- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
758

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - Böcker - Matarvattenproblem vid ångpannor, av Wll - Teknologisk Institut, Varmeteknisk Afdeling 1926—1. april 1951 samt Fem beretninger om udførte undersøgelser, av Wll - Elektricitet og magnetisme, av S Vörts - STF i Polhems spår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’64

TEKNISK TIDSKRIFT

Mat a r v at t e n pr ob 1 em vid ångpannor. IVA Medd. nr 123,
Stockholm 1950. 54 s., 27 fig. 3,50 kr.

De föredrag och diskussionsinlägg vid Värmetekniska
Konferensen i Stockholm september 1949 som publiceras
i detta häfte är "Entwicklung der Wasserringertechnik in
Deutschland" av II List, "Moderna metoder för behandling
av vattnet vid ångpanneanläggningar" av L Simonsson och
ett kortare meddelande "Kemiska metoder för rengöring
av ångpannor" av L Ahrnbom. Huvudutrymmet upptas av
den rikt illustrerade översikten över matarvattentekniken
i Tyskland, men även den svenska översikten är utförlig
och försedd med ett stort antal referenser. Häftet är utan
tvekan av stort värde för dem som sysslar med
matar-vattenproblemet. Wll

Teknologisk Institut, Varmeteknisk Afdeling 1926—
1. april 1951 samt Fem beretninger om udførte under-

søgelser. Teknologisk Institut, Köpenhamn 1951. 134 s.,
71 fig. 3,50 dkr.

Teknologisk Instituts värmetekniska avdelning har i år
firat 25-årsjubileum, och avdelningens chef, Otto Juel
Jør-gensen, ger i denna skrift en "glimt" av verksamheten
under de gångna åren. Avdelningen ordnar värmetekniska
kurser med föreläsningar och praktiska övningar, utför
dessutom laboratorieundersökningar och bedriver
konsulterande verksamhet inom området. Man har också givit ut
ett stort antal värmetekniska böcker och broschyrer.

Fem rapporter från utförda undersökningar lämnas,
nämligen "Varmeafgivelse fra en påklædt termostat ved
for-skellige luft- och strålingstemperaturer" av L Pedersen,
"Forsøg med fyring i mindre centralvarmekedler med koks
och cinders" av O G Posselt, "Om årsagen til et
kulilte-dødsfald" av J Heim Petersen, "Skorstenen i det mindre
byggeri" av C H Andersen samt "Fugtens indvirkning på
forskellige byggematerialers isoleringsevne" av H B
Jespersen.

Jubileumsberättelsen innehåller kortfattade redogörelser
för de undersökningar som gjorts under årens lopp. Såväl
denna berättelse som de ovan nämnda utförligare
rapporterna är av stort intresse för dem som arbetar på det
värmetekniska området. Wll

Elektricitet og magnetisme, 3:e uppl., av T B JER GE.
Munksgaard, Köpenhamn 1951. 264 s., 283 fig. 24 dkr.

Denna bok har under åtskilliga år använts vid förf:s
undervisning i fysik vid Danmarks Tekniska Högskola och
har i hög grad lärobokens prägel. I den nu föreliggande
3:e upplagan har konsekvent införts rationaliserade
MKS-enheter (Giorgi-systemet), vilket nödvändiggjort en
väsentlig omarbetning av vissa kapitel gentemot tidigare
upplagor. I övrigt har inget nytt tillfogats.

Boken behandlar lättfattligt och överskådligt den enklare
teoretiska elektricitetsläran; i sista kapitlet behandlas
mycket instruktivt måttsystemens uppbyggnad med särskild
tonvikt på Giorgi-systemet. Troligen av pedagogiska skäl
behandlas även elektricitetens praktiska användning;
genom dessa avsnitt avslöjar sig författaren dock som mera
fysiker än elektrotekniker; en avbildad likströmsmotor
förefaller således högst omodern, liksom man också
förvånas över att möta den gammalmodiga beteckningen
"dynamo" samt över att t.ex. den vanliga kvicksilverlikriktaren
avhandlas på fyra rader medan dansken Hartmanns
kvick-silverstrålelikriktare, som ju aldrig kommit till praktisk
användning, ägnas tre gånger så mycket utrymme pius en
figur.

Bortsett från dessa småanmärkningar förefaller boken
bra och redigt upplagd, och emedan den kan läsas utan
särskilda förkunskaper kan den rekommenderas
icke-elek-trotekniker som önskar studera lagarna för elektriciteten.
Det korta avsnittet om måttsystemen kan dessutom
rekommenderas alla som har anledning intressera sig för dessa
problem, vilket väl i realiteten vill säga alla
elektrotekniker. S Vörts

STF i Polhems spår

STF:s höstmöte den 31 augusti—1 september 1951 hade
med anledning av 200-årsminnet av Christopher Polhems
död givits formen av en teknikhistorisk resa till Dalarna,
till de trakter där tyngdpunkten av Polhems verksamhet
hade varit förlagd. De drygt hundra deltagarna med
ordföranden H Sterky i spetsen samlades på morgonen den
31 augusti i Hedemora varifrån färden gick i bussar och
bilar över Garpenberg, Kloster, Stjärnsund och
Långshyttan till Falun. Som utomordentlig guide medföljde på resan
Torsten Althin, som gav deltagarna det avsedda
teknikhistoriska perspektiv på de anläggningar som besöktes.

Garpenberg

Vid ankomsten till Garpenberg rastade man på
kyrkvallen, varifrån man har en god utsikt över
Dalafinn-hyttans anläggningar med det gamla gruvkapellet på andra
sidan Gruvsjön, som kraftigt har sänkts för gruvdriftens
skull. Bergverksdrift har förekommit i Garpenberg med
säkerhet redan under 1300-talet, och kopparutvinningen
där är eventuellt äldre än den i Falun. På 1600-talet
upptogs även järntillverkning. Anläggningen äges i dag av
Bolidens Gruv AB.

Kloster

På Kloster, som var nästa hållplats, hälsades
färddeltagarna välkomna av disponent O Sundell, vilken representerade
Klosters och Stjärnsunds nuvarande ägare, Korsnäs
Sågverks AB. Kloster har sitt namn av ett cistercienserkloster,
som hade fått i donation den gamla Riddarhyttan, vid
vilken klostret uppfördes. Detta Sveriges nordligaste
kloster, Gudsberga, blev färdigt 1486, men indrogs efter
riksdagen i Västerås av Gustav Vasa, som gav det i förläning
åt sin fogde över österdalarna. Järnhanteringen på platsen
undergick sedan växlande öden. Bl.a. ödelades
Klosterhyttan 1689, men industrin blomstrade senare på nytt. Är
1809 fulländades på Kloster det första valsverket, som
är känt i Sverige, konstruerat vid Bergsunds gjuteri.
Detta inledde en ny epok i svensk manufakturtillverkning.

Under 1800-talet förvärvade Klosters bruksägare och
senare det år 1871 bildade Klosters AB flera bruk i trakten,
av vilka Långshyttan, Stjärnsund och Edsken är de
namnkunnigaste. Bruksrörelsen överflyttades först till
Stjärnsund, men senare koncentrerades ståltillverkningen till
Långshyttan, och de övriga bruken nedlades undan för
undan, Kloster 1888 och Stjärnsund så sent som 1942.
Klosters AB kom sålunda att belt överflytta till
Långshyttan, där det verkar än i dag som en del av
Fagersta-koncernen.

I sin redogörelse för Klosters bruks öden meddelade
Althin en sak som torde ha varit för de flesta obekant,
nämligen att Gustav de Laval åren 1875—1877 var anställd
på Kloster, där han bl.a. uppfann sin turbin och separatorn.

S Nauckhoff berättade om den betydande
kruttillverkning, som hade förekommit på Kloster, en tillverkning som
hade gamla anor bland allmogen i Husby socken, där den
bedrevs från mitten av 1600-talet till slutet av 1800-talet.
På 1700-talet var Husby-krutet vida bekant och ansågs
överträffa andra svenska krutsorter i godhet. Att
krutkokningen icke var någon ofarlig sysselsättning bevisas av att
två av Klosters bruksägare har avlidit i samband med
"krutverks avspringande".

Stjärnsund

På Stjärnsund körde man upp på planen framför den av
Polhems dotter Emerentia uppförda stora bruksherrgården.
Härifrån företogs en rundvandring till de platser, där Pol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free