Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1951 - Hänt inom tekniken - Trafikleder i Södertälje, av G Lbg - Kompendium i separeringsteknik - SEN-normförslag - Värmländska Ingeniörsföreningen - Skånska Ingenjörsklubbens Kemidag - Nya tidskrifter - TNC: 19. Höger och vänster, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
850
TEKNISK TIDSKRIFT
genomfartsleden på en lång sträcka gick genom tättbebyggt
område. Inom styrelsen är man rädd för jätteprojekt, som
drar stora kostnader. Sekreterare G Tornberg, KAK,
framhöll att man i Sverige har benägenhet att ta till för smått
vid lösande av vägfrågor. Vägar bör liksom järnvägar
betalas med lånemedel, vilka amorteras med bilskatterna.
Sammanträdet följdes av supé med nachspiel, varvid
köpman J Lewin till ljusbilder berättade om det gamla
Södertälje. G Lbg
Kompendium i separeringsteknik från STF:s kurs i
september 1950 har utkommit. Det består av två band:
"Sedimentering och filtrering" och "Centrifugering".
Kompendiet är rikt illustrerat och innehåller utöver föredragen
utförliga referat från diskussionerna vid kursen. Det kostar
40 kr. och kan beställas från STF:s kansli.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utsänt förslag till normer för åskledare, SEN 7-1951, samt
förslag till standard för åskledarmaterial, SEN 07-01 till
07-20. Remisstiden utgår den 20 november 1951.
Intresserade kan rekvirera förslaget från Svenska Teknologföreningen.
Värmländska Ingeniörsföreningen meddelar i sin
nyutkomna matrikel, att medlemsantalet den 30 juni 1951
var 507. Ordförande 1951/52 är Gunnar Brolin och
sekreterare Erik Dahlén.
Skånska Ingenjörsklubbens Kemidag den 28 september
1950 har givit stoff till en 94-sidig skrift innehållande 12
av de 13 föredrag, som hölls vid mötet.
Uppsatserna handlar om råvarutillgång och
fabrikationsinriktning vid en svensk organisk kemisk industri (Skånska
Ättiksfabriks AB), nyheter på gummiområdet, stärkelse och
stärkelsederivat, tekniska framsteg inom sockerindustrin,
slakteriindustrins utveckling under de senaste åren,
konservtekniska förfaringssätt, kemiska tillväxtreglerande
medel, PAS och tuberkulos, hyaluronidas — ett mukolytiskt
enzym, Iföverkens utveckling under senaste decenniet,
syrafast keramiskt material, inhibitorer vid betning av järn i
starka syror.
Skriften, som visar att skånsk kemisk industri inte bara
är sockerbruk, stärkelsefabriker och potatisbrännerier, har
tryckts i 300 exemplar och kan rekvireras från Skånska
Ingenjörsklubben.
Nya tidskrifter. Arbetsmarknadens Yrkesråd, som är
LO:s och SAF:s gemensamma organ för
yrkesutbildningsfrågor, har börjat utge sina Meddelanden i form av en
tidskrift "Yrke och utbildning". Tidskriften skall dels vara
ett språkrör för arbetsmarknadsparterna i
yrkesutbildningsfrågor, dels ge upplysningar om utbildningsarbetet,
främst såsom det bedrives inom företagen. Utgivare är B
Beskow och redaktör A-L Hallgren.
"Technisches Zentralblatt" är en referattidskrift, vilken
har börjat utges av Akademie-Verlag, Berlin, på uppdrag
av Deutsche Akademie der Wissenschaften. Utgivarna avser
att med denna tidskrift för hela tekniken skapa ett
liknande informationsorgan som kemin har haft i
"Che-misches Zentralblatt" redan i 120 år. Tidskriften skall ge
referat av originaluppsatser i tekniska facktidskrifter och
av patentlitteraturen, samt recensioner av tekniska och
vetenskapliga böcker.
Tidskriften uppdelas i fackavdelningar och skall utkomma
med ett häfte på 120—125 sidor en gång per månad inom
varje fack. Avdelningen Elektrotechnik har redan börjat
utkomma, och inom den närmaste framtiden skall följa:
Chemische Technik, Maschinenwesen, Bauwesen, Berg- und
Hüttenwesen. Ytterligare fem avdelningar planeras.
Utgivare är professor Maximilian Pflücke. Avdelning
Elektrotechnik kostar 120 DM/år.
"Leben und Umwelt" heter en schweizisk månadstidskrift
för naturvetenskap, teknik och geografi. Den riktar sig
närmast till lärare inom det naturvetenskapliga facket.
Redaktörer är dr L Jecklin, A Gerben och H Annaheim.
Tidskriften kostar 5,20 sfr/år.
TNC
19. Höger och vänster
Höger och vänster hör till de begrepp som vi rent
erfarenhetsmässigt lärt oss som barn, och som inte kan
definieras utan endast förtydligas genom exempel; de
flesta människor är högerhänta, solen rör sig åt höger
för oss som bor norr om ekvatorn (hur definieras norr?)
osv. Belysande är den gamla exercishistorien: "Kom ihåg,
pojkar, vänster det är den hand där tummen sitter till
höger."
Den definitionen gick i cirkel, men exemplet kan göra
tjänst även på annat sätt. Instruktören höll för givet att
man skulle betrakta handen från knogsidan. Betraktar
man handflatan sitter vänstra handens tumme till vänster.
Om man vill kalla en viss sida hos ett föremål för
höger-eller vänstersida måste man göra klart hur föremålet och
den betraktande skall tänkas belägna i förhållande till
varandra.
I regel brukar man — och bör man — tänka sig vara
en yttre åskådare placerad vid den sida om föremålet där
en person som använder, manövrerar, avläser det e.d.
normalt befinner sig. Särartade är i detta hänseende
klädespersedlar, stolar, fordon och liknande föremål, där man
i stället naturligare tänker sig vara inuti; en stols vänstra
armstöd befinner sig till vänster för en person som sitter i
stolen, men till höger för en som ser på stolen framifrån.
Undantag utgör också levande varelser; här tänker man
sig själv i varelsens ställe.
Texten till bilder, t.ex. i tidningar, vållar ofta tvekan.
"Längst till vänster i främre raden sitter professor A." —■
"I mitten sitter professor A och till vänster om honom
jubilaren." Detta bör innebära: till vänster för den som
ser på bilden, inte för personerna på bilden; utbyter man
i exemplen "sitter" mot: ser man, befordras den rätta
tolkningen. Det i och för sig riktiga uttryckssättet: "I
mitten ... professor A med jubilaren på sin högra sida", bör
helst undvikas när det syftar på en bild.
Om föremålet inte har någon utpräglad "framsida" visar
det sig ofta vara svårt att finna en förklaring på höger och
vänster som inte innehåller nya osäkra riktningsuttryck.
En vanlig dörr mellan två rum kan på grund av karmens
konstruktion öppnas endast åt ena rummet till. Beroende
på hur man vill att dörren skall svänga ut fäster man
gångjärnen vid ena eller andra karmstycket, och vid
motsvarande dörrkant. Den färdiga dörren kan alltså ha två
principiellt olika utföranden, och det ligger närmast till
hands att för dessa använda termer med "höger" och
"vänster" som beståndsdelar. Enligt ett definitionsförslag
skulle man förutsätta att en passerande person öppnar
dörren från den sida där dörren rör sig mot honom; om
han då har gångjärnen till höger om sig, så är dörren
högerhängd. Men denna regel överflyttar svårigheten till
att man skall minnas en annan sak: dörren skall röra sig
mot, inte med den passerande, vilket vore ett väl så
naturligt alternativ. Bättre är då regeln: en högerhängd dörr
är en dörr med gångjärnen till höger, sett från den sida
där gångjärnen är synliga när dörren är stängd. Ser man
dem till vänster är dörren vänsterhängd. Denna regel
belastar inte minnet med några detaljer som lika väl kunde
bytas i sina motsatser.
En högerhängd dörr kallas en högerdörr, och gångjärn
och lås konstruerade för en sådan dörr kallas
högergång-järn och högerlås: för uönsfer-benämningarna gäller
motsvarande regler. Även i fråga om fönster är
benämningarna höger- och vänsterhängd, höger- och
vänstergångjärn tillämpliga.
Vissa skärstål för svarvning eller hyvling kallas höger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
