- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
911

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 november 1951

911

Radiosändning på kraftledningar

Ingenjör Carl-Axel Enström, Sundsvall

Den svenska kraftförsörjningen måste i stor
utsträckning bygga på att kraft överföres från de
norra till de sydligare delarna av landet. För
kraftöverföringen söderut finnes redan nu ett
omfattande system av kraftledningar för höga
spänningar, som kommer att utbyggas
ytterligare. Dessa ledningar har huvudsakligen en
systemspänning av 220 kV, men för att kunna öka
överföringsförmågan ytterligare har man nu övergått
till att bygga kraftledningar för 380 kV.

Kraftledningar för så höga spänningar kan ge
upphov till svåra radiostörningar genom korona
på de spänningsförande ledarna, speciellt för de
radiolyssnare, som bor i närheten av
kraftledningarna i Norrland, där radiofältstyrkan
dessutom är låg.

Korona orsakas av att luften närmast ledaren
joniseras. Detta i sin tur beror på att den
elektriska hållfastheten hos luften överskrides genom
det starka elektriska fältet runt ledaren. Man har
därför sökt minska på koncentrationen av det
elektriska fältet och därmed även på koronan,
genom att ge ledaren en större diameter,
exempelvis genom att använda hållina eller
stålalumi-niumledare. På senare tid har man även börjat
använda duplexledare.

Förutom direkt strålning från kraftledningen
kan störningarna även ledas kilometervis via
korsande och parallellgående lågspännings- och
telefonledningar. För den skull har man vid dessa
korsningar tvingats att lägga ned
lågspännings-och telefonledningarna i kabel. Även "utflyttade
antenner" har anordnats; antennen placeras då
ca 200 m från den störande kraftledningen och
en skärmad nedledning dras sedan in till
radiomottagaren. På grund av den skärmade
nedledningen blir emellertid förlusterna så stora att
nyttan av anläggningen ej motsvarar
kostnaderna för den.

Kraftledningen som antenn

Dessa anordningar är emellertid ej alltid
tillfyllest för att hålla radiostörningarna inom rimliga
gränser, utan vid regn och vått väder kan
radiomottagning helt omöjliggöras. Sedan några år
tillbaka har emellertid för Vattenfallsstyrelsens
kraftledningar en helt ny metod provats för
lösande av dessa störningsproblem. Den störande

621.315.052.63 : 621.396.44

kraftledningen användes härvid som
sändaran-tenn för radioprogrammet.

I princip tillgår detta så att en mindre sändare,
modulerad med radioprogrammet, får enfasigt
mata kraftledningen via en
högspänningskon-densator placerad på lämpligt ställe i
ledningssystemet. Effekten på sändaren väljes så, att
signalnivån för det utefter ledningen utsända
radioprogrammet så mycket överstiger
störningsnivån från kraftledningen, att störningarna ej
blir märkbara. Inga speciella anordningar
behöver vidtas för mottagning av denna sändning.
Man ställer bara in mottagaren på
kraftledningssändarens våglängd och så kommer
radioprogrammet in samma väg som störningarna, men
då sändningsnivån är högre än störnivån, blir ej
störningarna märkbara.

Transmissions- och mottagningsförhållanden

Enligt erfarenhet erfordras för
tillfredsställande radiomottagning ett förhållande mellan
signalspänning och störspänning av minst 35 dB.
Störspänningen är under samma yttre förhållanden
konstant utefter ledningen (— 5 dB vid regn och
— 25 dB vid torrt väder i förhållande till
noll-nivån 1 mW). På grund av ledningens dämpning
sjunker emellertid signalspänningen utefter
ledningen i förhållande till avståndet från sändaren,
fig. 1. Med kännedom om storleken på denna
ledningsdämpning och minsta signalstörningsför-

Fig. 1. Signalspänningsnivå utefter ledningen på olika
avstånd från kraftledningssändaren samt störnivåer vid vått
och torrt väder (P = 250 W, f = 182 kp/s, a = 0,17 dB/km,
Z0 = MO ohm, n = 2, Z = 200 ohm).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 15:48:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1951/0927.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free