- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
909

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 november 1951

909

Christopher Polhem — grundforskaren

Docent Sten Lindroth, Uppsala

Christopher Polhems gärning var osedvanligt
omfattande, och hans arbetsdag blev längre än
de flestas. Vill man förstå honom, måste inan
följa honom inom flera områden och
verksamhetsgrenar. Men det kan också vara påkallat att
stanna inför någon enstaka punkt av särskild
betydelse. Så skall ske i dessa rader. De skola ägnas
en sida av Polhems verk som vanligtvis brukar
komma något i skymundan: hans betydelse för
den moderna svenska naturforskningens och, i
sammanhang därmed, den naturvetenskapliga
teknologins genombrott.

Några ord om situationen före Polhems tid
måste då förutskickas. Under vår stormaktstid
var det länge illa ställt med naturvetenskaperna
i Sverige. Akademin i Uppsala, senare
sekunderad av de nygrundade universiteten, lärde trofast
ut den gamla skolastiska naturlärans grunder;
någon fri, självständig forskning var det
knappast tal om.

Kort efter 1600-talets mitt börjar dock
situationen förändras. Ute i Europa hade den moderna
naturvetenskapen, med experimentet som medel
och den matematiska naturlagen som mål,
nyligen begynt sitt segertåg, och de nya vindarna
nådde efter hand också vårt land. Av
utomordentlig betydelse blev därvid cartesianismen, den
moderna, revolutionära filosofin, som ville kasta
den gamla skolastiken över ända och grunda en
ny världsbild på sinnenas och förnuftets utsagor.
Den vann insteg i Uppsala på 1660-talet, under
förbittrat motstånd från de konservativas sida,
och hade några årtionden senare ganska säkert
befäst sin ställning.

I dess spår följde experimentalfysiken. Under
resor på kontinenten lärde våra unga studenter
känna den nya andan och dess frukter; inte
minst betydelsefulla i dessa sammanhang voro
de naturvetenskapliga sällskap som nu grundats,
Royal Society i London och Académie des
Sciences i Paris; de voro högborgar för den
experimentella forskningen och blevo snart beundrade
mönster i andra länder.

Särskilt våra unga läkare under karolinsk tid
voro ivriga att tillägna sig allt det nya. Omkring
1690 var man i Sverige fullt förtrogen med dessa

92 Polhem

idéer; den moderna naturforskningen hade,
åtminstone i princip och som metod, slagit igenom.

Inom vår teknik och industri arbetade man
däremot alltjämt hantverksmässigt. Tid efter annan
hade väl inflytanden från utlandet spelat en roll
här, inte minst inom metallhanteringen, men det
innebar endast, att gamla beprövade handgrepp
utbyttes mot nyare. Om teknisk vetenskap i vår
tids mening var det inte fråga, men det fanns
dock tecken som bådade en ny tid också här.

Från denna synpunkt märklig var den store
Olaus Rudbeck i Uppsala; han undervisade bland
mycket annat träget sina studenter i teknologi —
i ämnen som lantmäteri, fortifikation, väg- och
vattenbyggnad, bergshantering — och denna
undervisning var medvetet vetenskaplig. För
Rudbeck var den tekniska forskningen i stor
utsträckning tillämpad mekanik.

Det är under 1690-talet Polhem träder in på
scenen. Något senare, under 1700-talets första år,
har han nått sin fulla mognad, och hans rastlösa
ande visar sin mångsidighet.

Polhem var framför allt tekniker och
maskinbyggare. Men hans ledande tanke var, att varje

Föredrag vid STF:s höstmöte i Falun den 31 augusti 1951.

Fig. 1. Det nyutgivna Polhems frimärket, efter en målning
av J H Scheffel tecknat av William Pettersson och
graverat av Sven Ewert.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:31:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1951/0925.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free