- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
726

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Andras erfarenheter - Hur »Centurion»-stridsvagnen tillverkas, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’64

TEKNISK TIDSKRIFT

Andras erfarenheter

Hur "Centurion"-stridsvagnen tillverkas.
Storbritanniens största stridsvagn, "Centurion", började tillverkas
strax före krigsslutet 1945. Sedan dess har emellertid två
nya modeller kommit fram, som innebär avsevärda
förbättringar. För närvarande tillverkas "Centurion" både av
Ministry of Supply och av Vickers-Armstrong.
Fabriken i Leeds, med en yta på 50 000 mE, kom i gång
1940, först för tillverkning av lätta och medelsvåra
kanoner, men under år 1945 började man utrusta den för
tillverkning av stridsvagnar och 18 månader senare var den
första "Centurion" färdig. Tillverkningen är i huvudsak
baserad på användning av vanliga standardmaskiner, men
givetvis förekommer också specialmaskiner.

Stridsvagnens totalvikt är 50 t. Den drivs av en 635 hk
tolvcylindrig Rolls-Royce "Meteor"-motor, och dessutom
finns en 8 hk motor, som driver en generator för elström
till tornmanövrering, belysning m.m. Huvudbeväpningen är
en 76 mm kanon. Pansarplåten är i skrovets sidor 51 mm,
framtill och baktill 76 mm och i taket 28 mm. Golvet är
av vanlig 16 mm stålplåt.

Skrovet är helsvetsat, och bågsvetsning med växelström
användes genomgående med aggregat på 300 och 600 A.
Svetselektroderna är av austenitisk typ med tjocklekar upp
till 9,5 mm. För att man skall få tillräcklig styrka
användes vid svetsningen fvllsträngar med upp till 25 mm
diameter.

Gasskärning användes för framställning av många
detaljer av stålplåt med upp till 150 mm tjocklek, varigenom
mycket maskinarbete sparas. Pansarplåten kan dock inte
skäras med gas, om kanten sedan skall maskinarbetas,
därför att lågan härdar stålet.

I stor utsträckning svetsar man ihop ett antal detaljer till
större enheter, som sedan sätts in på sin plats (fig. 1). En
väsentlig del av maskinbearbetningen göres också i förväg;
exempelvis jiggborras 150 hål i varje sidoplatta.
Svetsningen görs i svetsjiggar och speciella fixturer (fig.
1—3) och före svetsningen förvärmes skrovet på särskilt
valda ställen med en stor transportabel blåslampa med
syre och propangas.

Tornet är gjutet av krom-nickel-molybdenstål med något
mangan. Godstjockleken varierar mellan 100 och 150 mm
och vikten är 7,5 t. Maskinbearbetningen sker nästan helt
i standardmaskiner.

Urtaget för tornet på skrovet bearbetas i en speciell
maskin (fig. 4) och för borrningen av hålen i tornet för
fastsättning av lagerringen har man en transportabel radial-

Fig. 2. Roterande svetsfixtur med 7,3 m diameter.

Fig. 3. Universalfixtur, 11,5 m lång och manövrerad med
två 10 hk motorer. Stridsvagnsskrovet väger här 15 t.

borrmaskin som placeras i tornets mitt (fig. 5). Tornet
vilar på en ring kulor, och kulbanorna är flamhärdade.

Stridsvagnen monteras på två parallella banor, som går
genom hela verkstadens längd, 180 m. Den ena banan är

Fig. 1. Svetsjigg för skrovet
placerad på boggi med
nosdelen under påsättning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free