- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
781

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 29 september 1951 - »New towns» — ett levande stadsbygge, av Harald Mjöberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2.9 september 1951

781

Fig. 6. Tvåfamiljshus med
lägenheter om fem rum och kök; lägg
märke till de friliggande
förrådsutrymmena.

i två eller tre mindre enheter, var och en lagom
stor för att bilda underlag åt en "primary school"
(småskolestadiet).

Huvudleder, huvudgator och matargator dras
utanför bebyggelseområdena. Ett koncentrerat
stadscentrum, kommersiellt och administrativt,
utbildas i stadens tyngdpunkt.

"Master plan" uppgöres av Development
Corpo-rations eget kontor eller av utomstående
konsulterande fackman.

Stadsplanen, den detaljerade planen, fig. 5,
upprättas successivt för mindre delar av
grannskapsenheten, för butikscentra och stadscentrum samt
för industriområdena. I bostadsbebyggelsen
dominerar det traditionella tvåvånings radhuset medan
andra bostadsformer såsom en- och
tvåfamiljs-hus, trevånings radhus eller hyreshus
förekommer sparsammare. Högre hus, såsom åtta till tio
våningars punkthus kan i enstaka fall
förekomma som arkitektonisk accent i bebyggelsen.

Bostadsgator utläggs tämligen frikostigt och
stor hänsyn fästes vid parkeringsbehovet, såväl
inom bostadsområdena som i anslutning till
stadscentrum. Då bostadshusen i allmänhet
uppförs utan källarvåning är man hänvisad till att
ordna garage och förvaringsutrymmen i
flygelbyggnader eller friliggande hus. Sålunda
sammanförs ofta ett antal garage till en garagegård
i kvarterets inre del, varifrån man samtidigt kan
ordna tillfart till radhusens trädgårdar. I andra

fall ordnas detta genom mindre gångvägar
utmed trädgårdssidan. Denna dubbla
tillfartsmöjlighet tillgodoses mestadels och synes välbetänkt.
I Sverige förefaller denna fråga ha alltför litet
beaktats.

Garageutrymmen beräknas i planerna efter
normen ett garage för var femte familj vid full
utbyggnad. Redan nu finnes i England ungefär en
bil på tolv invånare.

Man söker så långt möjligt att fördela
detaljplanearbetet på olika händer för att erhålla
variation i stadsbilden och i bostadsarkitekturen —
i den mån variation går att åstadkomma inom
gränserna för statliga direktiv och normer.

Huset

Hustyperna, som berörts ovan är i huvudsak
följande: "semi-detached" (tvåfamiljs), "terrace
houses, two- or threestorey" (två- eller
trevånings radhus), "blocks of flats" (tre- eller
fler-vånings hyreshus).

Bostäderna kännetecknas av genomgående högre
utrymmesstandard men lägre teknisk standard
än som är fallet i vårt land. Tvåfamiljshus, fig. 6,
och tvåvånings radhus överensstämmer i princip
med motsvarande hustyper här. Trevånings
radhus, fig. 7, är en bostadsform som i Sverige icke
generellt accepteras men som i England har
djupa rötter i traditionen. Trevånings hyreshuset,
fig. 8, erinrar i huvudsak om samma bostadstyp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0797.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free