Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Avvattning av torv, av Arne Westlin - Åderförkalkning - Röntgen för avsyning - Härdning i verktygsmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
723
Att torka torv med överhettad ånga föreslogs
redan av Gercke15 (fig. 11). De praktiska
framgångarna uteblev, framför allt på grund av
korrosion och konstruktiva svårigheter. Numera
torde härvidlag bättre möjligheter stå till
förfogande (jfr Fleissners torkningsförfarande för
brunkol). Ett fler stegsförfarande borde vidare
förbättra värmeekonomin.
Om våtkolad torv pressas vid 200—250° C, är
det möjligt att direkt erhålla en så torr produkt,
att den efter trycksänkning till atmosfärstryck
genast är slutavvaltnad. Även avvattning genom
pressning av våtkolad torv med olja, genom
alkaliuppslutning och indunstning och genom
extraktion av vattnet kan genomföras så att
slutprodukten håller mindre än 25 % vatten.
Torv kan avvattnas genom multipelindunstning
på i princip känt sätt, om en vattenolöslig
ickepolär vätska användes som värmebärare30. Efter
avvattningen kan den icke-polära vätskan lätt
avpressas från torven. Med tanke på särskilda
kostnader på grund av apparaturens delvis
speciella utformning och förluster av värmebärare
måste man förutsätta, att en sådan process
endast kan löna sig, om ingående torrsubstanshalt
är minst ca 20 %, och vidare om antingen ett
visst minimiutbyte av värdefullt extrakt,
framförallt vax, erhålles jämte torvbränslet, eller
torv-olja-suspensionen direkt förädlas vidare
genom hydrering eller högtemperaturextraktion31.
Möjligheterna att direkt förädla endast
förav-vattnad torv genom förgasning och pyrolys bör
observeras.
Slutord
Frästorv är för närvarande det billigaste
torvbränslet i Sverige. Dess användningsområde är
emellertid begränsat till stora förbrukare nära
produktionsorten. Förbättrade
maskintorvmeto-der kan sannolikt ge ett bränsle, som i varje fall
inte är avsevärt dyrare än frästorv per
värme-enhet. Det är tvivelaktigt, om det kan bli möjligt
att genom artificiell avvattning framställa
låg-värdigt torvbränsle, som är lika billigt som
naturligt torkad torv. Artificiell avvattning torde i
första hand komma i fråga, om man avser att
producera ett bränsle med relativt högt
värmevärde. Detta kan icke uppnås genom enbart
naturlig torkning.
För att torv skall kunna bli ett allmänt använt
bränsle torde en sådan förädling vara nödvändig.
Artificiell avvattning har hittills nästan
uteslutande och i mycket liten omfattning använts för
slutavvattning av en naturligt torkad torv. Om
kraven på torvbränslet ställs högt, och en
slutavvattning således blir nödvändig, ökas
emellertid möjligheterna att genomföra även
föravvatt-ningen på artificiell, fabriksmässig väg.
Sannolikt kommer detta att åtminstone under vissa
omständigheter visa sig förmånligt. Av särskilt
intresse är härvid följande metoder: mekanisk
avpressning av vatten, våtkolning och extraktiv
indunstning i kombination med vaxframställning
eller högtemperaturextraktion.
Litteratur
1. Westlin, A: Torv[orskningen i Sverige, Tekn. T. 79 (1949) s. 177.
2. Souci, S W: Die Chcmie des Moores, Stuttgart 1938.
3. Alexander, A E & Johnson, P: Colloid science, Oxford 1949.
4. Kruyt, H R: Colloid science, bd 2, Rotterdam 1949.
5. Thorbjörnsson, B: Några synpunkter på torv och torvforskning.
I VA Bränsletekn. Medd. nr 19, Stockholm 1950.
6. Lundegårdh, H: Växt fysiologi med växtanatomi, Stockholm 1950.
7. Troll, W: Allgenieine Botanik, Stuttgart 1948.
8. Hill, J B, Overholts, L O & Popp, H W: Botany, New
York 1950.
9. Kulakov, N N: Inledning till torvens fysik (på ryska), Moskva
1948.
10. Puchner, H: Der Torf, Stuttgart 1920.
11. Samsonov, N N: Xågra synpunkter pä torvtransport (på ryska),
Torf. Prom. 24 (1947) h. 10 s. 12.
12. Granlund, E: De svenska högmossarnas geologi, Sveriges geol.
Undersökn. Ser. C 373, Stockholm 1932.
13. Perry, J H: Chemical engineer’s handbook. New York 1950.
14. Stadnikoff, G: Xeuere Torfchemie, Dresden 1930.
15. Keppeler, G: Die Methoden zur künstlichen Entwässerung von
llohtorf, Brennstoff-Chemie 3 (1922) s. 237, 249, 262.
16. Odén, S: Torvundersökningar III, IVA Handl. nr 46,
Stockholm 1925.
17. Hoering, P: Moornutzung und Torfverwertung, Berlin 1915.
18. Laffargue, M: Séchage méchanique de la tourbe. Le drainage
sous presse, Rev. Ind. miner. 30 (1949) aug.
19. Keppeler, G: Entivicklungs-Arbeiten auf dem Gebiet der
Torf-technik, Techn. Landwirtsch. 19 (1938) nr 10, 11, 12.
20. Tomter, A: Scottish peat commission. Gas turbine and
de-watering group visit to German plants 1950. Dept. Agric. Scotl.
S.P.C. (G.T.) 9.
21. Engel, B K: Förfaringssätt vid framställning av brännbara
produkter ur torv jämte sålunda framställd produkt. Sv. Pat. 105 974.
22. Sveriges bränntorvindustri 19W—1946, Lund 1947.
23. Rossi, V: Nya synpunkter på torkning av torv, Tekn. T. 42 (1949)
s. 873.
24. Maguire, B E: The winning and utilization of peat in Ireland,
Rapp. WPC, London 1950; diskussionsinlägg av Miller, H M S.
25. Uddgren, O & Tönisberg, V: Production of milled peat and
briquettes in Sweclen, Rapp. WPC, London 1950.
26. Martin, J: Some considerations ön the winning and utilization
of peat, J. Inst. Fuel 23 (1950) s. 137.
27. Christiansson m.fl.: Orienterande undersökningar över
våtkolning av torv, IVA Bränsltekn. Medd. nr 18, Stockholm 1950.
28. Cederquist, K N & Bering, P O: Wet combustion of peat,
Rapp. WPC, London 1950.
29. Keppeler, G: Die Yerschivelung von Torf mit alkalischen
Zn-sätsen. Schrifttumübersicht, Brennstoff-Chemie 21 (1940) s. 97.
30. Arborelius, O K: Sätt att torka våta eller massformiga ämnen.
Sv. Pat. 41 838.
31. Westlin, a & Bresle, å: Iligh temperature extraction of peat,
IVA.
Åderförkalkning kan kanske motverkas av ett
vitamin-liknande ämne, inositol, som framställs kommersiellt ur
spannmål, särskilt majs, och anses vara ett viktigt
näringsämne; inositol minskar blodets halt av kolesterol, som
anses vara den främsta orsaken till åderförkalkning.
Röntgen för avsyning av färdiga produkter,
förpackningar etc. blir billigare och ofarligare genom att kräva
lägre effekt, om man låter den strålning som har passerat
genom den undersökta produkten mottas av en syntetisk
kadmiumsulfidkristall, som lär förstärka strålningen med
en faktor 10°.
Härdning i verktygsmaskinen kopplas nu in som ett led
i automatiska tillverkningsprocesser för mindre detaljer; i
en åttaspindlig automat, där man i sex arbetsoperationer
maskinbearbetar en detalj, införes som sjunde operation
induktionsvärmning och som sista operation härdningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
