Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 3 november 1951 - Nybyggen - »Slo-mo-shun», den nya världsrekordbåten, av C Bm - Slingsby »Sky» — ett högvärdigt segelflygplan, av K Svänsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
926
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Skrovet före och efter bordläggning; nedtill de två
fenorna, som akteröver är utbildade till ledskenor för
luftkudden under bottnen.
Trepunktbåtar är också mycket känsliga för en sådan
obalans, eftersom de har mycket liten bäryta akterut och
tyngdpunkten ligger ungefär vid pontonernas akterkant.
En ytterst liten ändring, t.ex. av bränsletankarnas och
förarens placering och vikt, kan betyda framgång eller
katastrof. Veteranen Gar Wood har alltid förfäktat, att
tre-punktprincipen såsom alltför riskabel borde förbjudas för
tävlingsbruk i den största och snabbaste storleksklassen.
Boeings flygtekniska experter har på "Slo" demonstrerat
en intressant, och tydligen även effektiv lösning till detta
svåra aerodynamiska balansproblem. Båten har framför
och mellan de bärande pontonerna ett extra steg, fig. 2.
Detta "spoiling step" fungerar så, att när fören lyftes
bildas ett vakuum under steget, varjämte luftströmmen
stores över fördäcket så att uppsugningen minskas (därav
benämningen). Om däremot fören sänkes, ökas sugningen
över däcket och återställer jämvikten.
Även andra anordningar med samma syfte har prövats på
trepunktbåtar, t.ex. ett horisontalroder strax över
fördäcket och en turbulensbildande list bakom detta tvärs
över däcket för att minska uppdriften.
Den påfallande långskeppsstabilitet, som "Slo" besitter
genom kombinationen av ytpropeller och extrasteg, synes
emellertid även medföra ett egenartat fenomen vid
inbromsning. Då gasen slås av, t.ex. före en kurva, sänkes
fören och höjes aktern, tvärt emot vanligheten, och båten
behöver mycket lång sträcka för att minska farten. Man
har därför diskuterat huruvida inte luftbromsar borde an-
bringas, enligt ungefär samma princip som på ett
störtbombplan.
En annan besvärlig egenskap är en tendens till rusning
hos motor och propeller, när båten börjar plana. Det
uppges att ventiler och vevstakar skadats härigenom under
Gold Cup-tävlingen. Det är i detta sammanhang intressant
att notera att man i de flesta fall använder rakskurna
kuggar i propellerväxlarna. Dessa lär i praktiken ha
uppvisat bättre resultat och t.o.m. tystare gång än de tidigare
använda spiralskurna.
De flesta trepunktbåtar har svårt för att gira snabbt och
man hade också ställt i tvivelsmål "Slo"s förmåga i detta
avseende. I praktiken har girförmågan dock visat sig god,
främst tack vare att akterskeppets sidbordläggning lutats
45° utåt. Härigenom motverkas den tendens att vid
kurvtagning "gräva sig fast" med akterskeppet, som man
funnit hos trepunktbåtar med vertikala sidor.
"Slo" hade ursprungligen två roder anbringade på
akterspegeln, men det visade sig att styregenskaperna
förbättrades, om endast det ena rodret (om styrbord) var
monterat. Hos en annan båt, som hade försetts med två
bronsroder, höll icke dessa, utan de måste nytillverkas av smitt
stål. De uppgavs ha kostat 500 $ per styck, vilket ger en
uppfattning om de kostnader, som är förenade med denna
exklusiva sport.
Liksom de flesta liknande båtar är "Slo-mo-shun" klädd i
bottnen med polerad lättmetallplåt, fäst vid
bordläggningen med försänkta skruvar. De oerhörda vattenkrafterna på
bottnen illustreras väl av ett egenartat haveri under de
första provturerna med en annan båt. Lättmetallplåtarna
möttes här stumt mot varandra längs köllinjen, och när
vattentrycket trängde in i springan mellan dem fläktes
hela beklädnaden loss som ett hoprullat tidningspapper.
Vid reparationen försågs skarven med en överlappstrimla
för att hindra vatten från att tränga in under beklädnaden.
Man kan konstatera att experiment och utvecklingsarbete
rörande snabba racerbåtar i USA för närvarande är
föremål för stort intresse och bedrives med en intensitet, som
icke skådats sedan Gar Woods mest aktiva period (Chester
S Ricker i Motor Boating jan. 1951). C Bm
Slingsby "Sky" — ett högvärdigt segelflygplan. I
Storbritannien har konstruerats ett högvärdigt
tävlingssegelflygplan — Slingsby "Sky". Flygplanets viktigaste data
framgår av följande tabell (som jämförelse anges
motsvarande värden för den gamla kända tyska konstruktionen
från åren före andra världskriget, J S "Weihe"):
"Sky" "Weihe"
Spännvidd ............................... m 18,0 18,0
Längd ................................... m 7,73 8,30
Tomvikt ................................ kg 250 235
Max. flygvikt ........................... kg 363 335
Vingyta ................................ m2 17,35 18,20
Sidförhållande ............................. 18,7 17,8
Bästa glidtal ...............................1 : 29 1 : 29
Hastighet vid bästa glidtal .......... km/h 74 70
Minsta sjunkhastighet ................. m/s 0,64 0,58
Hastighet vid minsta sjunkhastighet km/h 66 64
Max. dykhastighet (utfällda bromsar) km/h 200 215
Max. bogserhastighet ................ km/h 130 110
"Sky" är byggd helt i trä och på vanligt sätt klädd med
faner och duk. Huvudvingprofilen är Göttingen 549, som
mot spetsen övergår i en "modifierad NACA 2B12".
Ving-halvorna ansluts till kroppen med vardera två slidbultar
och till varandra med en femte sådan. Sidroderpedalerna
är omställbara under flygning. Flygplanet är alltså i dessa
hänseenden lik "Weihe" och även dykbromsarna är lika
på de två planen.
En del skillnader mellan dem framgår av tabellen och
fig. 2. I övrigt lägger man särskilt märke till att
skevrodren byggts i två delar, för att de inte skall styvna till.
när vingarna vid högre belastning böjer sig, samt att
spakens rörelser överförs till dem delvis med stötstänger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
