Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Robotar — vapen för nästa krig, av Karl-Gustav Hjerpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
713
Fig. 16. Fartygsroboten
"Stooge".
USA. Längden är 2,25 m och diametern 15 cm.
Den har målsökare, eventuellt fjärrmanövrering
till målsökarkontakt uppnås.
L uf tvärnsr obotar
Den amerikanska "Lark", fig. 15, användes som
experimentrobot för fartygsluftvärn. Den drives
med en vätskeraket, som förbränner anilin med
salpetersyra.
"Stooge", fig. 16, tillverkades 1944—45 i
Storbritannien, där den under kriget användes för
fartygsluftvärn. Längden är 2,75 m, diametern
30 cm och vikten 350 kg, varav 100 kg
sprängladdning. Räckvidden var 15 km under drivning
med fyra raketmotorer. Den styrdes genom
fjärrmanövrering.
Attackrobotar
"Gargoyle", fig. 17, började tillverkas i USA
1945 för användning både inot markmål och mot
fartyg. Längden är 3 m och totalvikten 1 140 kg,
varav 450 kg sprängladdning. Räckvidden är
8 km. Den styrs genom fjärrmanövrering och
radarmål sökare.
Glidroboten "BAT", fig. 18, insattes 1945 vid
Filippinerna. Dess längd var 3,6 m och
totalvikten 720 kg, varav 450 kg sprängladdning.
Räckvidden var 22 km, vid fällningshöjden 3 000
m. Den styrdes genom radarmålsökare jämte
f j ärrmanövrering.
Mark-, sjö- och kustrobotar
Den stötmotordrivna "Gorgon II C", fig. 19,
hade en räckvidd av 160 km. Sprängladdningen
var på 450 kg. Den likaledes stötmotordrivna
"Loon", fig. 20, hade dubbelt så stor räckvidd
och sprängladdning.
Motmedel mot robotvapen
En pålitlig erfarenhetsregel är, att ett vapen
snart nog möts av motverkan, antingen aktiv
eller passiv. Exempel på aktiv motverkan mot
olika stridsmedel är pansarvärnsvapen och strids-
vagnsminor, luftvärn ofch jaktförsvar,
sjunkbomber och sjöminor. Passiv motverkan går ut på
att använda skydd av olika slag och därigenom
minska stridsmedlets skadeverkningar.
Fig. 17. Attackroboten "Gargoyle".
Fig. 18. Glidroboten "BAT".
Fig. 19. "Gorgon" II C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
