- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
730

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Andras erfarenheter - Isolationsavståndens inverkan på ställverkets dimensioner, av F Ö - Blixtnedslag i samband med tunneldrift, av E R—s

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’64

TEKNISK TIDSKRIFT

schaft für Höchstspannungsanlagen har under ett antal år
haft 60 stånggap inkopplade i olika högspänningsnät för
att fastställa det så kallade grundöverslagsavståndet dvs.
det minsta överslagsavstånd i stånggap, över vilket inget
överslag inträffar under en längre tids drift. Resultatet av
dessa undersökningar visas i fig. 2. Anmärkningsvärt är
att grundslagvidden för 10 kV driftspänning är högst
25 mm.

Moderna ventilavledare begränsar även utifrån
kommande överspänningar till högst 3 U\ 2 kV, vilket ger en
erforderlig impulsöverslagshållfasthet av 42 kV vid 10 kV
driftspänning. Nu använda normenliga stödisolatorer för
10 kV har en impulshållfasthet av omkring 100 kV, vilket
visar att de i detta hänseende är överdimensionerade.

Talrika prov har visat att glatta isolatorer är mer känsliga
för nedsmutsning och fukt än isolatorer med lämpligt
formade rillor. Följande tabell ger en jämförelse mellan de
båda isolatortvperna: Hållspänning kV, 50 p/s

torr och ren fuktig och ren smutsig

Normal isolator ............ 55 15 11

Isolator med rillor ........ 40 15 13

Nedsmutsningsförsöken har utförts med flygaska siktad
genom en sikt med 0,15 mm maskor och med isolatorerna
under spänning. Den tid isolatorerna utsatts för
nedsmutsning har utökats från normenliga 15 min till 2 h. Fig. 3
visar det sammanhängande smutsskikt som bildas på en
slät isolator då den nedsmutsas under spänning.

Av tabellen framgår att en isolator med rillor håller 13
kV, då den är smutsig, medan motsvarande värde för en
slät isolator är endast 11 kV, vilket beror på att smutsen
vid naturlig nedsmutsning under spänning ej bildar
sammanhängande krypvägar på isolatorn med rillor.
Observeras bör att normisolatorns hållspänning, 11 kV, ligger
under den erforderliga isolationsnivån, medan däremot
hållspänningen för isolatorn med rillor, 13 kV, ligger väl
över denna.

Fig. 4 visar hur dimensionerna för en 10 kV frånskiljare
minskas vid användning av isolatorer med rillor. Volymen
av ett ställverksfack med normenlig isolation är vid
jämförbara luftavstånd ungefär dubbelt så stor som för facket
med de mindre isolatorerna, fig. 5.

Av ovannämnda undersökningar kan dras slutsatsen, att
nu gällande VDE normer för isolationens dimensionering i
anläggningar upp till 10 kV behöver revideras, vilket vore
särskilt gynnsamt för 10 kV anläggningar, där mest är att
vinna genom en lämpligt dimensionerad isolation (K
Re i ske i ETZ febr. 1951). F 0

Blixtnedslag i samband med tunneldrift. I Sverige har
man i allmänhet uppfattningen att blixtnedslag i berg ej
inverkar på personer, som där arbetar med utvinning av
berg eller malm. Ar 1942 inträffade emellertid en
olyckshändelse genom en elektrisk urladdning vid drivning av

Apalachian-tunneln i Tennessee Valley. Härvid dödades en
man och flera andra blev arbetslösa.

Tunneln, som är ca 14 km lång, drevs från en damm ned
till en kraftstation. Genom fyra tvärorter kunde drivningen
upptas åt båda sidor från fyra punkter utefter
sträckningen. Från ändpunkterna upptogs endast drift från dammen,
och det var i denna första sektion av tunneln, som olyckan
inträffade. Tunneln var ca 2 000 m lång och hade cirkulär
sektion med en diameter av ca 3,5 m. Borrvagnen, från
vilken arbetena utfördes, var försedd med 11 borrmaskiner,
som var och en betjänades av en man med assistent.
Därjämte arbetade 3—4 andra på borrvagnen. Assistenternas
uppgift var att hjälpa till med borrbytena. Hela manskapet
på en borrvagn bestod således av 25—36 man.

Borrvagnen, fig. 1, var belt utförd av sammansvetsade
stålrör och kördes på vanlig järnräls, vars delar var
jordade. Luft och vatten tillfördes borrvagnen och
maskinerna genom jordade rörledningar, av vilka själva
förbindelsen mellan den stationära ledningen och borrvagnen
utgjordes av spunna gummislangar. Ventilationstrummorna
slutade ca 30 m från tunnelgaveln. Kabelhylsan och
transformatorn (2 300/110 V) var jordade. På borrvagnen fanns
endast en belysningsledning med 110 V spänning. Alla
tänkbara mått och möjligheter att skydda arbetarna för
elströmmar från närmaste mötande indrift var utnyttjade.

Vid tillfället i fråga gick just en förman in i tunneln, då
han observerade ett blixtnedslag i berget ovanför
tunnel-driften. En man vid namn Woody på underplattformen
(fig. 2) blev härvid dödad. Två man på övre plattformen
blev bedövade, men återhämtade sig snart. Vittnen uppgav,
att två överslag åtföljda av ljusfenomen inträffade med en
halv minuts mellanrum. Vid det första slogs Woody ned
och vid det andra dödades han. Flera av de andra
arbetarna kände stötar, men maskinborraren, som tillsammans
med Woody var sysselsatt med att dra ut ett 3 m borr,
kände ingenting. Borret hade lossats från maskinen och
var icke i kontakt med borrvagnen.

Berget utgjordes av glimmerhaltig kvartsit, huvudsakligen
bestående av mineralen kvarts, fältspat, kaliglimmer och
biotit. Denna bergartstyp har högt elmotstånd.

Även på den driftlokal, där tunneln drevs emot
olycksplatsen, kunde arbetarna känna stöten. En arbetare var
där sysselsatt med takrensning och hade ställt två rensspett
mot gaveln i tunneln. Mellan de två spetten uppstod en
ljusbåge och det spett han höll i handen vreds nästan ur
greppet utan att ban kände någon starkare stöt. En man på
1 km avstånd fick en stöt, och likaså en annan längre bort
i den ofullbordade tunneln.

Woodys död förklarades hero på att strömmen passerat
från berget genom borret och honom till borrvagnen. Hade
borret varit i förbindelse med borrvagnen hade säkerligen
olyckan aldrig inträffat. Som säkerhetsåtgärder föreslås
slutligen att skensträngarna jordas ordentligt, innan de går
in i tunneln och att alla rörledningar förbinds med sken-

. 1. Tunnel och borrvagn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free