- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
845

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1951 - Nya metoder - Amerikanska V2-robotar, av sah - Tredimensionell film- och ljudåtergivning samt storbild-TV, av DH - Folkmängdskontroll, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IS oktober 1951

845

Fig. 3. "Viking" startar från USS "Norton Sound"s däck i
närheten av ekvatorn; stötvågor syns i avgasen.

miska strålningen och av temperatur och tryck i den övre
atmosfären (J W SlRiEY i Sci. Monthly dec. 1950; Mechan.
Engng apr. 1951; Av. Wk 15 jan. 1951). sah

Tredimensionell film- och ljudåtergivning samt
stor-bild-TV. I samband med Festival of Britain-utställningen
vid South Bank i London (Tekn. T. 1951 s. 785) har man
iordningställt en biograf, "Telecinema", där
utställningsbesökarna kan se tredimensionell film, television
projicerad på stor skärm och samtidigt höra stereofoniskt
återgivet ljud.

Arrangemanget är det första i världen där offentliga
föreställningar av detta slag förekommer. Den lokal, i vilken
föreställningarna försiggår, rymmer 400 personer och har
särskilt iordningställts för ändamålet. Framför bildduken
finnes inget särskilt proscenium, utan duken har inramats
i en perforerad ganska djup ram, vilken utgör
sammanbindningslänk mellan å ena sidan duk, tak och golv och
å andra sidan duk och väggar. Lokalen är ca 33 m lång
och 10 m bred och sittplatserna är anordnade i två nivåer,
en parkett och en balkong och mellan dessa båda nivåer
finnes apparatrummet.

För filmförevisningen användes två filmprojektorer
placerade bredvid varandra och arbetande i synkronism.
Ljusstrålen från vardera projektorn polariseras av på
respektive projektor fastsatta polariserade filter så att ljuset från
den ena projektorn blir horisontalpolariserat och från den
andra vertikalpolariserat. På duken uppträder alltså två
vinkelrätt mot varandra polariserade och överlagrade
bilder. För att åskådaren skall kunna se bilden
tredimensionellt måste han bära polariserande glasögon, varvid det ena
glasögat genomsläpper den horisontalpolariserade bilden
och det andra den vertikalpolariserade.

För att bilderna på duken skall framträda med så stark
skärpa som möjligt, har man ordnat så att belysningen
av den runt duken befintliga ramen varieras med
ljusstyrkan hos de enskilda bilderna, vilket åstadkommes
genom att ramen belyses av ljus, som ofokuserat får passera
genom ett filmnegativ beläget strax framför det som just
projiceras på duken.

TV-projektionssystemet är direktåtergivande, dvs.
händelserna återges på TV-duken samtidigt som de äger rum.
Bildernas storlek är 4X5 m. Man använder ett mycket

ljusstarkt katodstrålrör (anodspänning 50 kV), vilket får
kasta sin bild på en konkav spegel. Från spegeln går
ljuset genom ett korrektionsprisma och projiceras därefter
via en Schmidt-optik på duken (Tekn. T. 1950 s. 530).
Normalt visas samma program som det som utsändes av
BBC, men en TV-kamera finns även tillgänglig på platsen.

För den stereofoniska ljudåtergivningen användes
bandspelare och som band användes 35 mm film, vilket på ena
sidan bestrukits med en lösning av finfördelat järnpulver.
Mot bandet arbetar i varje bandspelare sammanlagt fem
par magnethuvuden, varvid erhålles fyra ljudkanaler. Tre
av dessa används för den stereofoniska ljudåtergivningen
och den fjärde för speciella ljudeffekter.

Om man tänker sig de fyra kanalerna betecknade A, B,
C och D, finnes i apparaten ett par raderhuvuden för
ut-radering av kanal A och B resp. C och D, ett par
inspelningshuvuden för kanalerna A, C samt B och D, ett par
avspelningshuvuden för kanalerna A och C och ett par
avspelningshuvuden för kanalerna B och D. Ljudet inmatas
via fyra separata förstärkare på inspelningshuvudena och
avspelning sker via de fyra avspelningshuvudena. Varje
avspelningshuvud matar via separata förstärkare sitt
högtalarsystem.

De tre högtalarsystem, som krävs för den stereofoniska
ljudåtergivningen, är placerade bredvid varandra och mitt
bakom bildduken. Varje enskilt högtalarsystem är
uppbyggt av fyra högtalare, varav två används för återgivning
av basregistret (upp till ca 500 p/s) och två för
återgivning av det mera högfrekventa tonregistret (500 p/s och
uppåt). Den fjärde ljudkanalen utmynnar i ett antal
högtalare placerade bakom åhörarna. Ljudbandet kan inspelas
samtidigt som filmupptagningen äger rum, varvid
inspelningen göres med tre fritt placerade mikrofoner, en för
varje ljudkanal, men det är även möjligt att beledsaga
TV-förevisningarna med stereofoniskt återgivet ljud.
Merendels användes den fjärde ljudkanalen för inflikning av
vissa kommentarer till den pågående förevisningen. Dessa
kommentarer inlägges då ofta samtidigt som
föreställningen äger rum.

Fördelen med den stereofoniska ljudåtergivningen är ju
den, att man får fram samma djup och "volym" i det
återgivna ljudet, som är förhanden då aktörerna uppträder i
verkligheten, vidare kan man få den fiktiva ljudkällan att
så att säga följa aktören eller aktörerna då dessa rör sig
på scenen (filmduken) (British Engng juli 1950). DH

Folkmängdskontroll. Området för Festival of
Britain-utställningen på södra Themsenstranden i London (Tekn.
T. 1951 s. 785) är ganska litet, och det har därför visat sig
nödvändigt att i varje ögonblick skaffa sig en uppfattning
om det antal besökare, som just då befinner sig inom
utställningsområdet. Härigenom kan man, då
mättnings-punkten nås, begränsa tillströmningen vid ingångarna.
Samtidigt kan bussar och andra trafikmedel dirigeras till
de utgångar, där man väntar sig en särskilt stor
utströmning av besökare.

Frågan har lösts på ett enkelt sätt genom att
vändkors-grupperna vid de åtta ingångarna till utställningen
utsänder impulser till räknare i ett kontrollrum. Genom en
särskild koppling hindrar man samtidiga impulser från
flera vändkors att smälta samman. Räknarna är kopplade
till decimalgrupper av numrerade lampor, som genom att
lysa upp anger det antal besökare som har kommit in vid
var och en av de åtta ingångarna, jämte det totala antalet.

På samma sätt anges antalet besökande som har lämnat
utställningen genom de olika utgångarna, och slutligen
även skillnaden mellan totalantalet inkomna och utgångna,
dvs. det antal besökare som just då befinner sig inom
utställningsområdet.

Till anläggningen hör även ett högtalarsystem, som bl.a.
kan användas för att dirigera besökarna bort från
trängselområden, lämna meddelanden om särskilda
demonstrationer osv. (Engineering 13 juli 1951). sah

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0861.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free