- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
696

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 8 september 1951 - Nya metoder - Sprutförsilvring av plast, av U T—h - Andras erfarenheter - Skumning och skumdämpning, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’64

TEKNISK TIDSKRIFT

centrationer verkar för fort. Till denna lösning sättes ofta
natriumhydroxid (ca 6 g/1). Man kan även tillsätta ett
hydrazinsalt. Efter försilvringen tvättas noga, torkas och
lackeras.

Vid doppningsförfarandet är förbehandlingen densamma,
men en noggrann avvägning av silvermängd och mängd
reduktionsmedel är nödvändig för uppnående av bästa
resultat (I Cross i Met. Finish, dec. 1950). U T—h

Andras erfarenheter

Skumning och skumdämpning. Det är väl känt, att vissa
ämnen, som kan kallas skumdämpare, förmår slå ned
skum, och litteraturen innehåller mängder av uppgifter om
skumdämpande kemiska metoder. Dessas mekanism tycks
emellertid vara föga känd, och det är därför av intresse
att ta reda på, vilka speciella egenskaper ett ämne skall
ha för att verka som skumdämpare. I England har man
försökt skaffa sig detta vetande genom en brett lagd
undersökning, som avsåg att utröna vilka slag av ämnen, som
har skumdämpande verkan, och sambandet mellan denna
och skumdämparens spridningskoefficient.

Med denna menas skillnaden mellan den skummande
vätskans ytspänning och summan av gränsytspänningen
skumdämpare-vätska och den förras ytspänning. Några
forskare har visserligen påstått, att
skumdämpningsför-måga beror på hög spridningskoefficient, men den sista
av de tre storheter, som används för att uttrycka denna,
är en egenskap hos en yta, som aldrig kommer i kontakt
med skummet och därför icke kan ha någon verkan på
det. Att närvaro av ett utbrett vätskeskikt icke är
nödvändigt för att skum skall slås ned framgår för övrigt av vissa
ångors, t.ex. eterångas, skumdämpande förmåga.

Försöksmetodiken var följande: 25 ml av en skummande
vattenlösning togs i en 50 ml bägare och luft blåstes in i
den genom en kapillär, tills ca 20 ml skum bestående av
2 mm bubblor bildades. Om skumdämparen var en vätska,
fick en droppe av den rinna ned längs bägarens sida. Vissa
vätskor sprängde inte en enda bubbla, andra som gjorde
det, tillskrevs skumdämpande verkan. Om det tillsatta
ämnet var i fast form, ströddes några korn av det på
skummet. Vid bedömning av dess verkan måste hänsyn
tas till förhållandet, att varje torrt pulver förstör en liten
del av skummet genom absorption av vätska.

Spridningsprov utfördes genom att några korn paraffin
ströddes på ytan av den skummande vätskan (utan att
denna blåsts upp till skum), varefter skumdämpare
tillsattes på ovan angivet sätt. Ytans rörelse, som angavs av
paraffinkornens, iakttogs noggrant. I allmänhet angavs
spridning av att kornen drevs bort från det ställe, där
skumdämparen tillsatts, eller av att de rörde sig mot detta
från avlägsna delar av ytan. Spridning ansågs också
inträffa, om ett fast ytskikt sammandrogs av.skumdämparen,
även om paraffinkornen blott rörde sig litet.

Försöken utfördes med lösningar av 1 ®/o natriumoleat,
0,1 % saponin, 3 °/o pepton i vatten och 0,05 ®/o äggalbumin
med 0,02 °/o isopropvlalkohol. Alla dessa gav
kvarstående skum. I allmänhet var oleatskummet mest
motståndskraftigt, därefter kom saponinets och sist de båda
återstående lösningarnas. För några skumdämpare var
ordningsföljden dock omkastad. Vissa välkända skumdämpare,
såsom ricinolja, hade ingen som helst verkan på de
undersökta lösningarna.

Skumdämpningsförmågan hos de 74 provade ämnena
varierade starkt (tabell 1). Några, t.ex. metjdenjodid och
flytande paraffin hade ingen verkan alls, andra, t.ex. vissa
kolväten, hade mycket svag verkan, några, t.ex.
kapryl-alkohol, verkade långsamt men varaktigt och andra slog
ned skummet mycket snabbt, t.ex. lägre alkoholer och
dietyleter; denna och de lättflyktiga alkoholerna verkade
även i gasfas.

Det var vanligen ganska lätt att avgöra, om ett ämne

Tabell 1. Olika ämnens förmåga att slå ned skum på
vattenlösningar med 1 °/o natriumoleat, 0,1 °/o saponin, 0,05 °/o
äggalbumin med 0,02 isopropglalkohol och 3 °/o pepton

Skumdämpningsmedel Inverkan på lösning av

oleat saponin albumin, pepton

Kolväten:

cyklohexan ............. .............. B B C B
C C B
.............. C " C C C
.............. B E C B
E E B

Alkoholer:

A A A
A A A
isopropanol ....................... ... A A A A
isobutanol ........................ ... A A A A
isopentanol ....................... ... A A A A
n-pentanol ........................ ... A A A A
n-hexanol ........................ ... A À A A
... E A A A
2-etylhexanol ..................... ... A A A A
A A A
cetylalkohol ...................... ... C C E B
cholesterol ....................... C C C
.... II C 11 C
Syror:
... D A A B
laurinsyra ........................ ... F C B B
stearinsyra ....................... — F C C B
... F C E B
... D c C C
gallussyra ........................ ... D c C C
bensoesyra ........................ ____ F c C C
____ B c c C
Estrar:
... A A A A
amylacetat ........................ ... A A A A
dietylmalonat ..................... ... A E B A
tributylfosfat ..................... ... A A A A
dimetylftalat ..................... ... C C E C
dietylftalat ....................... ... C C E B
dibutylftalat ...................... ... C C C B
dioktylftalat ...................... ... C c C B
... B E B B
Salter:
kalciumacetat ..................... .... C C C C
ferriacetat ......................., .... C C C C
kalciumstearat .................... ... C C C C
natriumoleat ...................... ... C F F F
ferrosulfat ........................ ... D C C C
Oljor och fett:
C E B
... B C E C
jordnötsolja ....................... ... B C C C
... C C C C
... C C C C
... C C c B
... C C c C
.... C C c C
.... B C B B
Olika ämnen:
... A A A A
metylenklorid ..................... ... B B C B
metylenjodid ...................... .... C C C C
kloroform ........................ .... B E C B
... B C C C
... H H H B
____ B C C B
Dow Cornings "silicone antifoam A" B C C B
Ämnen med hög utspänning:
.... H C C C
____ F H H B
ortoklorfenol ...................... ... F H C H
nitrobensen ....................... ... F C C H
____ B II II B
bensylalkohol ..................... .... F II E B

A stark dämpning och-snabb spridning, B någon, G ingen dämpning
och spridning, D kemisk reaktion och dämpning, E någon dämpning
men spridning blott på avtorkad yta eller isolerad ythinna, F
spridning utan dämpning, G, H dämpning utan spridning för blandning
resp. rent ämne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free