- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
718

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Avvattning av torv, av Arne Westlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’64

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Vävnadstyper hos Sphagnum; överst t.h. blad sett
ovanifrån, därunder blad i tvärsnitt, överst t.v. stam i
tvärsnitt, därunder stam i längdsnitt; a döda ampullceller, b
porer, c levande celler, d stödlister, st tjockväggigt stereom,
pa tunnväggigt parenkym, ep dött, tunnväggigt epidermis.

för avdunstning av sorptionsvatten erforderliga
energin. Vattenavgång genom avdunstning
innebär därför från teoretisk, termodynamisk
synpunkt onödigt stor energiförbrukning.

Bestämmande för torvens elektriska
laddningsförhållanden är i synnerhet de talrika negativa
grupperna, tydligen karboxyl- och
hydroxylgrup-per, och i mindre omfattning kvävehaltiga,
basiska grupper. Torven är i överensstämmelse
härmed en negativt laddad kolloid och vandrar
vid elektrofores till anoden. Vid elektroosmos
vandrar vattnet till katoden.

Frågan om vilken faktor, som har den största
betydelsen för råtorvens starka vattensorption,
torde icke kunna besvaras generellt2. Mycket
synes emellertid tala för riktigheten av följande
allmänna hypoteser5, valda som signifikativa
exempel. Hos levande vitmossa och
låghumi-fierad vitmossetorv inverkar i huvudsak följande
faktorer, ordnade efter sin betydelse:
växtväv-nadens mekaniska struktur, som möjliggör att
vatten genom adsorption kvarhålles i öppna
håligheter av såväl kolloidala som större
dimensioner6-7-8 (fig. 1), osmotisk sorption till följd
av växtmaterialets innehåll av vattenlösliga
ämnen, svallning av polvoser och äggviteämnen.
Hos välhumifierad lövkärrtorv inverkar i
huvudsak svällning av humussyror,
omvandlingsprodukter av äggviteämnen och polyoser samt
adsorption och osmotisk sorption.

Olika torvarters rent fysikaliska egenskaper i
råtorvtillståndet är endast ofullständigt
undersökta9- 10. Välhumifierad torv består till en stor
del av mycket findisperst material, men polydis-

persiteten är i regel stor. Råtorvmassa har hög
porositet och kompressibilitet. Finstrukturen
uppvisar stora variationer. De termiska
effekterna av torvens vattensorption, i första hand
vätningsvärmet, är icke systematiskt studerade.
De är så pass betydande, att de i vissa
värmebalansberäkningar icke kan helt försummas.

Vid teknisk avvattning av torv måste givetvis
tillbörlig hänsyn tas till torvens ovan beskrivna
egenskaper. Det förefaller emellertid sannolikt,
att det icke är möjligt att med hjälp av enbart
yt- och kolloidkemiska metoder på ett avgörande
sätt förbättra ekonomin vid torvavvattning på
grund av den sammansatta naturen hos torvens
vattensorption.

Uppgrävning och transport av torvmassa

Enligt beräkningar och erfarenheter vid Svensk
Torvförädling kan råtorv uppgrävas ur en
dränerad mosse för ca 1,50 kr/t torrsubstans. Det
billigaste sättet att transportera råtorv över
längre sträckor är otvivelaktigt pumpning i
ungefär femprocentig" suspension11 (i denna uppsats
avses överallt viktsprocent). En sådan transport
över 10 km kostar för en anläggning med
lämplig kapacitet uppskattningsvis ca 8 kr/t
torrsubstans, inklusive kapitalkostnader samt
kostnaden för uppslamning och återvattning till ca
10 % torrsubstanshalt. Den senare processen
torde kunna utföras genom centrifugering. Vid
transportsträckor på upp till ca 5 km forslas
råtorv billigare i vagnar, på band eller med
linbanor (hängbanor) än genom pumpning, såvida
den pumpade suspensionen ej kan användas
direkt, t.ex. för våtkolning". Vagntransport över
5 km torde kosta 4—5 kr/t torrsubstans med
lokdrift och något mindre med kabelbana.

Att transportera föravvattnad torv, t.ex.
fräs-torv, från en större yta, där den finnes upplagd
i ett flertal relativt små stackar eller dylikt, till
en central fabrik blir icke avsevärt billigare per
ton torrsubstans än att transportera råtorv i
vagnar från ett schakt med ett par meters djup.
Fördelen med den mindre vikten, när
föravvattnad torv transporteras, kan lätt till stor del
gå förlorad, om transporterna samtidigt få större
spridning.

Avvattningsmetoder

Det är lämpligt att skilja mellan föravvattning,
varvid torv avvattnas från hög vattenhalt till
lägst 25 % vatten, och slutavvattning, vilken
utgår från föravvattnad torv och ger ett material
med mindre än 25 % vatten. Vad som är den
lämpligaste kombinationen av för- och
slutav-vattningsmetoder måste avgöras från fall till fall.
Med fullständig avvattning menas avvattning av
råtorv till en vattenhalt på mindre än 25 %
vatten.

Enbart föravvattnad torv kan i allmänhet icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free