston, H: Methods of preparation of aluminium for
elec-trodeposition. Träns, electrochem. Soc. 88 (1945) s. 307.
7. West, E G: Electroplating ön aluminium. J. Electrodepos. techn.
Soc. 21 (1946) s. 211.
8. Bryan, J M: The etching of aluminium for direct plating with
other metals. J. Electrodepos. techn. Soc. 26 (1950) Adv. Cop. No 11.
9. Heiman, S: Deposition of metals ön aluminium by immersion
from solutions containing fluorides. Träns, electrochem. Soc. 95 (1949)
s. 205.
10. Work, H K: Electroplating ön aluminium and its alloys. Träns.
Amer. electrochem. Soc. 53 (1928) s. 361.
11. Electroplating ön aluminium. Electroplat. 4 (1951) s. 16.
12. Hewitson, E H: Process of coating aluminium surfaces. US
Pat. 1627900.
13. Erhardt, R A & Guthrie, J M: Plating ön aluminium. Monthly
Rev. Amer. Electroplater’s Soc. 34 (1947) s. 421.
14. Korpiun, J: Enthone-processen. US Pat. 2142564.
15. Bullough, W & Gardam, G E: The quantitative adhesion of
nickeldeposits to aluminium alloys. J. Electrodepos. techn. Soc. 22
(1947) s. 169.
16. Fisher, J: Method for production of firmly adhering galvanic
coatings ön aluminium and aluminiumalloys. US Pat. 2036962.
17. Travers, W J: Protection of metals. US Pat. 1971761.
18. Travers, W J: Plating ön aluminium- Träns, electrochem. Soc.
75 (1939) s. 201.
19. Bengston, H: Methods of preparation of aluminium for
elec-trodeposition. Met. Finish 44 (1946) s. 202.
20. Ginsberg, H: Electrolylic metal coatings ön aluminium alloys by
the "Elytal" process. Met. Abstr. 4 (1937) s. 518.
21. Production of electrodeposites ön aluminium and ils alloys. Light
Met. 1 (1938) s. 314.
22. Electrolylic deposition of copper ön aluminium after previus
chemical oxidation. Met. Ind. (N.Y.) 36 (1938) h. 2 s. 76.
23. Gebauer, K: Die Hartverchromung des Aluminiums und seiner
Legierungen. Arch. Metall-kde 2 (1948) s. 172.
24. DuMond, T C: Chromium is plated directly ön aluminium by a
neiv process. Mäter. a. Meth. 32 (1950) h. 10 s. 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
