Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Avvattning av torv, av Arne Westlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
721
plunchpressarna arbetar med förhållandevis
höga kostnader för betjäning. Med tillgängliga
tekniska hjälpmedel är pressning fortfarande en
dyr avvattningsmetod. Resultaten är dock
numera tämligen lovande, och det förefaller
sannolikt, att pressning, i kombination med en lämplig
metod för slutavvattning, genom fortsatt
forskningsarbete kan utvecklas till en ekonomiskt
lönande process.
Att vattnet vid pressning i viss mån kan
förträngas med oljor är känt sedan länge15. För att
ett gott resultat skall erhållas, synes det
emellertid vara nödvändigt att först göra torven mera
oleofil21.
Maskintoro kan framställas till priser
jämförbara med andra bränslens vid i västerlandet
gällande löneläge, blott om arbetet sköts av
maskiner i största möjliga omfattning. Äldre relativt
långt mekaniserade maskintorvmetoder med
baggergrävning (modifikationer av Heseper och
Wielandt) har visat sig svåra att använda i
Sverige på grund av mossarnas rikedom på
stubbar. Möjligheterna att mekaniskt efterbehandla
torven är för övrigt små vid dessa metoder.
Däremot har försök vid Svensk Torvförädlings
anläggning i Vislanda visat, att en fullständig
mekanisering av maskintorvproduktionen i
huvudsaklig anslutning till de idéer, som framförts av
Hjelte1, torde vara möjlig. Följande maskiner
fordras härför: grävmaskin, kvarnar,
transportanordningar för råtorv, utbredare med
skärorgan, vändare, hopsamlingsmaskiner och
utlast-ningsanordningar. Några exakta ekonomiska
resultat av den bedrivna försöksdriften föreligger
icke, men kostnaden för torv med 25—30 %
vatten i lager vid mossen torde vid optimal
anläggningsstorlek icke behöva överstiga 15—20 kr/t
(1950).
Målningens stora betydelse för maskintorvens
kvalitet har visats av Keppeler m.fl.16-19>22. Även
låghumifierad torv ger, om den är tillräckligt
bearbetad, en utmärkt maskintorv. Mikroklimatets
stora betydelse vid fälttorkning av torv har
närmare belysts av Rossi23. För framställning av
sticktorv, noduler, torvkulor och s. k.
formbränsle är de avgörande ekonomiska principerna
i stort sett desamma som för framställning av
maskintorv.
Vid hydrotorvf ramställning pumpas torvslam
till ett lämpligt torkfält (helst sandplan eller
gräsfält), där sedimentation, filtrering och
torkning äger rum. Torvmassan torkas direkt i tunna
skikt eller skäres vid lämplig torrhalt i stycken
ur tjockare skikt. Det är svårt att inse, att detta
arbetssätt skulle kunna medföra några
väsentliga fördelar framför vanlig
maskintorvfram-ställning. Försöksdrift på Irland har emellertid
givit synnerligen goda resultat24.
För frästorv med 50 % vattenhalt är de rörliga
kostnaderna i Sösdala förhållandevis låga, ca
Fig. 10. Med elektroosmos
bortfört vatten.
Fig. 8. Porositetens förändring vid pressning.
7 kr/t för torv levererad vid fabriken, trots att
mossen icke är särskilt lämplig för
frästorvfram-ställning1- 22>23. Kostnaden för hela anläggningen
med brikettfabrik för slutavvattning är
emellertid relativt hög26. Mot frästorvmetoden talar för
Sveriges vidkommande, att kraven på den
använda mossen sannolikt endast uppfylls av en
mindre del av landets mossar.
Om endast en måttlig föravvattning
eftersträvas, kan man tänka sig att hopsamla från den
torkade ytan på en dränerad mosse plogad eller
schaktad torv. Om ett djup på ca 10 cm uttages
per arbetsoperation, kan man härvid uppnå
vattenhalter på 70—80 %.
Vattnets rörlighet i en torvmassa under
inverkan av ett elektriskt fält är direkt proportionell
mot den elektrokinetiska potentialen mellan
torven och vattnet3. Denna varierar med pH i
torvmassan. I lösningar med hög elektrolythalt
försämras vidare elektrosmosutbytet på grund av
att elektrolys inträder. Detta bestyrkes av
experimentellt erhållna kurvor (fig. 10). Fibrös torv
ger vid elektroosmos under måttligt tryck
avsevärt sämre resultat än en välhumifierad, mald
produkt. Elektroosmos är ett värdefullt
instrument för studium av torvens egenskaper. Där-
I
1.0
Fig. 9.
Förhållandet sidotryck: kolvtryck
(t;)vid pressning;
a 2 kp/cm2,
b 4 kp/cm2,
c 6 kp/cm-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
