Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1951 - Hänt inom tekniken - Tryckfärgsservice och mjölkförpackningar - Trafikleder i Södertälje, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS oktober 1951
849
de nj a färgerna, rätt brukade, kan erbjuda. I USA har man
infört en särskild service till hjälp för tryckarna; även i
Sverige har man försöksvis inom vissa större tryckerier
börjat avdela särskild personal för handhavande av
tryckfärgerna.
Den stora mängd utländska termer, som av föredraget att
döma förekommer på tryckfärgsområdet, gjorde att
diskussionen till stor del kom att röra sig om behovet av en
upprensning inom den grafisk-tekniska terminologin.
Resultatet blev att styrelsen gavs i uppdrag att utse en
terminologikommitté, vilken först skulle ta itu med
tryck-färgstekniken, där bristen på svenska termer tycktes vara
mest skriande.
I föredrag och film beskrev Nils Norlin "Tetrapak", den
nja pappersförpackningen för mjölk (Tekn. T. 1951 s. 584).
Den normala halvlitersförpackningen, som görs av 150 g
kraftpapper, väger endast 9 g. Den nj*aste
förpackningsmaskinen kan förpacka 90 halvlitrar per minut.
Förpackningen sker sterilt, då tillslutningsstället alltid befinner
sig under mjölkytan; någon besvärande skumning
uppkommer då inte heller vid tappningen.
En total övergång till mjölkdistribution i
pappersförpackningar skulle troligen medföra att mjölkbutikerna med sin
korta men intensiva rusningstid på morgonen skulle
försvinna, och mjölkförsäljningen övertas av andra
livsmedelsaffärer. Om man i Sverige skulle distribuera all mjölk
i Tetrapak, skulle förpackningarna kräva ca 12 000 t/år
papper, dvs. ungefär lika mjTcket som en av våra stora
dagstidningar.
Trafikleder i Södertälje. Vid Tekniska Föreningens i
Södertälje sammanträde den 27 september 1951
diskuterades i närvaro av inbjudna från intresserade mjrndigheter
och trafikorganisationer frågan om genomfartsled i
Södertälje.
Stadsplanearkitekt F Voigt meddelade, att stadens
folkmängd väntas stiga från nuvarande 26 000 till 48 000
invånare inom 20 år. Vid uppgörande av en generalplan för
Fig. 1. Trafikled genom Södertälje; = nuvarande
genomfarter, Hertzman-Ericson—Lundbergs förslag,
—== Bachmans förslag.
Fig. 2. Trafikled genom Södertälje enligt Borgströms
förslag.
staden är trafiklederna av största betydelse. För den skull
hade staden under 1949 utfört trafikräkning på
genomgångstrafik, tillfartstrafik och lokaltrafik vid ett antal
punkter såväl vid tillfartsvägarna som inuti staden och
därvid kommit till resultatet, att genomgångstrafiken vid
stadsgränsen utgör ca 50 ’°/o och inom "city" endast
18—20 Vo av den totala trafiken. Genomgångstrafiken får
därför icke tillmätas dominerande betjTdelse.
B Hertzman-Ericson och S Lundberg har därför i en
trafikutredning funnit lämpligt leda genomgångstrafiken
Stockholm—Nyköping över en breddad kanalklaffbro i
nuvarande läge genom några bebyggda kvarter och så
låta den vika av söderut i kanten på nuvarande
cityområdet, fig. 1. Förslaget ligger nu till grund för det
fortsatta stadsplanearbetet; möjligheten att övergå till andra
förslag hålles dock öppen.
Redan 1946 hade F Bachman, Stockholm, föreslagit att
leda genomgångstrafiken söder om staden på en högbro
över kanalen invid järnvägsbron. Under sammanträdet
visade arkitekt B Borgström en snarlik lösning, fig. 2, som
visade en högbro något närmare staden. De båda
sistnämnda förslagen vann de närvarandes livliga bifall,
varvid civilingenjör R Forsslund ansåg att resultatet av
trafikräkningen icke utnyttjats på rätt sätt och ombudsman
Eriksson, lasttrafikbilägarna, erinrade om att
genomgångstrafiken i Södertälje har — jämsides med Malmö—
Lund — den största intensiteten i Sverige och påpekade
huru trafikolyckorna i staden varit koncentrerade vid
nuvarande genomfartsled. Kapten Bachman efterlyste
uppgift om trafikintensitetens fördelning under dygnets
timmar; det är spetsarna som är dimensionerade för
trafiklederna.
Förslagsställaren, civilingenjör Lundberg, ansåg, att en
specialbjTggd genomfartsväg icke behöver bli särskilt
trafikfarlig; i USA är man icke längre rädd för genomfarter,
vilka för övrigt erbjuder den billigaste lösningen.
Ordföranden, direktör S Lind, erinrade om köbildningen, då
klaffbron öppnades; vid ökad trafik i kanalen och på
vägen skulle förhållandena bli olidliga. Gatuinspektör D
Blomberg, Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, påpekade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
