Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Robotar — vapen för nästa krig, av Karl-Gustav Hjerpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
709
brännkammarens gaser skall omsättas till en
bakåtriktad strömning hos gasmassan är att
stagnationstrycket framför brännkammaren är
tillräckligt högt. Därför arbetar denna motortyp
inte förrän luften strömmar in i motorn med en
viss hastighet. "Ju fortare motorn går — desto
fortare går den", intill dess att luftmotståndet
och dragkraften blivit lika stora.
Prestanda
Den exotermiska reaktion, som frigör
värmeenergin och därmed rörelseenergin hos
förbränningsgaserna, kan ske enligt många olika recept:
bensin, fotogen, alkohol eller motsvarande
bränslen förbrännes med hjälp av syre, som tas
antingen ur atmosfären eller ur ett särskilt
syr-gasförråd i roboten, eller också frigörs ur
salpetersyra vätesuperoxid eller liknande
svreavgi-vare;
katalytiska sönderfall av t.ex. vätesuperoxid;
förbränning av fasta substanser,
sammanfattade under benämningen krut;
atomenergi.
Tabell 1 anger prestanda för några olika
motortyper, med en grov bedömning av olika motorers
lämplighet för visst ändamål.
Val av motortyp
Motorvalet bestäms väsentligen av skottvidden
och av stridsdelens storlek, såväl när det gäller
vingburna som projektilformade robotar (dessa
senare rör sig i någon slags parabelbana utan att
använda luftkrafter på vingar för att uppta
tyngdkraften). Ungefärliga önskemål på motorns
arbetstid och dragkraft kan sålunda fastläggas
från början.
Den motortyp är bäst, ur viktssynpunkt, vars
sammanlagda vikt för drivmedel,
bränslebehållare och brännkammare är lägst. Är arbetstiden
kort, domineras detta villkor av den lätta
bränn-kammarvikten, även om
drivmedelsförbrukningen är hög. Vid långa arbetstider däremot blir
bränsleekonomin avgörande. Raketmotorer
lämpar sig därför vid korta arbetstider. Dessutom är
Fig. 6. Rammotorns arbetsprocess.
det nödvändigt att ha raketmotorer vid drivning
på så höga höjder, att atmosfärens syre inte kan
utnyttjas vid förbränningen.
Krutraketmotorer användes vid korta gångtider,
högst någon minut, ofta endast några sekunder
eller ännu mindre. De kortaste arbetstiderna
förekommer exempelvis vid utskjutning av
robotar från startbanor.
Luftstrålmotorerna är den överlägset bästa
typen för sådana robotar, som flyger med bärande
vingar och har större skottvidder än några mil.
Sannolikt är stötmotorn genom sin prisbillighet,
driftsäkerhet och begränsade men tillräckliga
livslängd den för närvarande vanligaste
motortypen med längre arbetstid.
Rammotorn är föremål för intensivt
utvecklingsarbete, bland annat i USA. För flygning på
konstant höjd, även med överljudfart, anses
denna motortyp ha stora möjligheter, under
förutsättning att den blir driftsäker. Även för
luftvärnsbruk talar man i amerikanska uppsatser
om rammotorer, men därmed vare icke sagt att
målet för utvecklingen av dessa motorer redan
är nått.
Tabell 1. Prestanda för olika motortyper
Motor Drivmedel Bränsle- Motorvikt Lämpad för
förbrukning (exkl. höjd högsta distans*
kg/kph bränsle) fart
Krutraket Krut 20—25 Va—2 X oo kort (medel)
krutvikten
Vätskeraket Vätesuperoxid ca 35 kort
Vätesuperoxid + bränsle 20- -25 kort, medel
Bränsle + salpetersyra 20- -25 mycket låg oo medel
Bränsle + syre ca 18 medel, lång
Stötmotor i 2- -4 måttlig M = 1 medel, lång
Rammotor \ Bensin, fotogen 2- -3 låg undre M > 1 medel, lång
Kompressorförsedd I atmosfär
reaktionsmotor J 1 1 — -1,5 måttlig M > 1 lång
* kort < 10 km, medel < 100 km, lång > 100 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
