Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Produktivitet vid bostadsbyggen, av Mejse Jacobsson - Den svenska produktiviteten 1935—48, av RL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Arbetsproduktivitet i USA; -grovarbetare,––
yrkesarbetare.
organisationen på materialmarknaden orsakar
hamstring, störningar på byggplatserna och
väntetider, som sänker prestationerna.
I USA har tidskriften Engineering News Record9
jämfört produktiviteten före och efter kriget.
Därvid har man dividerat teoretisk
arbetskostnad, baserad på löneindex, med verklig
arbetskostnad på byggnader, bestämd ur efterkalkyler.
Kvoten anger produktiviteten. Utgångsvärdet har
varit 1939 års förhållanden, som satts lika med
100.
I följande tabell anges medianvärden från 26
byggnadsentreprenörer i 12 städer. Yrkesarbetare
avser för byggnadsarbeten ett medeltal för
träarbetare, murare och montörer av
stålkonstruktioner och för anläggningsarbeten ett medeltal av
träarbetare och maskinskötare:
l:a kvart. l:a kvart.
Byggnadsarbeten 1946 1947
Yrkesarbetare ........................................65 66
Grovarbetare ..........................................68 75
Anläggningsarbeten
Yrkesarbetare ........................................64 83—85
Grovarbetare ..................... 64 75
Som synes har produktiviteten även i USA
sjunkit betydligt sedan förkrigstiden. Enligt
tillfrågade företagare beror sänkt produktivitet främst
på bristande intresse hos arbetarna. Hög
medelålder kom på andra plats i fråga om
byggnadsarbeten, brist på arbetskraft på tredje och brist
på material på fjärde. Vid anläggningsarbeten
kom brist på arbetare på andra och brist på
material på tredje plats.
Till samma slutsatser kom en studiegrupp från
Nederländerna. Fig. 3, som är hämtad ur dess
reseberättelse10, visar att produktiviteten i USA
omkring fredsslutet hade nedgått till närmare
hälften av förkrigsvärdet. Den har emellertid
sedan dess varit på god väg uppåt. Kraftiga
fluktuationer i produktiviteten under och efter kriget
illustreras även. De stora växlingar som har
framkommit på andra håll är ett uttryck för
byggnadsindustrins känslighet för störningar. Brist
på material och arbetskraft och ovant folk med
litet intresse för sitt arbete anses även här vara
de viktigaste orsakerna.
Litteratur
1. Ruist, E: Produktionen per arbetstimme som mått pd
industriföretagets effektivitet, Affärsekonomi 1948 s. 305. Summary of
pro-ceedings of Conference ön Productivity, US Department of Labor,
Washington 1946.
2. Sällfors, C T: Rationaliseringsverksamheten i Sverige,
Stockholm 1948.
3. Danielsson’, II J & Jacobsson, M: Byggnadssätt och
byggnadskostnader i Stockholm 1883—1939, Medd. 11 Stat. Komm.
Byggn.-Forskn., Stockholm 1948.
4. Jacobsson, M: Arbetsteknik vid egentliga byggnadsarbeten för
bostadshus, Medd. 17 Stat. Komm. Byggn.-Forskn., Stockholm 1950.
5. Fastighetsnomenklatur och begreppsbestämningar för fastigheter
i städer och stadsliknande samhällen, Stockholm 1944.
6. Larsson, S: De unga byggnadsarbetarna blir allt färre,
Byggnadsarbetaren 1949 h. 8.
7. The cost of house-building, Ministry of Health first Rep., sec.
Rep., London 1948, 1950. Productivity in house-building, Ministry of
Works, London 1950.
8. Baty, V: Peut-on construire à moité prix?, Progrès soc. déc.
1949. Le planning dans la construction des habitations à bon marché,
Habitation 1950 h. 10.
9. Labor productivity ön construction, Engng News-Rec. 18 apr.
1946. Construction labor productivity gains, Engng News-Rec. 17 apr.
1947.
10. Contactgroep opvoering productiviteit, Bouwnijverheid, Haag
1950.
Den svenska produktiviteten 1935-48.
Kommerskollegium har beräknat produktiviteten inom skilda
industrigrenar med hänsyn tagen till enbart arbetarpersonalen.
Produktiviteten har uttryckts som förhållandet mellan de
volymtal som framräknas vid de årliga beräkningarna av
Kommerskollegii produktionsindex, och däremot svarande
antal av arbetarpersonalen utgjorda arbetstimmar.
Produktionstalet har angivits som indextal med värdet 100 för
1935.
Utvecklingen från 1935 fram till krigsutbrottet
kännetecknas på det stora hela taget av en uppgång i
produktiviteten med i medeltal 3 °/o/år. Det goda resultatet torde
kunna förklaras av ökad mekanisering, förbättrad
tillverkningsorganisation och ökat utnyttjande av
anläggningarnas kapacitet och även i viss mån av utbyggnader
och förbättringar av produktionsapparaten. Krigsutbrottet,
som medförde ogynnsamma omställningar av
produktionen och minskning av produktionsvolymen, hejdade den
tidigare gynnsamma utvecklingen och föranledde en
stagnation eller tillbakagång i produktionen per arbetstimme,
särskilt för exportindustrierna och under de första
krigsåren även för byggnadsämnesindustrierna. Efter
krigsslutet har produktiviteten ökats jämnt med i genomsnitt
4 o/o/år, vilket torde sammanhänga med att industrin
strävat efter att minska arbetskraftsåtgången per produktenhet
till följd av brist på arbetskraft och stegring av lönerna.
1937 1938 1939 1900 19U 191*2 19U 19Vt 19k5 19<t6 M7 <W
Fig. 1. Produktiviteten inom den svenska industrin 1936—38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
