Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Robotar — vapen för nästa krig, av Karl-Gustav Hjerpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
två olika riktade mottagarlober — en
motsvarighet till arrangemanget på sändarsidan i
ledplan-styrningen. Signalen med den största amplituden
kommer från den lob som är riktad närmast
målet.
Noggrannhet
De gränser över vilka signalstyrningens
precision icke går att höja bestäms av olika faktorer,
alltefter styrmetoden. Följande exempel kan ge
en uppfattning om problemställningarna när det
gäller att höja precisionen:
signalen måste ha en viss storlek i förhållande
till det brus som existerar efter förstärkarstegen,
eller med andra ord: signal/brus-förhållandet
måste vara tillräckligt;
stabiliteten måste vara god hos de olika
mät-kretsar, vilkas utbalansering anger nollnivån,
noggrannheten måste vara hög hos de tid- eller
fasmätkretsar, som anger robotens läge eller
riktning,
vid riktad strålning tillkommer skärpan och
symmetrin hos strålningsdiagrammen.
Kortare radiovågor kan inte användas för
robotstyrningen nedanför sändarens radiohorisont,
eftersom de inte följer jordytans krökning. Detta
begränsar räckvidden hos flera stvrmetoder,
fig. 12.
Utländska robottyper
Det är inte möjligt att bilda sig någon säker
uppfattning om aktuella utländska robotvapens
prestanda vare sig i USA, England eller
Ryssland. I amerikanska tidskrifter skrivs många
uppsatser, som med framåtanda hävdar
robotvapnens roll i kommande krigföring, samtidigt
som man medger att mycket ännu återstår att
utveckla. I det följande visas några exempel på
olika robottyper, med den reservationen att de
kan vara mer eller mindre inaktuella.
Jaktrobotar
"Little Joe", fig. 13, är en liten jaktrobot, som
användes vid Stilla Havsoperationerna 1944—45.
Den har en sprängladdning på 54 kg och styrs
genom fjärrmanövrering från moderflygplanet.
"Firebird", fig. 14, uppges ha varit den
experimentrobot, som har givit erfarenhetsunderlaget
till de jaktrobotar som man nu serietillverkar i
Fig. 13. Jaktroboten "Little Joe" (KAN-1).
Fig. Ii. Jaktroboten "Firebird".
Målsökning kan ske dels mot mål som är
egen-strålare, t.ex. i det infraröda våglängdsområdet,
dels mot mål som bestrålas av en sändare i
roboten och som reflekterar denna strålning.
Målsökare av detta slag användes både vid radio- och
infrarödteknik.
Riktningsbestänmingen kan ske på flera sätt,
av vilka det viktigaste grundar sig på jämförelse
mellan amplituden hos signaler, som mottagits i
Fig. 15. "Lark", en robot för
fartygsluftvärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
