Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - Nya metoder - Bestämning av ythållfastheten vid upprepade lokala tryckpåkänningar, av VK - Svetsning av gasfylld ledning, av sah - Sätt att dra ledningar i kanalisationer, av sah - Böcker - Svensk samhällsekonomi, av Thor Brunius - Sjöfart, av W S - Maskinerna i amerikanskt jordbruk, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
757
tid konstaterats hos lagerytor i valsverk och elmotorer
samt hos kugghjulets arbetande ytor. Metoden torde även
motsvara förhållanden vid nötningspåkänningar. Vidare
lämpar sig apparaten, i anslutning till en
mikrohårdhets-mätare, mycket väl för undersökning av ytor, som glättats
med tryckrulle (W Späth i Werkstatt u. Betrieb mars
1951). VK
Svetsning av gasfylld ledning. I USA har utvecklats en
teknik med vilken man i en petroleumgasledning kan
under drift byta ut en skadad sektion genom gasskärning
och svetsning. Metoden förutsätter att den utströmmande
gasen hela tiden hålles brinnande för att explosion skall
kunna undvikas.
Medan arbetet pågår hålles ledningen under reducerat
gastryck. Först sticker man hål på röret med en
gasbrännare, varvid gasen antändes, och därefter skär man
igenom röret. Arbetaren bär givetvis asbestkläder.
Sedan isoleras den fasta rörändan med en våt duk, som
hindrar luft att komma in i ledningen till dess skarvröret
skall svetsas in. Innan detta sker med en stumsvets, spolas
ledningen igenom med gas (Welding Eng. jan. 1951). sah
Sätt att dra ledningar i kanalisationer. Ett amerikanskt
kraftbolag har hittat på ett originellt sätt att dra ledningar
genom underjordiska kanalisationer och har därvid på
mindre än en minut kunnat dra igenom 90 m 1" rör.
I ena ändan av röret insättes en Y-koppling, vars ena
skänkel kopplas till en luftkompressor medan i den andra
insättes en Vi" draglina. Först blåses röret rent med
tryckluft och därefter blåses genom ledningen en trasselsudd,
vid vilken draglinan är fäst (Electr. Constr. Mainten. apr.
1951). sah
Böcker
Svensk samhällsekonomi, av Orvar Josephsson.
Bonniers, Stockholm 1951. 202 s., 43 fig. 8,35 kr.
För några år sedan riktade Svenska
Ingenjörsföreningarnas Nämnd en vädjan till landets industrichefer att söka
väcka de unga ingenjörernas politiska intresse och ge dem
möjlighet att ta emot offentliga uppdrag. Denna aktion
var vällovlig så tillvida att den avsåg att få till stånd en
bättre balans i den ekonomiska debatten och i den
politiska representationen, ett önskemål som delades även av
insiktsfullt folk i det socialistiska lägret, men det förelåg
och föreligger utan tvivel stora hinder för tekniker och
ingenjörer i olika positioner att följa detta råd.
En allvarlig olägenhet för dylika engagemang är att
nämnda kategori, som kanske mer än andra grupper har
ett utvecklat sinne för fakticitet, känner vantrevnad i den
politiska atmosfären, som just inte utmärker sig för denna
egenskap. Man har också svårt att inräkna
nationalekonomin till de exakta vetenskaperna. Ett annat kanske mera
avgörande hinder är tidsnöden: om man kan tala om
överfull sysselsättning, så är det just inom de intellektuella
yrkena som denna är rådande, till brädden.
För de ingenjörer och tekniker, vilka har sin verksamhet
i företag av olika slag, har emellertid utvecklingen
framkallat ett tvång att engagera sig i, om inte politiska så
dock ekonomiska diskussioner. Detta är framför allt fallet
i de bortåt 3 000 företagsnämnderna landet runt som, mer
eller mindre aktivt, regelbundet sammanträder för att
dryfta företagsekonomiska och samhällsekonomiska
problem och i vilka ingenjörselementet är synnerligen
framträdande.
Detta tvång att sätta sig in i de ekonomiska
sammanhangen för att bilda sig en uppfattning om dem är så
mycket mer kategoriskt, som man kan räkna med att
arbetarpartens representanter, tack vare sina större
studiemöjligheter och starkare engagemang i den politiska
debatten, ofta rör sig med större säkerhet och kanske t.o.m.
insikt än personer, vilka både på arbetstiden och fritiden
nödgas syssla med sitt yrkes speciella problem med
uteslutning av andra intressen.
Mycket har som bekant härutinnan förändrats genom
tillkomsten av kursverksamheten i Yxtaholm, där
företagar-sidans representanter i fortlöpande skift drillas i skilda
sociologiska discipliner. Men även dessa kurser är
nödvändigtvis kortvariga — det föreligger ju ett mycket stort
elevmaterial — och de förutsätter en viss föregående
kännedom, åtminstone elementär, om de
samhällsekonomiska tingen. Hittills har emellertid studiematerialet varit
synnerligen magert, ibland även ovederhäftigt. Visserligen
står den nationalekonomiska litteraturen på ett mycket
högt plan här i landet, men man har saknat en enkel och
korrekt handledning i samhällsekonomi, med vilken en
nybörjare skulle kunna känna sig förtrogen.
Det är därför med tillfredsställelse man tar del av denna
lärobok, som nu har utkommit i sin första och säkerligen
inte sista upplaga. För ingenjörer och tekniker, vilka
som nyss nämndes har en böjelse för faktiska
upplysningar, bör det vara av särskilt värde att förf., som är en
erfaren föreläsare, med sin bok framför allt velat
presentera det konkreta kunskapsstoffet och lämnat det
teoretiska resonemanget åt sidan. Visserligen har det inte skett
fullt konsekvent, eftersom förf:s personliga uppfattning
ibland lyser igenom väl ostentativt, men han låter i
huvudsak läsaren själv komma fram till en personlig bedömning
av problemen.
En ingenjör skall självfallet ha en del att invända mot
förf:s framställning av industrialiseringsprocessen — och
han skall även förgäves leta efter Teknisk Tidskrift i
förteckningen över den samhällsekonomiska litteraturen —
men teknikern må besinna att det är en ekonom som här
skärskådar utvecklingen. I så måtto är förf:s
framställning inte fullt stereoskopisk, men på sitt specialområde
rör han sig med all önskvärd säkerhet, även om
fullständigheten skulle ha krävt ett kort omnämnande av sådana
permanenta statliga organ som Indexnämnden,
Arbetsmarknadsstyrelsen, Handelspolitiska rådet m.fl., vilka
sannerligen ej är utan betydelse för samhällsekonomin.
Utrymmesskäl kan inte ha motiverat denna uteslutning, en
felaktighet som dock kan korrigeras i kommande upplaga.
Då bör även ett större antal helsidesillustrationer ha
eliminerats, vilka är alltför prövande i sin romantisering av
det hårda förvärvsarbetet. Thor Brunius
Sjöfart. Berättelse för dr 1949 av Kommerskollegium.
Sveriges Officiella Statistik, Stockholm 1951. 140 s.
Årsboken ger som vanligt detaljerade uppgifter om
handelsflottan, dess värde och inkomstförhållanden, om de
svenska fartygens utrikes sjöfart, sjöfarten i rikets
hamnar och kanaler. Ett litet axplock bland siffrorna ger vid
handen, att handelsflottan, som 1939 bestod av 2 242 fartyg
om sammanlagt 1 620 000 brt, tio år senare omfattade 2 195
fartyg om 2 089 000 brt. Ångfartygens andel av
handelsflottan sjönk från hälften 1939 till mindre än en tredjedel
1949, medan motorfartygens andel ökade från 45 till 65 %>.
Värdet av hela handelsflottan beräknades 1949 till 2 080
Mkr., vilket ger 996 kr/brt. Under året inseglades 901 Mkr.
i bruttofrakter och 110 Mkr. i tidsbefraktningsavgifter. Av
det till Sverige inklarerade och från Sverige utklarerade
tonnaget hänförde sig hälften till svenska fartyg.
Handelsflottans totala bemanning utgjorde 24 700 personer. W S
Maskinerna i amerikanskt jordbruk, av Harald A:son
Moberg. Jordbrukstekn. Inst. Medd. nr 236. Uppsala 1951.
42 s., 35 fig. 2 kr.
Meddelandet, som förf. anspråkslöst kallar "reflexioner
efter en studieresa till USA", innehåller många intressanta
och värdefulla fakta om amerikanskt jordbruk, populärt
framlagda i synnerligen läsvärd form. Häftet bör kunna
påräkna många läsare bland jordbrukare, tillverkare av
lantbruksmaskiner och andra jordbruksintresserade. WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
