Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1951 - Nya metoder - Fjädermotor med konstant moment, av sah - Sjösättning på kulor, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS oktober 1951
811
Fig. 5. Tvärsektion av släde och
avlöpnings-bana med löpskenor för tre kulrader.
Fig. 2. Tvärsektion av släde och
avlöp-ningsband med löpskenor för två
kulrader.
Fig. i. Tvärsektion av ett
fartyg vid avlöpning (ej i
skala ).
Fig. 3. Horisontalvy av
kulhållare, kulor och
löpskenor för två
kulrader enl. fig. 2.
fjädern, vilken i varje ögonblick rullas av den större spolen
på den mindre.
Anordningen är fri från den friktion mellan spolarna, som
är en orsak till energiförluster i andra konstruktioner.
Momentet kan lätt regleras genom val av spolarnas radie, och
relativt stort moment åstadkommes genom att man tvingar
fjädern att rulla upp sig mot sin naturliga böjningsriktning.
Den nya fjädermotorn väntas få användning i kameror,
tidmätare, registrerande instrument, balansanordningar,
motvikter o.d. samt för upphängning av handverktyg och
för självupprullande måttband. För ett 15 m måttband
krävs t.ex. en fjäder av 0,12 mm blåanlöpt material med
10 mm bredd och 6 m längd (Iron Age 7 dec. 1950). sah
Sjösättning på kulor. Efter det andra världskrigets slut
rådde stor brist på för avlöpningsändamål lämpliga
smörjmedel i Japan. De första åren efter krigsslutet tilläts blott
byggande av mindre fartyg, vilka man dock kunde sjösätta
medelst rullar eller med vagnar på räls liksom vid
vanliga upphalningsslipar. Somliga byggen lyftes i sjön med
hjälp av kranar.
Allteftersom de japanska varven fick lov att på nytt
bygga större fartyg, var det omöjligt fortsätta med
förutnämnda enkla anordningar, och man måste söka lösa
av-löpningsproblemet på annat sätt. Efter en hel del
forsknings- och experimentarbete lyckades man vid Yokohama
Shipyard och Engine Works of the East Japan Heavy
Industries (tidigare tillhörande Mitsubishi-koncernen) få
fram en sjösättningsmetod med kulbanor och utan
smörjmedel, en metod som patenterats. (Metoden är dock
tidigare känd i princip och har använts bl.a. för flyttning av
hus, se Tekn. T. 1950 s. 158.)
Uppfinningen består i att såväl släde som
avlöpnings-banor, uppbyggda i övrigt som vanligt (fig. 1), förses med
speciellt utformade löpskenor för styrning av de i
särskilda hållare anbragta stålkulorna, på vilka släden med
fartyget får röra sig under sjösättningen. För upp till en
viss fartygsstorlek användes avlöpningsbanor med två
rader kulor och motsvarande kulhållare (fig. 2—4), och för
större och tyngre fartyg banor med tre kulrader och
därför passande hållare (fig. 5—7).
Kulstorleken har Yokohama-varvet standardiserat till 90
mm, och en dylik kula väger ca 3 kg. Kulorna tillverkas
ur 100 inm stångmaterial av rostfritt kromstål. Varje kula
maskinarbetas, så att diametermåttet slutligen i alla
riktningar har en noggrannhet av ± 0,3 mm. Utförda prov för
att konstatera kulornas förmåga att motstå tryckbelastning
visade att någon deformation eller ändring av diametern
icke kunde iakttas för upp till 50 t verkande på en kula.
Löpskenorna för kulorna under såväl släden som på
avlöpningsbanorna utgöres av till största delen 18 mm
tjocka plåtar, vid vilka på ena sidan till 45° vinkel
sned-fasade fyrkantprofiler fastsvetsats på sätt som framgår
av fig. 2—6. På avlöpningsbanornas plåtar har man
anbragt dylika styrlister på båda sidor om varje kulrad, på
slädens plåtar blott vid kanterna. Dessa styrlisters
ändamål är samtidigt att hindra urspåring av släden med
fartyget under avlöpningen. På de partier av släden och
avlöpningsbanorna, där största trycket under sjösättningen
förefinnes, har tjockleken hos skenplåtarna ökats till det
dubbla mot på övriga delar. Man har antagit att den
till-låtliga tryckbelastningen på skenplåtarna är proportionell
mot kvadraten på deras tjocklek {t mm) och satt denna
belastning i kg: P = 18 f, vilket för 18 mm plåt ger 6,15 t
och för 36 mm plåt 24,6 t.
Om friktionsmotståndet, som här är av rätt sammansatt
Fig. A. Fotografi av
kulhållare, kulor och undre
löpskenor enl. fig. 2
och 3.
Fig. 6.
Fotografi av
kulhållare,
kulor och
undre
löpskenor enl.
fig. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
