Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 20 oktober 1951 - Budgetering i inflationstider, av Runar Hernberg - Konstgjord snö - Molybdenöverdrag utan porer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
856
TEKNISK TIDSKRIFT
Man kan sålunda säga, att uppgörandet av en
tillverkningsbudget just i inflationstider mera än
annars beror av en tillförlitlig inköpsbudget. Om
man därför i någon detalj inom budgeteringen
tvingas till långtgången improvisation, så är det
just vid uppgörandet och följandet av
tillverkningsbudgeten.
Man kan näppeligen hitta på något riktigt
patentförfarande för uppgörande av en tillförlitlig
tillverkningsbudget i inflationstider.
Omständigheterna kan kräva en plötslig partiell
produktionsreducering eller momentan inställning av
viss tillverkning, beroende på tidigare
omnämnda variabler, som för tillfället kan äventyra en
räntabel produktion.
Något som självfallet i detta sammanhang
ogynnsamt påverkar en tillförlitlig
tillverknings-budgetering är den statsreglementering, som
inflationstiderna i regel för med sig. Denna
inskränker sig tyvärr blott alltför ofta till
försäljningspriserna samt reglementering av import,
valuta och råvarufördelning, men desto mera
sällan till lönerna, vilket gör att en kostnadsobalans
uppstår, som yttermera försvårar situationen. I
Finland har under senaste tid krigsskadeståndet,
som ju i varje fall bör fullföljas, givit en viss
riktlinje för en produktionsförplanering,
åtminstone inom de produktionssektorer
krigsskadeståndet närmast omfattar, vilket dock ej hindrat
att löneaktioner och strejker i oroväckande grad
rubbat på förhand uppgjorda planer.
Tillverkningsbudgeten uppgöres väl lämpligast
såsom en försiktig normaltidsbudget med nödiga
kapacitetsreserver för oberäkneliga
produktionsstörningar av vad slag de vara månde. Då kan
man åtminstone vara säker på att ej överskatta
sina intäkter och därav frestas till oöverlagda
ekonomiska uppoffringar, som i störande grad
binder ett nödigt driftskapital, vilket bör vara
tillgängligt i rätt ögonblick.
Omkostnadsbudgetering
Omkostnadsbudgeteringen har i förbigående
tangerats. Det är av största vikt att uppgöra
denna med all tänkbar smidighet och ständigt
hålla kostnadsutvecklingen under kontroll. De
obehagliga överraskningarna inträffar nog
nästan oftast inom denna budget, då stegringar i
omkostnaderna har en förmåga att smyga sig på
företaget och visa sig då man minst anar det.
Även om man vid budgetens uppgörande får
förlita sig på tidigare siffermaterial och gissa sig
till en sannolik tendens och för säkerhets skull
reservera sig för oförutsedda överraskningar, kan
dock den uppmärksamma företagsekonomen
med ledning av det allmänna ekonomiska och
politiska skeendet skapa sig en rätt klar bild av
läget och de sannolika förändringarna i detta.
Tätt återkommande budgetkontroll ger
möjlighet att i god tid korrigera eventuella misstag.
Investeringarnas lönsamhet har man svårt att
bestämma vid inflatorisk förändring av de
värden, i vilka man önskar investera. En investering
i labila konjunkturer, speciellt 0111 den är gjord
på längre sikt, kan i budgeteringsögonblicket
förefalla nog så berättigad, men vid senare
budgetkontroll visa sig mindre lönsam.
Här spelar företagets natur och produktionens
art en stor roll. En investering kan ju även vara
en direkt ofrånkomlig förutsättning för en
fortsatt lönsam produktion. I inflationstider måste
man dock räkna med att värdeförändringarna
kan kullkasta gjorda beräkningar och man måste
därför iaktta stor försiktighet vid budgetering
av erforderligt investeringsbehov.
Mången anser att man i inflationstider kan
förbise reklambudgeten, då ju varuåtgången i regel
är säkrad även utan reklam. Detta är dock en
kortsynt undervärdering av reklamens betydelse.
På lång sikt är den oavbrutna kontakten mellan
producenter och konsumenter av största
betydelse. Reklambudgeten kan ju uppgöras för
kortare perioder åt gången och regelbundet
kontrolleras samt direkt anpassas efter anvisade
budgetmedel, varvid den hålles vid lämplig volym
och knappast kan bereda större bekymmer ens
i inflationstider.
Slutord
Kontrollen av de inflatoriska krafterna i det
ekonomiska livet är ej lätt och deras
bemästrande ännu svårare. Från att i första hand ha
drabbat de länder, som mest lidit av det senaste
världskriget, synes inflationsspöket numera
hemsöka även länder, vars ekonomi ansetts stabil.
En ökad produktion av nyttigheter har i
diskussionen ofta framförts såsom ett
inflationsmot-verkande medel av god verkan. Produktionen av
i dag kräver skicklig uppskattning även av de
sannolika ekonomiska möjligheterna för en
lönsam produktionsprocess.
Trots den oberäknelighet inflationen för med sig
är budgetering även i inflationstider av stor
betydelse, och med här angivna metoder för
korrektion av de inflatoriska kostnadsförändringarna
kan kommensurabla budgetvärden uppnås.
Under sådana premisser kan och bör en budgetering
i inflationstider företas för att vara
företagsledningen till nytta och ledning vid planerandet av
företagets ekonomiska förvaltning under annars
svårbemästrade förhållanden.
Konstgjord snö gör man i England med skum av
karba-mid-formaldehydplast. Den kan även användas som
packningsmaterial.
Molybdenöverdrag utan porer och med god vidhäftning
erhålles genom reduktion av molybdenpentakloridånga
med väte. Gasblandningens tryck har stor inverkan på
molybdenskiktets egenskaper, och ett totaltryck på 25 torr
rekommenderas. Temperaturen bör vara 850°C eller mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
