Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 3 november 1951 - Australiens vattenkraft, av Lbg - Vattenkraften i västra Sibirien, av Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
914
TEKNISK TIDSKRIFT
Australiens vattenkraft. Kraftproduktionen fördelar sig
på de olika delstaterna enligt följande:
Nu installerad Tillgänglig
effekt effekt 1957
MW MW
Tasmanien ........ ........ 182 320
Victoria ............ ........ 51,6 245
Nya Syd-Wales .... ........ 36,5 36,5
Oueensland ......... ....... 4,4 41,3
Inom tio år väntas tillkomma sammanlagt 3 000 MW från
nyanläggningar framför allt i Nya Syd-Wales. Från
Väst-och Sydaustralien erhålles ingen vattenkraft på grund av
otillräcklig och alltför ojämn vattentillgång.
Vid projektering av framtida utbyggnader har man ofta
att utnyttja relativt orörda områden och kan därför
planera överföring av vatten från ett flodområde till ett annat.
I Tasmanien märkes Waddamana- och
Shannon-anlägg-ningarna om sammanlagt 66 MW nedströms Great Lake,
som har 1 370 milj. m3 magasin, samt Tarraleah, som får
sitt vatten från sjön St. Clair genom floden Derwent.
Ytterligare 300 milj. m3 magasin erhålles genom
uppdämning av denna flod nied en ca 60 m hög valvdamm.
Genom en lång kanal och tuber avledes vattnet till en
biflod. Effekten blir 94 MW; genom pumpning kan
toppeffekten ökas med 25 MW. I samma biflod bygges en
ca 35 m hög massiv betongdamm, som åstadkommer en
hel rad dammsjöar. Effekten från dessa magasin skall
uttas i en kraftstation, Tungatinah, om 110 MW. För att
tillgodose energibehovet för aluminiumframställning
planeras en kraftstation om 60 MW vid Trevallyn. För vissa
koppargruvor bygges två stationer på sammanlagt 10 MW.
Victorias vattenkraft härrör framför allt från floderna
östra och Västra Kiewa. som i sju sjöar magasinerar
vatten från 450 km" nederbördsområde. De båda största är
Pretty Valley med 195 och Rocky Valley 27 milj. m3
magasin. Från den senare, som ligger lägre och som mottar
vatten även från andra nederbördsområden, skall man kunna
pumpa vatten till det övre, rymligare magasinet. Längre
ned i floden skall anläggas fvra dammar för
dygnsreglering. En av dessa dammar är färdig och är ansluten till en
kraftstation om 26 MW. Inom Victoria planeras även en
station om 120 kW vid Eildonreservoaren.
Pretty Valleydammen blir en av världens största
multipel-valvdammar med 400 m längd och 65 m höjd i mitten.
Sammanlagt 29 km bergtunnlar erfordras. Den största av
dem skall avbörda 54 nvYs. Av de fem maskinstationerna
blir fyra förlagda under markytan. Sammanlagda effekten
blir 289 MW, varav den största stationen, färdig 1955, blir
på 98 MW med de fyra maskinaggregaten på 200 m djup.
En annan station om 60 MW förlägges på 137 m djup.
Kostnaderna för alla dessa anläggningar inkl. erforderliga
220 kV linjer väntas uppgå till 25 M£.
I Nya Syd-Wales finns nu ett antal små
vattenkraftstationer på upp till 10 MW. Man planerar nya
utbyggnader i Clarencefloden, som genomlöper en rik
jordbruksbygd, och har funnit att man där kan utta 300—100 MW.
En regleringsdamm vid Hume skall höjas, så att
magasinet ökas från 1 500 till 2 430 milj. m8. Här skall
installeras två aggregat på 25 MW, som skall ge 20 milj. kWh/år.
Floden Snowy i landets södra del skall enligt
föreliggande planer utbyggas för 125 M£, varigenom skall erhållas
2 860 MW. Tillhörande kraftlinjer beräknas kosta 100 M£.
Besparingen jämfört med moderna ångkraftstationer anses
bli 9,3 M£/år. Utbyggnadsplanerna innefatta två
flodområden, det ena avseende Tumut Valley. Anläggningarna
kommer här att bestå av bl.a. sju kraftstationer, fyra
dammar, sex tunnlar om sammanlagt 85 km längd och 270 km
kanaler. Energiutbytet skall bli 3 000 milj. kWh/år. Det
andra flodområdet kallas Snowy—Murray. Här skall
utföras fyra dammanläggningar, fyra tunnlar om
sammanlagt 64 km längd. 530 km kanaler och nio kraftstationer
om tillsammans 1 680 MW, den största om 910 MW.
I Queensland finns det icke så mycket vattenkraft att ta
vara på. Floden Barron ger blott 4,4 MW; i floden Tully
kan byggas tre stationer med totalt 92,4 MW effekt.
Floden Busdekin, slutligen, kan i en station ge 42 MW (Water
Power mars 1951). Lbg
Vattenkraften i västra Sibirien. Under de senaste åren
har Kaspiska Havets nivå blivit i hög grad beroende av
dämningarna i Volga och beräknas komma att sjunka,
sedan Volga och dess bifloder ytterligare har utnyttjats.
Man förmodar att tillflödet skall minska från 255 000 till
75 000 milj. m3 per år, vilket bl.a. medför klimatiska
återverkningar. Nu funderar de ryska ingenjörerna på att
återställa de hydrologiska förhållandena från istiden genom
att leda överflödsvatten från floderna i sydvästra Sibiriens
slättland genom Turgajpasset via Aralsjön till Kaspiska
Havet. Man vinner härigenom möjligheter att uppodla
ödemarkerna i Kazakstanområdet.
Tillflödena till Aralsjön — Aniur-Darja och Syr-Darja —
avger 56 000 milj. m3, som kan användas för bevattning
av 80 000 km3 land. varigenom sjöns area minskas till
12 300 km" För bevattning av 250 000 knr av
Turan-området erfordras ytterligare vatten, så att sammanlagda
vattenbehovet för depressionsområdet kring Kaspiska
Havet och Aralsjön blir 300 000 milj. m3/år dvs. i medeltal
10 000 m7s.
Vattenbehovet skall man tillgodose genom att bygga en
78 m hög damm i Ob, strax nedanför Irtysj’s inflöde.
Härvid skall erhållas 4 500 milj. m3 vattenmagasin på icke
mindre än 250 000 km2 area och möjlighet att i en
kraftstation ta ut 5 600 MW, 34 000 MkWh/år. Området sträcker
sig från Novosibirsk och Ketsk till Tobolsk.
Från magasinet skall grävas en 900 km lång kanal med i
medeltal 40 m — max. 75 m — schaktningsdjup fram till
sydsluttningarna av Turgajbergen, varifrån vattnet får
strömma ned till Aralsjön. Sammanlagda avståndet från
dammen till Aralsjön är 4 000 km, varav vattnet ledes
1 800 km genom sjöar, 950 km i gamla flodbäddar och
1 200 km i nya kanaler (fig. 1).
Härvid kan anläggas två kraftstationer, den ena för
750 MW och den andra för 2 600 MW. Jämte ytterligare
ett par kraftstationer skall man sålunda kunna utvinna
sammanlagt 12 900 MW, motsvarande 23 000 MkWb/år,
som kan utnyttjas i dessa på värdefulla mineral mycket
rika områden (Wasser- u. Energiewirtsch. 1951 h. 1, Water
Power juni 1951). Lbg
Fig. 1. Vattenledning från Ob till Kaspiska havet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
