Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Hänt inom tekniken - TNC:s årsberättelse 1950—1951 - IVA:s kontaktman i New York - Optiknämnden - OEEC-gruppen för dokumentation - TNC: 20. Använda sig av, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS oktober 1951
907
TNC:s årsberättelse 1950—1951 meddelar bl.a. att den
trätekniska ordlistan vid arbetsårets utgång förelåg i det
närmaste färdig i manuskript. Gransknings- och
redigeringsarbetet med den av Svenska Plastföreningens
nomenklaturkommitté utarbetade provisoriska plasttekniska
ordlistan har påbörjats. Manuskript till nya delar av den av
IVA:s Korrosionsnämnd utarbetade handboken har
granskats. En av Atomkommittén översänd preliminär ordlista
har granskats.
Ett omfattande förslag till krannormer, utarbetat av en
kommitté tillsatt av Sveriges Mekanförbund, har granskats
med avseende på nomenklaturen. Av Maskin AB Karlebo
begärd granskning av Karlebo handbok har utförts; då
denna handbok är mycket spridd bland ingenjörer, har
det stor uppfostrande betydelse att dess nomenklatur, icke
minst i fråga om fysikaliska storheter och måttenheter,
är korrekt och konsekvent. Av Svenska Akademiens stora
ordbok har korrektur till vissa avsnitt vid olika tillfällen
sänts till TNC för granskning av de tekniska termerna.
Arbetet med en omfattande ordlista över mekaniska
konstruktionselement har under arbetsåret påbörjats;
ordlistan kan dock ej beräknas bli färdig på flera år. Inom
gjuteritekniken pågår nomenklaturarbete, som TNC
medverkar i; som en följd härav kommer förmodligen TNC 5,
gjuteriteknisk ordlista, att omarbetas och utökas.
Arbetet med en planerad ordlista för byggnadstekniken
har diskuterats med representanter för
Samarbetskommit-tén för Byggnadsfrågor, som beräknat att en preliminär
ordlista för husbyggnadstekniska termer skulle kunna
överlämnas till TNC under hösten 1951. Sedan kommer i
en eller annan ordningsföljd och säkerligen inflätade i
varandra arbeten att påbörjas med övriga
nomenklaturområden: stadsbyggnad, vattenbyggnad, vägbyggnad (även
järnvägsbyggnad), brobyggnad, elektrisk installation,
vär-me-ventilation-sanitet, och kanske ytterligare något
hithörande delområde.
IYTA:s kontaktman i New York har till uppgift att stå
svensk vetenskap och industri till tjänst för
teknisk-vetenskaplig kontakt mellan Sverige och USA. Sedan
befattningen inrättades 1945 har han utfört ett stort antal uppdrag
från statliga institutioner och enskilda företag.
Kontaktmannen har officiell ställning som teknisk
rådgivare åt ambassaden i Washington och samarbetar med
svensk representation i övrigt i USA (Svensk-Amerikanska
Nyhetsbyrån, Svenska Handelskammaren och svenska
ingenjörsföreningar), med amerikanska
Marshallorganisatio-neii samt statliga departement och verk. Han förfogar
över referenslitteratur över amerikanska industriföretag,
industrisammanslutningar, konsulterande firmor,
forskningslaboratorier, universitet och högskolor samt ett
ständigt växande register över specialister på olika
tekniska och vetenskapliga områden, med vilka han står i
kontakt.
Han anskaffar speciell litteratur, kataloger, broschyrer,
kostnadsuppgifter och materialprover samt lämnar
upplysningar om kongresser och utställningar. Han
sammanställer vidare rapporter över speciella frågor. Han kan
även sätta svenska företag i förbindelse med tekniska och
vetenskapliga experter, inhämta deras åsikter och råd,
lämna förslag vid val av amerikanska konsulterande
företag, genom besök vid amerikanska firmor inhämta
speciella upplysningar samt förbereda studieresor och ansöka
om tillstånd för studiebesök vid statliga institutioner och
industrier. Särskilt i sistnämnda avseende har på senaste
tiden den hjälp, som han tack vare sina officiella
kontakter kan lämna, blivit speciellt värdefull.
Alla förfrågningar och uppdrag insändes till IVA:s
upplysningstjänst, Box 5073, Stockholm 5. Frågorna behandlas
konfidentiellt. En enkel förfrågan, som kan besvaras
direkt ur tillgänglig uppslagslitteratur eller ordnas genom
ett par brev eller telefonsamtal, besvaras utan kostnad.
Större uppdrag debiteras efter resekostnader och andra
extra utgifter debiteras särskilt. Alla räkningar kan betalas
i svensk valuta.
Den nuvarande kontaktmannen, tekn. lic. Bengt
Christiansson, har adressen Boom 863, 630 Fifth Avenue, New
York 20, N.Y.
Optiknämnden ger sedan 1950 ut redogörelser under
titeln "Optiknämndens Handlingar". Dessa skrifter är
tryckta i rotaprint på papper i format A4. De flesta av de
första 15 häftena är till storlek och innehåll närmast
jämförliga med tidskriftsartiklar. I dem beskrivs optiska
instrumentdetaljer och provningsmetoder för sådana.
Serien utsänds kostnadsfritt till offentliga institutioner och
vissa industrier i Sverige och till institutioner i utlandet.
Optiknämnden mottar gärna i utbyte särtryck och andra
publikationer, särskilt sådana vilkas innehåll berör optik.
OEEC-gruppen för dokumentation med 16 deltagare
från olika europeiska länder besökte Stockholm den 9—10
oktober 1951. För deltagarna visades Jernkontorets,
Luma-lampans och KTH:s bibliotek samt Stockholms
stadsbibliotek. IVA:s upplysningstjänst, Forskarnas
Kontaktorganisation och OEEC-utbytet demonstrerades, och vid
en rundabordskonferens redogjorde ett antal svenska
fackmän för dokumentationsarbetet vid sina institutioner.
TNC
20. Använda sig av
För inte många år sedan kunde man ofta från
språk-mannahåll få höra anmärkningar mot uttrycket att
"använda sig av" något; man fick veta att det rätta uttrycket
var: begagna sig av något. Dessa anmärkningar har
numera i påfallande grad tystnat, vilket väl får tydas så, att
uttrycket i det närmaste har accepterats.
"Använda sig av" är onekligen från logisk synpunkt
otillfredsställande. Använda har ju annars samma innebörd
som nyttja, bruka, tillämpa, och sådana konstruktioner
som "nyttja sig av" är klart omöjliga. "Använda sig av"
kan inte förklaras på annat sätt än som en tanklös
efterbildning till: begagna sig av. Men hur är det med detta
uttryck? Begagna är ju normalt också en synonym till
använda, nyttja, bruka, tillämpa. Det sorglustiga i saken är,
att uttrycket "begagna sig av" en gång i tiden — det var
mot slutet av 1700-talet — uppträdde som en tanklös
efterbildning till: betjäna sig av, och säkerligen påtalades då
nymodigheten som felaktig. Man hade nämligen gjort en
kontamination, en sammanblandning, av de var för sig
riktiga uttrycken gagna sig av och betjäna sig av. Såväl
gagna som betjäna betyder ju ungefär detsamma som
hjälpa, och att gagna sig eller betjäna sig av något (eller
med något) är mycket riktigt att hjälpa sig med något;
men begagna är något helt annat än gagna, hjälpa.
När man säger "använda sig av" skulle man ofta kunna
nöja sig med "använda", dock inte alltid. Man använder
kanske 10 kronor i veckan på nöjen, och man använder sig
av någons godtrogenhet för ett aprilskämt; det går inte
att byta predikaten i dessa meningar. Däremot kan man
använda, eller använda sig av, flyg för att komma fort
fram. På samma sätt förhåller det sig med begagna. Det
numera mindre vanliga uttrycket "betjäna sig av" kan
däremot aldrig ersättas med betjäna. Att betjäna sig av
flyg är inte att betjäna flyg.
"Betjäna sig av" var rätt. "Begagna sig av" var fel men
blev fort accepterat. "Använda sig av" var fel men håller
på att accepteras. Vad har vi att vänta härnäst? Professor
Erik Wellander skriver i Riktig svenska, s. 563, att man
nu också möter sådana uttryck som "anlita sig av",
"benyttja sig av", "utnyttja sig av", "bruka sig av". Han
tilllägger: Dylika blandformer avvisas dock bestämt av en
noggrannare språkkänsla. "Använda sig av" anser ban
emellertid nu ha trängt så igenom i det allmänna bruket
att det knappt längre lönar sig att kämpa emot. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
