Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 10 november 1951 - Fredrik Jonson †, av Gösta Malm - Regleringen av Uleälvs vattensystem, av G Lbg - Havssjöfart till Ontario, av M Luht - Norrmän bygger i Australien, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
938
TEKNISK TIDSKRIFT
Fredrik Jonson †
Den 25 oktober 1951 avled teknologie doktorn, f.d.
byråchefen i K. Vattenfallsstyrelsen, f.d. majoren i KVVK
Fredrik V Jonson vid 75 års ålder.
Han härstammade från det vattenfallsrika Jämtland och
kom, sedan han strax före sekelskiftet utexaminerats från
KTH, att ägna sig åt det moderna vattenkraftsbyggandet,
som just vid denna tid stod vid inledningen till en för
hela världen och ej minst för vårt land betydelsefull
utvecklingsepok. Efter ett par studieår i Nord-Amerika, som
var ett föregångsland på området, återvände han till
hemlandet för att såsom delägare i firman Enander & Jonson
bli konsulterande i vattenkraft. I denna egenskap
konstruerade han bl.a. kraftverket vid Finnforsen i
Skellefte-älven, som på sin tid blev uppmärksammat för sin
konstruktion.
När K. Vattenfallsstyrelsen 1909 bildades, utsågs Jonson
till chef för den dåvarande tekniska avdelningen och fick
omedelbart ta hand om den stora utredning, som
resulterade i förslaget att anlägga kraftverket vid Porjus för
att skaffa kraft till gruvfälten i Norrbotten samt
malmbanan och för näringslivet över huvud i vårt nordligaste
län. Jonson presterade i det sammanhanget ett förnämligt
idredningsarbete och kom bl.a. fram till den märkliga
konstruktion, enligt vilken Porjus kraftverk sedermera
byggdes och som blev internationellt uppskattad samt vann
många efterföljare.
Därefter följde förslag till Älvkarleby kraftverk och eii
serie av förprojekt till kraftverk, som sedermera byggts
av Vattenfallsstyrelsen. I denna projekteringsverksamhet
visade Jonson prov både på framstående teknisk
begåvning och konstruktiv fantasi.
På livets middagshöjd drabbades ban av ett hårt slag, i
det hans hörsel blev starkt försvagad. Han gav sig
emellertid icke utan strävade tappert att lära sig konsten att följa
samtal genom att studera munrörelserna. Det gick också
perfekt med hans närmaste medarbetare, men naturligtvis
blev han starkt hämmad i umgänget med andra.
Vetenskapens källor låg emellertid alltjämt öppna för
honom och ban fördjupade sig i resultatrika, vetenskapliga
studier både på vattenbyggnadsteknikens och samfärdselns
områden. Dessa hans vetenskapliga insatser blev
vederbörligen uppmärksammade och han tilldelades både IVA:s
mindre guldmedalj och Vetenskapsakademins Arnbergska
pris. Han blev även invald i IVA och slutligen av KTH
kreerad till teknologie hedersdoktor.
Jonson var en ärans man, en vänsäll och god människa
och vi alla hans kamrater i verket följde med varm
sympati och medkänsla hans kamp mot det oblida ödet.
Gösta Malm
Regleringen av Uleälvs vattensystem.
Nederbördsområdet, 23 000 km2, innefattar Uleträsk på 122,5 och en del
större källsjöar på upp till 200 m höjd över havet, vilket
är ovanligt högt i Finland. Sjöprocenten vid utloppet är
12,7 "/o; det är mindre än i Finlands övriga stora älvar
och ger anledning till särskilt effektiv reglering.
Undersökningarna härför började 1937, arbetena utfördes
19-15—51 och vintern 1950—51 har regleringen tagits i
bruk.
Medelvattenmängden vid Uleträsks utlopp är 230 m3/s,
högvattenmängden 462, exceptionellt 882 m3/s.
Vattenmängden kan nedgå till 57 m3/s. Kraftstationerna i Ule älv
utbygges för 400 m3/s.
övre dämningsgränsen bestämdes med hänsyn till
ero-sionsfaran för 82 km av stränderna, där man redan
tidigare haft svårigheter vid högfloderna. Man söker nu
skydda stränder med bebyggelse nedanför branterna genom
att plantera vide eller anordna grindar av barrträd, som
nedpressats mellan nedslagna pålar. Dessa grindar
vinkelrätt mot stranden byggdes 15 m långa med 30 m inbördes
avstånd.
Genom bortmuddring av 200 000 m3 hård mjäla och
sprängning av 170 000 m3 berg vid sjöns utlopp erhålles
undre regleringsgränsen 1,5 m under den naturliga
lågvattenytan. Sänkningen medförde att flottlederna, som
mynnar i sjön, måste sänkas vid inloppet genom
bortmuddring av sammanlagt 550 000 m3. Vid bomflottleder
hölls minsta vattendjupet 0,7 m och vid knippflottleder
2,4 m.
Magasinets volym är 2 300 milj. m3 och fylles endast
under vattenrika år. Meteorologiska och hydrografiska
prognoser användes för att särskilt vid kritiska tillfällen
hålla magasinet vid lämplig volym. Regleringen ger 250
milj. kWh i årlig vinst.
Uppströms Uleträsk finns två större sjöstråtar, den större
— Sotkamostråten — bestående av sju reglerbara sjöar i
följd, av vilka särskilt Ontojärvi har glest bebyggda
stränder och medger en relativt hög dämning. Sammanlagt kan
i denna stråt erhållas nära 1 600 milj. m3 magasin. I den
andra stråten — Hyrunsalmistråten — kan man få
ytterligare 1 000 milj. m3, varav 700 vid 4 m regleringshöjd i
Kiantajärvi vid Suomussalmi (VHLJO Castrén vid NIM 4,
Helsingfors 13 juni 1951).- G Lbg
Havssjöfart till Ontario. Planerna att anlägga en kanal
för oceangående fartyg från Atlanten till Ontario och att
i samband därmed tillvarata St. Lawrenceflodens
vattenkraft har dryftats sedan många år, icke minst
under senaste kriget med tanke på projektets militära
betydelse.
Konkreta lagförslag har flera gånger förelagts
amerikanska kongressen, där de alltid — senast vid årets session
— har stjälpts av järnvägs- och kanalintressen. Därför
diskuteras nu i Kanada möjligheterna att genomföra
projektet med egna medel och med anlitande av enbart den
kanadensiska sidan av floden.
Företaget skulle omfatta schaktning av en 40 km kanal
för fartyg med 8—10 m djupgående, byggande av två
slussar med 30 m lyfthöjd, uppförande av dammar över
tvenne flodarmar för att höja vattenytan 24 m,
omläggning av 48 km järnväg och 72 km landsväg samt slutligen
utförande av en vattenkraftstation med 36 aggregat för en
sammanlagd effekt av 1 600 MW och en energiproduktion
av 6 300 milj. kWh/år.
Arbetena beräknas ta fem år och kräver 15 000 arbetare.
M Luht
Norrmän bygger i Australien. En norsk firma har i
konkurrens med tio andra åtagit sig utförande av en del
av en av Australiens största kraftstationer, 60 MW, i Snowy
River. Från Norge sändes huvudsaklig utrustning såsom
cement och stål samt personal, 450 man. Kontraktsumman är
5,8 milj. australiska pund (Water Power okt. 1951). G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
