Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Utbildning av byggnadsarbetare i Sverige, av Knut Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS oktober 1951
881
Utbildning av byggnadsarbetare i Sverige
Förbundssekreterare Knut Johansson, Stockholm
Lärlingsfrågan och yrkesutbildningen är inget
nytt problem. Även om icke samma intresse har
visats tidigare som under de senare åren, har
dock behovet varit lika stort. Tillgången på
yr-kesutbildade unga arbetare har dock aldrig
svarat emot den ständigt växande efterfrågan.
Förhållandena har emellertid växlat. Problemet har
icke alltid varit lika framträdande inom alla
industrier. Som ett allmänt omdöme gällande
hela näringslivet är emellertid påståendet
riktigt, nämligen att brist föreligger på
yrkesut-bildad arbetskraft.
Framför allt två faktorer har medverkat till att
frågan inte ägnats samma intresse av vare sig
berörda parter på arbetsmarknaden eller
samhället som vad fallet är för närvarande. För det
första har inom många områden det
förutvarande hantverket ersatts av en mekaniserad
industri. Rationaliseringen har i stor utsträckning
ersatt yrkeskrävande arbete med enklare
sysselsättning. Den utbildning av unga arbetare, som
hantverkarna automatiskt svarade för, har i
samma utsträckning upphört.
För det andra har helt naturligt inte samma
intresse varit rådande från arbetarhåll, så länge
arbetslösheten betraktades såsom en normal
företeelse. Yrkesutbildningen ansågs av många
arbetare såsom ett hot mot de många gånger knappa
arbetstillfällena. I samma mån som den fulla
sysselsättningen blivit en realitet, har tidigare
misstänksamhet och avoga inställning
försvunnit.
Arbetskraf tsbristen
Industrialisering och mekanisering, som har
ersatt hantverket, har icke medfört att behovet av
yrkesutbildad arbetskraft minskats, tvärtom dels
nya och dels utökade behov har genom denna
förändring uppstått. Vi har icke inom någon
industri det årliga tillskottet av lärlingar, som
vederbörande industri behöver. För några år sedan
gjordes en undersökning rörande behovet av
yrkesutbildad arbetskraft inom industri och
hantverk. Av denna utredning framgick bl. a. att
ca 40 000 lärlingar borde då kontinuerligt vara
under utbildning. Sammanlagt uppgick hela
antalet till ca 20 000. Behovet har sedan dess icke
Föredrag vid NIM 4 i Helsingfors den 11 juni 1951.
331.86 : 69(485)
minskat utan ökat. Utbildningen har för vissa
områden, speciellt byggnadsindustrin, snarare
minskat än ökat.
Framtiden ställer allt större krav på
yrkesutbildningens omfattning. I en diskussion oin de
åtgärder, som i första hand bör vidtas för att
i större utsträckning kunna tillgodose
näringslivets behov av yrkeskunnigt folk är det två
andra icke oväsentliga problem, som står hindrande
i vägen. Det ena är befolkningsutvecklingen och
det andra arbetskraftsbristen.
Enligt en företagen utredning utgjorde
årskullarna av 15-åringar under 1930-talet 106 000 och
under 1940-talet 85 000 per år. Även 1950-talet
kommer att kännetecknas av denna knapphet.
Enligt samma utredning framgår, att under 1940
till 1960 minskar befolkningsgruppen i åldern
15—30 år i runt tal 200 000.
Det andra problemet, konkurrensen om
arbetskraften, omfattar även de unga arbetsföra
åldrarna. Dels har den starkt utvecklade
möjligheten till fortsatt skolutbildning efter folkskolan
medfört, att det antal ynglingar, som söker sig
till olika industrier, år för år har minskat. Även
om det i många fall redan från första läroåret
betalas en relativt god lön, betalar många
betydligt mera för ett okvalificerat eller ett rent
diversearbete.
Lärlingsutbildningens omfattning
En av de industrier, som har speciella
svårigheter på detta område och som utan överdrift kan
beteckna läget som svårartat, är
byggnadsindustrin. Även inom detta verksamhetsområde har
rekryteringen under tidigare år i stor
utsträckning skett genom utbildning på arbetsplatserna.
De unga pojkarna har till en början fått utföra
enklare arbete. Innan ackordssystemet på de
olika orterna helt slog igenom, ägnade de utlärda
arbetarna lärlingarna ett större intresse. Efter
hand som lärlingarna fått verktygsvana, har de
undan för undan överflyttats till mera krävande
uppgifter och på så sätt fått en grundlig och
allsidig utbildning. Denna form av utbildning
verkade i stort sett tillfredsställande så länge
arbetet bedrevs efter mera hantverksmässiga
metoder. Detta innebär vidare, att samma arbetare
fick delta i praktiskt taget alla inom yrket
förekommande arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
