Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Produktivitet vid bostadsbyggen, av Mejse Jacobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Grovarbetarnas andel i total arbetstid.
väggar av lättbetong. Eftersom en vägg av
lättbetong kräver betydligt mindre arbete per m2 än
en vägg av tegel, måste detta materialbyte i
relativt hög grad ha medverkat till att sänka
volymtiden. Största vinsten måste helt naturligt ha
kommit på murarnas del. Att mura en 25 cm
tjock lättbetongvägg av mindre än 8 murstenar
per m2 jämfört med en tegelvägg, som kräver 85
stenar, om den göres 1 sten tjock och 127, om den
göres 1^2 sten, betyder en avsevärd minskning i
arbetsmängd även om tegelstenarna är betydligt
mindre än lättbetongblocken. Men även för
mu-rarhantlangarna medför materialbytet minskat
arbete genom att transportmängderna sjunkit så
kraftigt. En lättbetongvägg väger ju ej ens
hälften av en lika tjock tegel vägg.
Den vinst i arbetstid som har uppnåtts genom
de här nämnda "rationaliseringarna" måste
alltså ha ätits upp av andra omständigheter.
Arbets-tekniken har blivit mindre effektiv. Dess första
fas, organisationen, har förändrats bl.a. genom
att arbete flyttats från yrkesarbetare till
grovarbetare. I fig. 2 visas, att grovarbetarnas andel
av den totala arbetsmängden har ökat från period
I till period III. De tio först färdigställda
objekten hade alla färre grovarbetartimmar än
yrkes-arbetartiinmar. Redan under period I steg dock
grovarbetarnas andel av den totala tiden relativt
snabbt och vid övergången till period II, dvs. vid
krigets utbrott, utvisade medeltalet för fem
byggen, att grovarbetarnas tid utgjorde 60 % av den
totala. Med smärre avbrott har sedan
förskjutningen fortsatt hela tiden och för de sist
uppförda objekten svarar grovarbetarna för 63—
64 % av den totala tiden på byggplatserna.
Delvis kan denna förskjutning förklaras med
förändringen av husens utformning. Både
murares och snickares arbetsmängder har ju enligt
ovan minskat. Grovarbetarna har även fått flera
arbetsuppgifter i och med att betongbjälklaget
ersatt träbjälklaget på vinden. Betydligt större
roll spelar emellertid det förhållandet, att
grovarbetare i dag, eller i varje fall under period III,
passar upp yrkesarbetare på ett sätt, som var
okänt i början av 1930-talet, som visserligen bröt
in under period I men som ej nådde sin fulla ut-
veckling förrän senare. Denna uppassning har
tagit sig uttryck i att såväl timmermän som
snic-karlag skall ha särskild hantlangare, som
uteslutande sysslar med detta. Han bär upp virke och
andra material och passar på olika sätt upp
yrkesarbetarna. Murare har förutom de
sedvanliga murarhantlangarna en baljrunkare, som gör
ren ställningar, rör upp bruk etc.
Dessutom förekommer städning och rengöring
mellan de olika arbetsoperationerna, som varken
är tekniskt eller ekonomiskt motiverad. Den är
ej tekniskt motiverad därför att den ej bidrar till
ett bättre utfört arbete och den är ej ekonomiskt
motiverad därigenom, att det sammanlagda
produktionsresultatet per arbetstimme därigenom ej
ökas. I ett tidigare arbete4 har jag även
framhållit, att denna överflyttning mot grovarbetare får
anses som en av de viktigare orsakerna till, att
volymtiderna i Stockholm tillhör de högre inom
landet. Denna uppassning har visserligen
minskat, sedan gemensamhetsackord för en del
grovarbeten infördes på våren 1950, men denna
förändring har ej registrerats i
undersökningsmaterialet.
Bland andra organisatoriska förändringar skall
här blott antydas, att den svårartade bristen på
material och arbetskraft under senare år medfört
störningar i produktionen, som bland annat
resulterat i att byggtiderna år 1950 närmar sig tolv
månader. Under period I var 6—7 månader
normalt. Detta bör rimligen ha kommit till uttryck
i volymtiderna.
Arbetsteknikens andra fas, nämligen
arbetsmetoderna har naturligtvis under de gångna 10—15
åren genomgått en del förändringar. Dessa torde
väl i de flesta fall ha bestått i att bättre verktyg
kommit fram, t.ex. lämpliga typer av skottkärror
samt hjälpmedel att rensa form virke, hugga
murblock etc. Arbetarna har själva genomfört en viss
rationalisering av olika arbetstempon. Några mer
genomgripande förändringar känner jag
emellertid ej till. Detta skulle i så fall vara ombyte av
traditionell valvform med stämp av trä, som i
varje fall måste kapas till och passas, mot den
monterbara stålstämp, som har berörts ovan. Hit
hör även utbytet av bräder mot fabrikstillverkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
