Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Böcker - Die Methode der Festpunkte, av Lars Östlund - Hochwertiges Gusseisen (Grauguss) seine Eigenschaften und die physikalische Metallurgie seiner Herstellung, av E R—s - On the membrane analogy of torsion and its use in a simple apparatus, av BQ - Propulsion problems connected with ferries, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS oktober 1951
905
momentet är noll. Dessa båda punkter benämnes
"Festpunkte", och deras läge är enbart beroende av balkens
styvhets- och inspänningsförhållanden. Avståndet från
balkens ändar till dessa punkter benämnes
"Festpunktsabstän-de", fA och fB. Med hjälp av dessa avstånd samt vissa
belastningskonstanter, vilka bestämmes från fall till fall av
den yttre belastningen, kan balkens inspänningsmoment
beräknas.
Boken är indelad i sex kapitel. Första kapitlet omfattar
system med oförskjutbara knutpunkter samt konstant
styvhet inom varje balk. Där redogöres för beräkningen av
fA, fB och belastningskonstanterna, vilket kan ske
antingen grafiskt eller analytiskt. Vidare härledes formler för
beräkning av inspänningsmomenten. Kapitlet avslutas med
en översikt av beräkningsgången samt bestämning av
reaktionskrafterna.
Kapitel 2 omfattar beräkning av inverkan av
knutpunkternas förskjutning. I tredje kapitlet, som är ett
komplement till det första, redogöres för bestämningen av fA, fB
och belastningskonstanterna då tröghetsmomentet varierar
inom varje balk. I fjärde kapitlet diskuteras mera
ingående momentfördelningen i vissa vanligen förekommande
fall, influenslinjer, inverkan av temperaturändringar m.m.
Kapitel 5 innehåller tabeller och diagram för bestämning
av fA, fB och belastningskonstanterna. Kapitel 6 slutligen
innehåller ett antal beräkningsexempel.
Härledningar och beskrivningar är mycket ingående
genomförda och i stor utsträckning illustrerade med figurer.
Hjälptabellerna omfattar ett stort antal fall och är icke
direkt bundna till denna metod utan kan användas även
vid de flesta andra metoder.
Hur denna metod ställer sig i förhållande till andra
metoder för beräkning av statiskt obestämda system är svårt
att generellt uttala sig om. Noggrannheten torde i varje fall
vara tillräcklig för praktiska behov. Vidare är den
tillämp-bar i samma omfattning som exempelvis
primärmoment-metoden. I snabbhet slutligen är den väl närmast
jämförbar med primärmomentinetoden, med vilken den i övrigt
har många gemensamma drag. Lars Östlund
Hoehwertiges Gusseisen (Grauguss) seine
Eigenschaf-ten und die physikalische Metallurgie seiner
Her-stellung, 2:a uppl., av Eugen Piwowärsky. Springer,
Berlin 1951. 1 070 s., 1 063 fig., 246 tab. 135 DM.
Förf:s första bok om gjutjärn, "Hoehwertiges Grauguss",
utkom redan 1929 och omfattade 366 s. Den starka
utveckling gjutjärnet, dess framställning, egenskaper och
användning undergick efter 1920 medförde, att den första
upplagan av "Hoehwertiges Gussqisen", som såg dagens ljus
1942, hade ett omfång av 1 100 s. Även under det senaste
kriget och efterkrigsåren ökades gjutjärnets betydelse, och
då en ny upplaga av 1942 års bok skulle utges önskade
man ett någorlunda komplett verk.
Det nyutarbetade manuskriptet, som avsåg att höja boken
till ett standardverk, visade att dess sidantal skulle uppgå
till ca 1 400 och att den därför lämpligast borde delas i
två band. Efter överläggningar mellan förlaget och förf.
omarbetades det nya manuskriptet till ungefär samma
storlek som första upplagan. Trots att svårigheterna med
nedskärningen var större än utarbetandet av ett helt nytt
manuskript utfördes denna tidskrävande operation.
Orsaken härtill var främst de svåra efterkrigsförhållandena i
Tyskland och att köpkraften hos intresserade tekniska
kretsar där hade sjunkit katastrofalt.
I de åtta första kapitlen utredes järn-kolsystemets teori
och övriga legeringsämnens inverkan, varefter gasernas
betydelse behandlas. Efter redogörelse för de teknologiska
egenskaperna hos flytande och stelnande
järn-kollegering-ar diskuteras de mekaniska, elastiska och fysikaliska
egenskaperna hos gjutjärn, särskilt dess förhållande vid höga
och låga temperaturer, och de teknologiska egenskaperna
hos fast gjutjärn.
De kemiska egenskaperna behandlas i kap. 15 och yt-
skydd för gjutjärn i kap. 16. Sedan värmebehandlingen av
gjutjärn klargjorts redogöres för olika legerade gjutjärn
och för spänningslös formgivning och svetsning av
gjutjärn. Därefter behandlas smältningen av gjutjärn i
kupolugnar och andra ugnar samt slutligen tackjärnets
användning.
I en serie tabeller i form av bihang ges talrika, viktiga
sifferuppgifter om gjutjärn. Sakregistret är mycket
fullständigt och klart uppställt.
Förf:s arbete ansågs redan tidigare som ett standardverk
av alla teknici, som arbetade med gjutjärn. Också den nya
upplagan fyller stora fordringar. De svåra teoretiska
förhållandena klaras lätt upp genom tydliga diagram.
Litteraturen är trots alla anskaffningssvårigheter följd till
senaste tid. Papper, text och figurer är av god kvalitet. Av
allt att döma torde denna nya upplaga kunna
rekommenderas på lika goda grunder som den första. E R—s
Ön the membrane analogy of torsion and its use in
a simple apparatus, av L E Zachrisson. KTH Handl.
nr 44. Lindståhls, Stockholm 1951. 39 s., 19 fig., 2 tab.
4 kr.
Då det gäller att bestämma vridstyvheten och maximala
skjuvspänningen för sektioner av mer godtycklig form
utgör de matematiska svårigheterna ofta ett svåröverstigligt
hinder. Såphinnanalogin erbjuder en metod att
experimentellt bestämma de nämnda, för en konstruktör viktiga
storheterna.
I föreliggande skrift beskrives en enkel apparat för
utnyttjande av såphinnanalogin. Apparaten är byggd och
provad vid KTH:s Institution för hållfasthetslära. Dess
konstruktion, justering, optiska fel samt bearbetningen av
primärresultaten behandlas utförligt. Med två exempel, det
sista gällande en dubbelt sammanhängande sektion,
illustreras apparatens användning. Felet i resultaten, som
jämföres med exakta beräkningar, uppgår till 2—4 %>.
I skriftens teoretiska, inledande del återfinnes, förutom
de grundläggande ekvationerna för såphinnanalogin, även
flera intressanta härledningar inom vridningsteorin, bl.a.
en teoretisk motivering av Griffiths och Tavlors formel.
Skriften avslutas på ett föredömligt sätt med en
kortfattad återblick på litteraturen i ämnet samt med ett
tjugotal referenser. Den synes själv utgöra ett värdefullt bidrag
till litteraturen i fråga och bör intressera alla som sysslar
med vridhållfasthet. BQ
Propulsion problems connected with ferries, av H F
Nordström & Hans Edstrand. Stat. Skeppsprovn.-Anst.
Medd. nr 17. Gumperts, Göteborg 1951. 51 s., 28 fig., 9 tab.
6 kr.
I Meddelande 13, 1947, hade resultaten publicerats för
motstånds- och propellerförsök med en i vattenlinjen 35,4
in lång samt 8,4 m bred motorfärja om 365 m3 deplacement
av dubbeländad typ, dvs. en färja med symmetrisk
skrovform även ined avseende på mittsektionen och propeller i
vardera ändan.
I detta meddelande lämnas resultaten från ganska
omfattande försök med något större dubbeländade färjor, vilken
publicering möjliggjorts genom tillmötesgående av
anstaltens uppdragsgivare, Kalmar Varv och Helsingör Skibsværft
og Maskinbyggeri A/S.
Färjtypen från Kalmar är motordriven och har 38,86 m
vattenlinjelängd, 10,70 in bredd och 577 m3 deplacement.
Den undersöktes för farter mellan 8 och I2V2 knop. Det
är samma typ som representeras av den nybyggda M/F
"Kalmarsund VII", beskriven i Tekn. T. 1951 s. 355.
Den danska färjtypen är större och avsedd för ångdrift.
Den har 67,94 111 vattenlinjelängd, 10,36 111 bredd och 1 149 m8
deplacement samt undersöktes för fartområdet 8—13 knop.
Liksom flertalet av Skeppsprovningsanstaltens
meddelanden är detta i sin helhet publicerad på engelska språket
Då emellertid mången här i landet av försöken intresserad
icke alltid fullt behärskar engelskan och dess i meddelan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
