Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - Rationalisering och personalvård i USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
745
produktionen. Ett annat företag, Thompson Products, hade
utarbetat handböcker för dylika kurser.
Arbetsinstruktionen avser att öva arbetaren att utföra
sådana arbeten, som vanligtvis ej fordrar yrkeskunskaper,
exempelvis tempoarbeten, eller är av mindre omfattning.
Den låga omsättningen av arbetskraft, 2—7 °/o/år, har
medfört att träningsbehoven härför inte är så framträdande
som i Sverige. Man kunde också iaktta att företag, vars
arbetareomsättning var högre än normalt, hade intresserat
sig mera för denna träning. Naturligtvis bidrar också den
mycket specialiserade tillverkningen i USA till att varje
arbetares kunskapsbehov blir starkt begränsat och därmed
att instruktionsproblemet förenklas.
Instruktionerna utfördes vanligtvis muntligt; som
hjälpmedel användes i en del fall instruktionskort,
operations-beskrivningar o.d. Det var intressant att se hur man
strävade efter att med dessa hjälpmedel fastställa arbetet in i
minsta detalj. Företag som hade börjat tillämpa
MTM-metoden hade stor nytta av MTM-analyserna som underlag
för arbetsinstruktionen.
Användning av film i detta sammanhang hade man funnit
vara effektiv i vissa fall, men även dyrbar. Film hade visat
sig särskilt bra vid upplärning av flera arbetare på samma
arbetsoperation. Man skarvade då ihop en filmremsa över
arbetet till ett ändlöst band, som kördes om och om igen
framför arbetaren som komplement till den personliga
instruktionen.
Bland speciella träningsprogram kan nämnas ett stort
upplagt program i arbetsförenkling hos Marshall Field, ett
varuhus i Chicago, som hade mycket goda erfarenheter
därav. Kurser pågick ständigt och begreppet
arbetsförenkling tycktes vara i allas medvetande. Man ansåg att
arbets-förenklingen t.o.m. hade givit större resultat än företagets
i och för sig mycket goda arbetsstudieavdelning.
Western Electric i Chicago hade ordnat ett system för
information av de anställda om företaget och dess
produkter, vilket hade rönt stor uppmärksamhet. Man hade
utvecklat en serie kurser, som anpassats för anställda på
olika platser inom produktionen. Den nyanställde
tempoarbetaren erhöll en tid efter det han kommit in i sitt
arbete, tillsammans med en grupp av kamrater, en populär
undervisning om de produkter han medverkade till att
framställa. Denna form av information var mycket
omtyckt av de anställda, och man ansåg att intresset för det
kanske i sig självt ganska enahanda tempoarbetet
stimulerades i hög grad.
Här i Sverige har företagsträningen mest diskuterats som
en utbildningsform för arbetsledare. Därför studerades just
detta träningsfält i USA. Man har där förstått att det
är nödvändigt att ha tillgång till arbetsledare, som kan
handla självständigt och är progressivt inriktade, eftersom
arbetsledarna är de i företagets ledning som mest kommer
i kontakt med flertalet anställda. Man vill därför stimulera
arbetsledarna till att ta initiativ och alltid tänka på
företagets bästa. Härtill är traditionella undervisnings- och
utbildningsmetoder icke tillräckliga, utan det fordras aktiv
träning av arbetsledarna, där de själva får göra en aktiv
insats och skaffa sig färdigheter i ämnena.
Denna träning bedrives i företagens egen regi, ty det
gäller att i hög grad anpassa den till varje företags egna
förhållanden. Träningen ägde rum i form av sammankomster
i små grupper under ledning av särskilt utbildade tränare,
och grupparbetet sker under fria diskussionsformer. I
nästan varje träningsprogram återfanns ämnena
arbetsplatsens relationer, arbetsinstruktion och arbetsförenkling.
Därutöver förekom, i synnerhet hos de större företagen,
många andra ämnen, såsom muntlig framställning,
konferensledning, kostnader och ekonomi, kvalitetskontroll, och
i några fall ännu mera långt gående fortsättningskurser
inom arbetsledningens och arbetsstudieteknikens område.
I den mån man med träningen syftar till fortsatt aktivitet
bland arbetsledarna även efter kurserna, ställer detta stora
krav på ledning och tränarpersonal. Vikten av
"uppföljning" av verksamheten betonas kraftigt, men man tycks
inte veta riktigt hur man skall gå till väga för att
tillmötesgå detta krav. Frågan har ju även vållat problem här i
Sverige.
Det är givetvis mycket vanskligt att bedöma värdet av
företagsträningen, men den omständighet att man i USA
fortsätter och vidareutvecklar företagsträningen talar för
att denna lönar sig. Man har funnit att det brister i
kunskaper och färdigheter hos arbetsledarna, och många goda
om inte direkt mätbara resultat tyder på att
företagsträningen är en bra väg för att avhjälpa dessa.
I Sverige har begreppet företagsträning först kommit att
nämnas i samband med införandet av TWI. I USA är
träning inom industrin dock ett mycket stort verksamhetsfält,
där TWI endast utgör en av de många arter av program
som förekommer. TWI-programmen i Amerika, som kom
upp i samband med kriget och gavs kostnadsfritt av
staten, har vid flertalet företag betraktats som en engångssak
och avvecklats i samband med omställning till
fredsproduktion.
I många fall har TWI-programmen, som väsentligen
omfattar tre olika program nämligen arbetsrelationer,
arbetsförenkling och arbetsinstruktion, dock behållits eller
utvecklats till för företaget mera individuellt anpassade
program. I en del företag har man helt enkelt bibehållit
TWI-träningen och samarbetar med den nya "TWI-Foundation"
som övertog verksamheten efter kriget.
Alla erkänner att TWI-programmen åstadkom ett
utomordentligt resultat under kriget och studerar man
förhållandena efter kriget, finner man att de influerat och
stimulerat till utveckling av mera omfattande och
individuellt anpassade program. Idéer och tänkesätt från TWI
fortlever i modifierad form under nya namn.
Träningsverksamheten är till sin karaktär en
stabsfunktion. I de flesta fall handhas i USA träningen av
personalavdelningar med speciell personal, med goda lokaler och
rikligt med utrustning till förfogande. Verksamheten ledes
ofta av en speciell "tfaining director", som har till uppgift
att fastställa behov, ämnen och omfattning av
träningsverksamheten, leda träningsprogram för instruktion av
arbetare, yrkesutbildning, arbetsledarutbildning och ibland
även för fortbildning av andra personalgrupper som t.ex.
kontorspersonal, samt propagera för verksamheten bland
företagets anställda.
På platser där träningsverksamheten har inarbetats i
organisationen förekommer det t.o.m. att personer i
befälslinjen vänder sig till träningsavdelningen och begär att
nja träningsprogram skall utvecklas. Man söker också
informera arbetarparten om träningsverksamheten och låter
den delta i denna, exempelvis genom
fackföreningsrepresentanterna.
Mellan företagen råder en anda av öppenhet och
generositet när det gällde utbyte av rön i tekniska och
organisatoriska frågor på företagsträningens område. Man lånar
fritt av varandra program och idéer och man har
tillsammans bildat en organisation, American Society of Training
Directors. En annan organisation som verkar inom detta
område är Society for Advancement of Management, och
det finns givetvis även en hel del konsulterande firmor som
står till tjänst med träningskurser och uppläggning av
verksamheten inom företagen.
Intrycken från detta studieområde visar vid jämfÖTelse
med våra förhållanden, att vi även i svensk industri
behöver en kontinuerlig fortbildning av personal inom alla
kategorier, såväl för att effektivisera de anställdas
arbetsprestationer som för att öka förståelsen och samverkan
mellan grupper av anställda och avdelningar inom
företagen. Företagsträningen är genom sina aktiva och
stimulerande kursformer ett gott verktyg för detta ändamål, som
lätt kan anpassas till det egna företagets speciella
förhållanden (Erik Olssön).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
