Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 10 november 1951 - Fanerindustrins utvecklingsmöjligheter i Finland, av Uno E Savola - Konstgjort sämskskinn - Västra sidan av atomreaktorn - En olycksfallssäker gruva - Omimpregnering av stolpar - Ett 850°C varmt göt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1951
937
arbetsskeden, bör det manuella upplyftandet av
varan undvikas och lyfthissar och vagnar
installeras. Om arbetet underlättas mekaniskt,
erhålles även bättre arbetsresultat. Sågningen,
slipningen och efterbehandlingen kan även
rationaliseras.
Om man besöker en finsk fanerfabrik, kan man
icke undvika att lägga märke till att
kroppskrafter fortfarande slösas i ovanlig mängd.
Stockar och kubbar lyftes och förflyttas manuellt,
fotklipparna fordrar stora ansträngningar, det
svarvade fanerets uppstapling och transport
fordrar kroppsliga ansträngningar, proppningen
är ett tungt kroppsarbete, det torra, enkla och
färdiglimmade faneret lyftes många gånger upp
och ned manuellt. Alla dessa arbetsskeden borde
mekaniseras, och i många faser är det redan
möjligt att underlätta arbetet genom mekaniska
hjälpanordningar, olika slags "gadgets", som
amerikanen skulle uttrycka sig.
Om det ovan sagda är riktigt, varför har man
då inte påskyndat utvecklingen? Vårt land är
kapitalfattigt och pengar måste därför läggas
ned där de kan amorteras snabbast. Dessutom
har valutaknappheten mången gång lagt hinder
i vägen för anskaffandet av nödvändiga maskiner
och mekaniska anordningar, och den egna
maskinindustrin har tyvärr varit för upptagen för
att kunna leverera ens maskiner enligt gamla
ritningar för att inte tala om nya projekt. Om
verkstäderna under krigsskadeståndens första år
överhuvudtaget mottog några order så skedde
det med obestämd leveranstid och till obestämda
priser. Det är omöjligt att rationalisera med en
så irrationell mekanisk industri. Förhållandena
har numera förbättrats och kommer att undergå
en stor förändring så snart
krigsskadeståndsperioden är överstånden.
Till rent tekniska förbättringar hör även frågan
om limningens art. Faneret måste alltid
konkurrera med plattor tillverkade av trämassa,
cellulosa eller spån. Dessa är ytterst sällan
vattenfasta, och ehuru de kan göras vattenbeständiga,
drar detta stora kostnader. Nu, när verkligt
vattenfasta och kokfasta konsthartslim finns och
trät i och för sig är vattenfast, kan även faneret,
plywooden, göras resistent mot vatten och många
kemikalier. Kostnaderna härför är rätt rimliga,
och det vattenfasta fanerets användning är mera
en fråga som beror på köparens och
förbrukarens fordringar än på tillverkarens svårigheter.
Slutord
Industrins utvecklingsmöjligheter i ett land
beror naturligtvis mycket av samhälleliga,
nationalekonomiska, ekonomisk-politiska och i våra
dagar t.o.m. av rent politiska frågor, vilka dock
här måste förbigås. En olycklig skatteskruv eller
exportavgift kan omintetgöra de bästa
ansträngningar att få en industri att utveckla sig.
Det finns emellertid av oss oberoende faktorer
som avgör fanerindustrins utveckling i vårt land.
Till all lycka synes dessa tillsvidare vara
gynnsamma för oss. Världens trätillgångar minskas
ständigt redan genom det faktum att
mänsklighetens numerär ökas oavbrutet. Större och större
områden måste kultiveras, levnadsstandarden
stiger långsamt men säkert och människans
fordringar på bostäder osv. ökas. Björken är ett,
trots sina svagheter, mycket lämpligt råmaterial
för plywood. Dess ved är ljus, tillräckligt hård,
tätvuxen, luktlös, låter sig lätt bearbetas och
överfaneras. Den finns vidare i större mängder
endast i rätt begränsade delar av världen. Björk
har visserligen många konkurrenter i andra
träslag men kommer dock alltid, såsom vi hoppas,
att försvara en viss ställning ute i världen. Att
Finland trots allt uppträtt som världens största
exportör av faner under vissa tider borgar för att
det kommer att finnas efterfrågan för det även
i framtiden, ty konstmassor kan ej fullständigt
uttränga naturprodukter.
En industris utvecklingsmöjligheter är även
beroende av hur man kan använda dess avfall. I
fanerindustrin är detta kubbar, kärnor,
faner-avfall, torrt faneravfall och sågningsrester, det
har hittills endast kunnat användas som bränsle.
På senare tid har emellertid cellulosaindustrin
börjat intressera sig för kärnorna, då
undersökningarna av björkens användbarhet till cellulosa
givit gynnsamma resultat. Även
wallboardsindu-strin kan använda björk. Därigenom har
avfallets värde stegrats och räntabiliteten ökats. Detta
inverkar ej på möjligheterna att kvantitativt öka
fanerproduktionen i vårt land, men ger kanske
möjlighet att kvalitativt få produkten på en högre
nivå då den sämsta eller minst bearbetbara delen
av råvaran kan användas på annat håll.
Konstgjort sämskskinn tillverkas av gummiplast. Det
har natursämskskinnets alla egenskaper, är okänsligt för
de flesta kemikalier i ett hushåll liksom för saltvatten,
räcker tre gånger så länge men kostar endast en tredjedel.
Västra sidan av atomreaktorn i Brookhaven har nu
frisläppts för vetenskapsmän, som önskar använda dess
neutronalstring för forskningsändamål. De andra tre
sidorna är fortfarande hemliga.
En olycksfallssäker gruva är den, där var och en vet
vad han skall göra, vet rätta sättet att göra det, kan göra
det på det sättet, och är besluten att icke utföra arbetet
på annat sätt, sägs det i USA.
Omimpregnering av stolpar utför ett amerikanskt
kraftbolag genom att en ringformig behållare med
sprut-munstycken hissas upp för stolpen och besprutar den med
konserveringsmedel.
Ett 850° C varmt göt har, inbäddat i Vermiculite,
transporterats över 300 km i Nova Scotia, med en
värmeförlust av endast 110°C. Varmtransporten sparade sex
veckors kylningstid i stålverket och tio dagars uppvärmning
på bearbetningsstället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>