Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1951 - Signalglas, av Stig Lindroth - Lackfärg, som inte klibbar - Företagsledarnas pensioner - Induktionslödning av aluminium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Färgtriangeln i fig. 5 transformerad enligt Judd.
de grafiska framställningen förtjänar att
påpekas. Av fig. 4 och 5 ser man tydligt, att ytan
för grönt är betydligt större än för rött. Vidare
befinner sig den gula ytan betydligt närmare rött
än grönt. Detta beror på att avståndet mellan två
punkter i olika delar av färgtriangeln ej svarar
mot samma skillnader i kromaticiteten.
Amerikanen Judd har utfört en variabeltransformation
som ger en färgtriangel enligt fig. 6, vilken bättre
svarar mot verkligheten i nämnda hänseende.
Liksom de engelska föreskrifterna är också de
amerikanska uppdelade i tre delar: den första
specificerar minimivärden för signalglasens
totaltransmission och signalfärgens
kromaticitets-värden, den andra redogör för tillåtna avvikelser
hos de glas som skall användas som
sekundär-normaler vid färgmätningar, och den tredje
ställer fordringar på material för ljussignaler jämte
anvisningar på erforderliga mätmetoder.
Sammansättningen av signalglas
Då den i USA verkande tyske forskaren W Weyl
nyligen publicerat en både kvantitativt och
kvalitativt imponerande avhandling över ämnet
färgade glas9, inskränker jag mig här till några
korta notiser.
Såsom röda färgämnen används numera
huvudsakligen koppar (kopparrubin) och
kadmium-sulfid tillsammans ined kadmiumselenid
(selen-rubin), medan det klassiska och med en
alkemis-tisk nimbus omgivna guldrubinglaset förlorat sin
betydelse som färgmedel. Dessa färgämnen har
alla den egenskapen gemensam, att färgen är
beroende av partikelstorleken, som i sin tur är
intimt förknippad med glasets värmebehandling,
vilket medför vissa svårigheter vid
framställningen.
Vidare har det visat sig, att närvaro av bly och
speciellt tenn är önskvärd vid tillverkning av
koppar- och guldrubinglas, medan selenrubinglas
helst bör innehålla zink. Tenn ökar nämligen
metallens löslighet i glaset och bidrar till
stabiliteten av guldets och kopparns kolloidala
tillstånd, medan zinken bildar stabila sulfidkom-
plex i glaset och därigenom förhindrar
variationer i sulfidhalten.
I signalglas används i allmänhet massivt
selenrubinglas eller kopparrubinglas som överfång.
Enligt de engelska specifikationerna är
emellertid sådant överfångsglas icke att rekommendera
för de strängare fordringarna enligt klass B.
Gula glas kan erhållas av olika sulfider, och
särskilt kadmiumsulfidglas utmärker sig för en
skarp absorptionsgräns, som kan varieras genom
olika värmebehandling eller genom tillsats av
kadmiuihselenid. Närvaro av järn bör undvikas,
då denna förorening gör absorptionsgränsen
mindre skarp. Det är också möjligt att få glas
gul-färgat med kolloidalt silver. Denna färg släpper
emellertid igenom kortvågig strålning.
Grönfärgade signalglas erhålles genom
användning av kopparoxid som huvudfärgämne, i
allmänhet i kombination med kromoxid. Enbart
kromoxid är mindre lämplig, emedan denna ger
hög transmission för långvågigt ljus. Även glas
färgade med koboltoxid är som Weyl påpekar
transparenta för röda strålar, varför
kombinationen kromoxid — koboltoxid bör undvikas för
signalglas, även oin färgen liknar den man får
med kopparoxid. En undersökning av
Zschim-mer10 visar, att hög absorption i rött gynnas av
magnesiumoxid, medan borsyra och
aluminiumoxid bör undvikas.
Den mest använda blåfärgade föreningen är
koboltoxid, men av nyssnämnda skäl inses, att
transmissionen i rött måste elimineras på något
sätt, t.ex. genom tillsats av kopparoxid.
Litteratur
1. Colours of light signals. British Standard 1376: 1947.
2. National Bureau of Standards. LC 857.
3. Johansson, T: Färgmätning. Kosmos 16 (1938) s. 199.
4. Bouma, P J: Physical aspects of colour. Eindhoven 1947.
5. Normung von roten und grünen Signalgläsern.
Fachausschuss-ber. 8 dtsch. glastechn. Ges. 1927.
6. Walter, M: Études et recherches en vue de la normalisation des
verres de couleur. Courier Normalis, juli—aug. 1948.
7. Gibson, K S & Haupt, G W: Standardization of the luminous
transmission scale used in the specification of railroad signal glasses.
J. Res. nat. Bur. Stånd. 22 (1939) s. 627.
8. Gibson, K S, Haupt, G W & Keegan, H J: Specification of
railroad ,signal colors and glasses. J. Res. nat. Bur. Stånd. 36 (1936)
s. 1.
9. Weyl, W: Coloured glasses. J. Soc. Glass Technol. 27 (1943) s. 133,
265, 28 (1944) s. 158, 267, 29 (1945) s. 289.
10. Zschimmer, E, Grisar, C M & Mee&s, H: Signalgrün und die
Absorption des Kupferoxyds in verschieden zusammengesetzten
Glä-sern. Z. techn. Phys. 7 (1926) s. 290.
Lackfärg, som inte klibbar efter sex minuter och blir
hård på tio, används i USA för målning av granater,
bomber, handgranater och annan ammunition.
Företagsledarnas pensioner har i USA vid en
undersökning av 1 568 företag befunnits ligga under 10 000 $
i nära hälften av fallen; i 1 200 fall låg pensionen under
15 000 $ och i endast 25 över 40 000 $.
Induktionslödning av aluminium löser det svåra
problemet att hålla exakt lödtemperatur. Genom den jämna
uppvärmningen slår sig inte arbetsstycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>