- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
842

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1951 - Andras erfarenheter - Läraktig robot, av sah - Fiber av oljelin, av SHl - Bio hemma per TV, av sah - Absorption av syre med alkalisk pyrogallol, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

842

TEKNISK TIDSKRIFT

3000»/s

V

Fig. 2. Minneskrets för reproduktion au betingade reflexer.

elektronik, kallad "betingad reflex-analog", fig. 2.
Kondensatorn 1 urladdar sig i början av retningen Rs . medan
2, som motsvarar den neutrala retningen Rn, har en
utsträckt urladdningstid. De båda urladdningarna blandas i
förstärkarröret 3 och deras summa framkommer i form
av en uppladdning av kondensatorn 4. Då
summaladdningen har nått en viss nivå träder urladdningsröret 5 i
funktion och utsänder en impuls till kretsen 6, som är positivt
återkopplad och fortsätter att svänga under en längre tid.
Svängningarna tas ut till förstärkarröret 7, som utför en
överkoppling mellan retningen Rn och effekten Es, så snart
röret har fått en impuls från minneskretsen 6. Kretsen
är med andra ord normalt stängd för den neutrala
retningen Rn. men öppnas av minnet av, att Rn ofta har
uppträtt tillsammans med Rs.

I de praktiska proven har man som neutral retning
använt en vissling på 3 000 p/s. Strax innan roboten
kommer i ett sådant läge att den får se en ljuspunkt, blåser
man i visselpipan. Då detta upprepas tio eller tjugo gånger
har roboten lärt sig att vissling betyder ljus, och kommer
till visslan på samma sätt som den tidigare drogs till
ljuset. Om roboten "retas" genom att man håller undan
ljuset, glömmer den snart sin läxa och bryr sig inte längre
om visslingen.

På samma sätt kan visslingen förknippas med robotens
känslighet för mekaniska hinder, så att efter en tid
visslingen kan användas för att varna roboten för annalkande
hinder. Inlärningsprocessen kan göras kortare genom att
man — i stället för att avvakta att roboten stöter mot ett
hinder — visslar i pipan och sparkar till robotens
beröringskontakt. Efter ett dussin sparkar har roboten lärt
sig att uppfatta visslingen som en varning för hinder.

Dessa två exempel visar hur man hos M. Docilis kan
reproducera betingade reflexer av både positiv (eller
handlingstyp) och negativ (eller defensiv) typ. Liksom hos
levande varelser visar det sig, att roboten lättare lär sig
det senare slaget av reflexer. Om man kopplar om roboten
så att visslingen kopplar bort dess drivmotorer, antar M.
Docilis samma beteendemönster som t.ex. igelkotten,
vilken lägger sig orörlig som död i händelse av fara.

Anordningen kan även kopplas så, att visslingen
samtidigt uppfattas som både ljus (motsvarande föda hos en
levande varelse) och hinder (fara). Hos roboten kan man
då framkalla en motsvarighet till de nevroser, vilka hos
levande varelser framkallas av själsliga konflikter. Dessa
nevroser kan hos roboten avhjälpas genom vila. total
ned-koppling, eller urkoppling av några funktioner —
motsvarande hos människan sömn, chock eller kirurgiska
hjärn-ingrepp.

En del av ovanstående experiment kräver att M. Docilis
förses med flera minneskretsar. Dessa anordnas så att de
får olika frekvenser, vilka blir en etikett för motsvarande
retningsimpulser. Roboten kommer alltså att genom
frekvensanalys kunna upptäcka och identifiera den aktuella
minnesimpulsen bland de övriga som, i olika stadier av
upplärning eller glömska, finns registrerade i hans minne.
Man åstadkommer härigenom en parallell till de rytmiska
svängningar, som man har funnit är en fundamental
karakteristik för hjärnans funktion.

Det föreligger givetvis inga svårigheter att förse en robot
med praktiskt taget hur många minneskretsar som helst,
och därmed uppnå en allt större likhet med djurens eller
människans intellektuella funktioner. Säkerligen skulle en
bel del värdefulla lärdomar kunna dras av sådana
experiment. Ett resultat som man redan nu kan förespå är, att
med ett ökat antal kretsar följer oundvikligen minskad
stabilitet. Stabilitetsförlusten ökar också hastigt med
antalet kretsar.

Det är inte heller underligt att psykiatrin får allt större
tillämpningar i ett samhälle, där de intellektuella
framstegen drivs allt längre, samtidigt som det sociala livet blir
allt mera komplicerat (w Grey walter i Sci. Amer. aug.
1951). sah

Fiber av oljelin. För närvarande kommer nästan allt
linne från lin, som odlats särskilt för framställning av
textilfiber. Det skördas grönt, innan lignin bildats i dess
stam. Lin, som skall ge linolja, får däremot mogna och
blott fröna tillvaratas. Det har nämligen ansetts omöjligt
att använda stammarna till fiber på grund av deras höga
ligninhalt — åtminstone vid tillverkning av linne av hög
kvalitet.

I USA har man emellertid utarbetat en kemisk metod för
rötning av lin, som tycks göra det möjligt att kombinera
de båda linsorterna. Härigenom skulle världens skörd både
av olje- och fiberlin kunna ökas utan ökning av den
odlade arealen.

Första steget i den nya processen, som är frånskiljande
av de mogna fröna, sker i en särskild maskin under
reglering av fuktigheten. Av stammarna görs sedan lösa
fiber-knippen, som rötas kemiskt i utspädda lösningar av
alkalisk natriumhydrosulfit vid bestämt pH och bestämd
temperatur. Efter tvättningen spinns fibern våt till ett garn
av hög kvalitet. Alla hittills gjorda prov visar att produkten
är lika god som importerat lin (Ind. Engng Chem. febr.
1951). SHl

Bio hemma per TY\ I Chicago har under tre månader
provats Phonevision, ett televisionssystem för filmvisning
i hemmet mot avgift (Tekn. T. 1951 s. 174). Filmerna
utsänds per television på vanligt sätt, men med en sådan
distorsion att de blir onjutbara för andra än för
abonnenterna. Dessa får över telefonledningarna en kodsignal,
som återställer bildernas utseende, och härför betalar de
1 $ per film.

De 300 familjer som har deltagit i proven har i
medeltal spenderat 1,75 $ per vecka, vilket betyder att de såg
i runt tal två filmer per vecka. Detta är 3V2 gånger den
normala besöksfrekvensen för vanliga biografer. Nio av tio
familjer förklarade, att de föredrog detta sätt att se på
film framför det vanliga.

Resultatet har också blivit, att filmbolagen känner sig
styrkta i sitt beslut att icke tillhandahålla Phonevision
annat än flera år gamla filmer (Bus. Wk 17 febr., 26
maj 1951). sah

Absorption av syre med alkalisk pyrogallol är en av de
viktigaste reaktionerna vid gasanalys. Det har länge varit
känt, att det härvid bildas koloxid, varigenom värdet på
mängden syre blir för långt. Någon korrektion kan ej
anbringas, då koloxidutvecklingen är mycket oregelbunden.
Det har nu visats, att orsaken till denna felkälla är det
sätt, varpå pyrogallollösningen framställs. Om man icke
snabbt leder bort det värme, som utvecklas vid reaktionen
bildas koloxid i okontrollerbar mängd. Man kan därför
öka noggrannheten, reproducerbarheten och snabbheten
vid bestämning av syre med pyrogallollösning genom att
vidta vissa försiktighetsmått.

En mättad lösning av kaliumhydroxid sätts till
pyrogallol-kristaller under kylning i isvatten och utestängande av luft.
Med denna lösning kan prov, som har högre partialtryck
för svre än 50 °/o, analyseras utan utspädning. En pipett,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0858.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free