Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - Hänt inom tekniken - Stockholms Byggnadsförenings tredje jubileumspris - Gummikonferens i Holland - TNC: 17. Kommatering, av J W - Debatt: Operation Syndafloden, av C Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2.9 september 1951
763
Stockholms Byggnadsförenings tredje jubileumspris
utdelas i år i form av ett stipendium på 4 500 kronor för
studieresa eller liknande ändamål till gagn för
byggnadsyrket. Stipendiet, som står öppet för svenska medborgare,
skall sökas före 30 september 1951. Närmare upplysningar
om stipendiet finns i "Stadgar för Stockholms
Byggnadsförenings Jubileumsstiftelse", som kan erhållas från
Stockholms Byggnadsförening, Norrlandsgatan 11, 3 tr.,
Stockholm.
Gummikonferens i Holland. Det holländska
gummiforskningsinstitutet Rubber-Stichting anordnar den 14—15
november 1951 i Delft en konferens om gummits
avnöt-ning och utmattning. Föredragen kommer att tillställas
deltagarna före konferensen. Under konferensdagarna pågår
en utställning av apparater för mätning av gummits
nötning och utmattning.
Anmälningsblanketter erhålles från konferensens
sekreterare dr H C J Decker, Rubber-Stichting, Postbox 66,
Delft.
TNC
17. Kommatering
I publikationen TNC 2, Skrivregler för ordförkortningar,
sifferuttryck m.m., som utkom år 1942, förbigicks
avsiktligt frågan om kommatering. Den låg så avgjort utanför
TNC:s område. För egen del ställde emellertid TNC upp
vissa kommaregler, att tillämpas i dess korrespondens och
framför allt i dess publikationer. Dessa regler följes
alltjämt, men eftersom de ansluter sig närmare till
skönlitteraturens och pressens vanor än till de regler som våra
skolor brukar inpränta, har TNC ibland klandrats för sitt
sätt att kommatera. Mest torde detta bero på att man inte
sett den röda tråden däri. Det är för att visa att en sådan
finns som denna TNC-spalt nu skrives. Nämnden för
svensk språkvård ger i sina år 1947 publicerade
Skrivregler även anvisningar för kommatering, men ansluter
sig därvid i stort sett till skolreglerna.
Huvudtanken i TNC:s kommasättning är följande.
Kommateringen bör ej betraktas som en rättskrivningsfråga i
klass med stavning o.d., utan bör i stället vara en
formuleringsåtgärd, ägnad att framhålla tankegrupperingen i
den skrivna meningen. Ett exempel kan klargöra
skillnaden. Enligt de på grammatisk satslösning baserade
skolreglerna skulle man skriva: "Så snart man har kommit in,
bör man anmäla sig och inte vänta, tills man blir
uppropad. Annars händer det lätt, att man försitter sin tur."
TNC: "Så snart man har kommit in bör man anmäla sig,
och inte vänta tills man blir uppropad. Annars händer det
lätt att man försitter sin tur." De tre tankeelementen är
nämligen dessa: man bör anmäla sig vid ankomsten; man
bör inte vänta på något upprop; man försitter kanske
annars sin tur. Det är otänkbart att någon som talar ledigt
språk (utan kommaterat koncept) skulle göra något
uppehåll enligt skolkommateringen i exemplet. Däremot är
frasering enligt TNC-kommateringen fullt rimlig.
Den främsta regeln blir därför: Sätt komma mellan satser
— eller mera generellt: meningsdelar — med så väl
åtskilt tankeinnehåll att de lätt skulle kunna omformas till
självständiga meningar. Exempel: Han talade, och hon
lyssnade. (Han talade. Hon lyssnade.) Han var nyfiken på
den just hemkomna maskinen, och var efter en stund i
i full färd med att pröva den. (Efter en stund var han . . .)
Kaptenen vidtog allehanda försiktighetsmått, som dock
skulle visa sig otillräckliga. (De skulle dock . . .)
Exempel utan komma: Hon tiggde och hon bad. Kaptenen
vidtog alla försiktighetsmått som stod i hans makt. (Han
vidtog inte alla försiktighetsmått, endast sådana som stod
i hans makt.) Fiskarna lyckades ta sig hem innan stormen
bröt lös. (Det väsentliga i tanken är inte att de tog sig
hem, utan att detta skedde innan stormen bröt lös.) Om
din tjänstgöring medger det bör du infinna dig. (Bisatsen
går här före och utlovar en huvudsats.) Det är under
sådana förhållanden sannolikt att han reser redan i morgon.
(Framför att-sats blir det i regel inte komma.) Jag får be
dem av er att resa sig upp som önskar gå med. (Inget
komma framför en för sammanhanget nödvändig
relativsats, här förebådad av det determinativa "dem".) Han
drog sig för att fråga vad hon hette. (Inget komma framför
indirekt frågesats eller annan indirekt anföring.) — I alla
dessa exempel är det tydligt att den senare satsen inte går
att avskilja som självständig mening; den har alltför
väsentlig andel i den tanke som försatsen börjar uttala.
I fråga om komma vid parentetiskt inskjutna eller
till-lagda delar av meningen, vid exemplifiering o.d. följer
TNC det allmänt tillämpade skrivsättet, i full
överensstämmelse med principen att komma bör utmärka ställen där
någon del av en mening lätt skulle kunna avskiljas.
Exempel: En rikhaltig uppsättning svårtydda färgnamn. ofta
reklambetonade, har fått användning inom handeln, t.ex.
triumfrött. .. (Många svårtydda färgnamn användes inom
handeln.. De är ofta reklambetonade. Som exempel kan
nämnas triumfrött. . .)
Likaså följer TNC givetvis det vanliga bruket av komma
i sådana fall som: Maskiner, apparater, rör och tillbehör.
Högtärade läsare, köp våra publikationer! Ja, de är mycket
billiga.
Såsom redan antytts ger fraseringen vid högläsning stöd
för TNC:s kommatering, detta naturligtvis beroende på att
ett förnuftigt val av vilopauser också rättar sig efter
tankeinnehållets gruppering. I anslutning till fraseringen kan
det också vara skäl att använda komma något rikligare
om satserna är långa och sparsammare om de är korta.
En viktig specialuppgift för komma är att hindra
sam-manläsning som skulle kunna ge en felaktig eller osäker
innebörd. Exempel: I går kom en låda apelsiner, att
fördelas lika mellan barnen. Om apparaten inte reagerar, så
måste den vara felaktig. (Framför "så" och vissa andra
småord bidrar komma till att dessa ord blir obetonade,
medan efterställt komma bidrar till betoning:) Han talade
om, att han varit med på valfångst.
Och så till slut, eftersom kommatering bör vara en
formuleringsåtgärd :
Om en mening är svår att kommatera tyder detta ofta på
att den inte är naturligt formulerad utan bör ändras.
J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
