Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 20 oktober 1951 - Budgetering i inflationstider, av Runar Hernberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS oktober 1951
853
Budgetering i inflationstider
Direktör Runar Hemberg, Björneborg
Den jämviktsrubbning i det ekonomiska
kraftfältet en inflation åstadkommer har de mest
vittgående konsekvenser för produktionen.
Följderna härav är ytterst vanskliga att med anspråk på
sannolikhet förutse och sålunda helt bemästra.
En inflatorisk händelseutveckling utgör
dessutom ofta en nationell ekonomisk reaktion som
följd av ett världsomfattande skeende, varigenom
faktorer av storpolitisk vidd och nyckfullhet
tillstöter, vilket för ett enskilt lands vidkommande
yttermera komplicerar problemet.
Ekonomiska intressemotsättningar mellan
stormaktsländerna, knapphet på krigsviktigt
råmaterial, allmän rustningspsykos, störningar i det
normala handelsumgänget, politisk intolerans,
för att blott nämna några, är allt företeelser
ägnade att i högsta grad störa en normal
ekonomisk utveckling och accelerera den inflatoriska
processen inom landets näringsliv.
Grundorsakerna till inflationens uppkomst kan vara olika,
men i det följande kommer med inflation
närmast att förstås avsevärd försämring av
penningvärdet med ty åtföljande stegring av den
allmänna prisnivån.
För Finlands vidkommande medförde de krig
landet tvungits genomlida direkta ekonomiska
uppoffringar av den storleksordning, att en
inflatorisk värdeförskjutning svårligen kunde
undvikas, i all synnerhet som enighet om rätta sättet
att bemästra situationen ej kunnat uppnås
mellan de politiska partierna, där olika ekonomiska
världsåskådningar brutits mot varandra och
problemets lösning ofta dikterats mera av
politisk ambition än nationalekonomisk sakkunskap.
Det säger sig självt att en ekonomisk
förplanering under dessa förutsättningar sker med
betydligt sämre utsikter att motsvara sitt ändamål än
en budgetering under normala ekonomiska
förhållanden.
Produktionen avser ju att fylla samhällets
behov av konsumtionsförnödenheter och
produktionsmedel av olika slag. Den utveckling och
omfattning produktionsmaskineriet fått, parad
med kostnadsutvecklingen och den
internationella konkurrensen, tvingar producenten till en
omfattande produktionsteknisk förplanering.
Föredrag vid NIM 4 i Helsingfors den 12 juni 1951.
657.31
Man kan säga, att denna form av planering
under de senaste decennierna utvecklat sig till en
allmänt accepterad och väl omhuldad vetenskap.
Produktionen skulle dock bli ett självändamål,
om ej den ekonomiska lönsamheten beaktades.
Det gäller därför att uppskatta ett företags
sannolika intäktsmöjligheter och på basen därav
beräkna de ekonomiska uppoffringar företaget
med beaktande av intäkterna kan bära. Detta
utgör företagsbudgeteringens grundtanke.
Budgeten avser närmast att skänka den ekonomiska
förplaneringen dess siffermässiga utformning
och ge företagsledningen dels ett koncentrat av
företagets löpande ekonomiska bärighet och
utveckling, dels approximativa riktlinjer för den
ekonomiska utvecklingen av företaget såväl till
omfång som natur.
Index och hårdvaluta som budgetskydd
Under normala förhållanden baserar sig
budgeteringen på erfarenhetsvärden, som med stor
tillförlitlighet kan läggas till grund för
bestämmande av den närmaste tidens ekonomiska utveckling.
Så ej i inflationstider. Den ekonomiska
värdemätaren undergår då fortlöpande
värdeförändringar och då man ej kunnat påträffa
inflationsresistenta värdemätare, måste man, för att ej
göra sig skyldig till ekonomiska felslut, införa en
inflationskorrektion i någon form.
Uppgörande av indexserier för olika sektorer
inom näringslivet utgör en strävan härtill.
Svårigheten att erhålla tillräckligt specificerade
index, som till fullo skulle återspegla utvecklingen
inom en viss produktionsgren, har åtminstone i
Finland minskat värdet av denna
korrektionsmöjlighet, i synnerhet som publicerandet av
indexserierna vidlåder en fatal eftersläpning i
förhållande till den inflatoriska
händelseutvecklingen. I många fall har man dock ansett sig
kunna tillämpa indexskyddet med gott resultat.
I vissa fall, speciellt vid en försälj
ningsbudge-tering för exporten, har man såsom värdemätare
tillämpat någon utländsk valuta, mer eller
mindre "hård", vars inflatoriska motståndskraft
man förlitat sig på, och därigenom trott sig
finna den stabilitet, som minskat budgetens
inflationskänslighet, åtminstone på intäktsidan.
Sist och slutligen ger väl dock en ingående ana-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
