Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 10 november 1951 - Pallbrytning i dagbrott, av Ingvar Janelid - Steriliserade vinyldukar - Gaskylning av transformatorer - Med en amerikansk flygkamera - Nya metoder - Automatisk reglering av kemiska koncentrationer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
950
TEKNISK TIDSKRIFT
i minskad total sprängämnesförbrukning, lättare
lastning och mindre arbete med skutskjutningen.
Lastning och transport uppgår till ungefär lika
stora belopp men driftkostnaden ökar med
skutstorleken på grund av större slitning och
påkänning på materialen. Slutligen kommer
skut-skjutning och grovkrossning, som inom vissa
gränser kan ersätta varandra. Ser man enbart
på driftkostnaderna, blir dessa lägre ju större
krossen är, men med hänsyn till
kapitalkostnaderna för krossanläggningen bör man i det
angivna exemplet välja en kross, som i storlek
ligger mellan nr 17 och 20.
De streckade linjerna anger arbetskostnaden
inom resp. deloperation, och man ser, att för en
liten grovkross kan denna för skutbehandlingen
bli större än för det övriga arbetet tillsammans.
Även ur arbetskraftsynpunkt bör man alltså
välja en stor grovkross. Det mål man skulle vilja
uppnå vid en brytning är att kunna borra, skjuta
och direkt lasta upp allt berg utan några som
helst mellankommande arbetsoperationer. För
att kunna nå detta måste en riktig avvägning ske
speciellt mellan borrning och sprängning å ena
sidan och grovkrossens storlek å den andra. Med
hänsyn till arbetskraftsfrågan måste man dock
i många fall tillåta högre kapitalkostnader än
vad den mest gynnsamma kalkylen visar.
Slutord
För att sänka driftkostnaderna och speciellt
spara på arbetskraften går utvecklingen vid
dagbrotten mot allt starkare mekanisering med
större och mindre arbetskrävande enheter.
Stor-hålsborrning och kortintervalltändning är nu
allmänt förekommande och utvecklingsarbetet
är inriktat på att nedbringa
sekundärskjutningen så långt som möjligt. Allt större lastmaskiner
användes och transporten har snart helt
övergått från järnvägs- till truckdrift. Av
utomordentligt stor betydelse för såväl erforderlig
arbetstid som driftkostnad för hela brytningen är
grovkrossens storlek. Erforderlig skutskjutning
minskar snabbt med ökad intagsöppning på
grovkrossen och motiverar i många fall betydligt
större krossar, än vad som hittills förekommit.
Steriliserade vinyldukar används av kirurger i USA för
att täcka ikring operationsområdet. Genom sin gröna färg
ger de en lugn bakgrund och genom att tätt sluta till
huden bildar en ogenomtränglig bakteriespärr.
Gaskylning av transformatorer med kolfluorider har
provats i USA. Gasfluorid i vätskeform förgasas mot
lindningarna och lär bortföra tio gånger mera värme vid
överbelastning än olja, varigenom transformatorn kan
göras 35 fl/o lättare.
Med en amerikansk flygkamera har man från 13 500 m
höjd tagit bilder med så god upplösningsförmåga, att man
på ett foto av en golfbana med blotta ögat kan se två
spelare och med förstoringsglas bollen.
Nya metoder
Automatisk reglering av kemiska koncentrationer.
Automatisk reglering av sådana variabler som temperatur
eller mängd strömmande material vid kemiska processer är
ofta en indirekt metod att reglera andra egenskaper, såsom
kemisk koncentration, specifik vikt, viskositet eller
brytningsindex. Automatiska kontrollinstrument, som icke
reagerar direkt för de önskade egenskaperna är emellertid
ofta värdelösa, framför allt vid kontinuerliga processer, när
råmaterialets sammansättning varierar under processens
gång. Det finns dock moderna instrument, som direkt och
kontinuerligt kan bestämma många kemiska eller
fysikaliska egenskaper och som därför kan användas som grund
för automatisk kontroll.
Vätejonkoncentrationen är ett direkt mått på en
vattenlösnings aciditet eller alkalitet. Mätning av pH-värdet, dvs.
negativa logaritmen av vätejonkoncentrationen, sker
därför vid många kemiska processer, t.ex. vid framställning
av dinatriumfosfat (fig. 1). Natriumhydroxid- och
fosforsyralösningar rinner till ett kärl försett med
propeller-omrörare, och en lösning av dinatriumfosfat skall lämna
det. För att alkali och syra skall blandas i rätta
proportioner pumpas en liten del av saltlösningen kontinuerligt
genom en pH-givare av genomströmningstyp.
Givarimpulsen förstärks och påverkar en skrivande regulator, som i
sin tur med en pneumatisk ventil reglerar tillflödet av
fosforsyra.
Det finns lämpliga glaselektroder för givaren. Dessa kan
användas vid 10—100°C, tryck upp till 2 kp/cm2 och
pH-värden mellan 1 och 13. Värdet på pH beror av lösningens
temperatur, och variationer i denna måste därför
kompenseras. Detta sker automatiskt med en i elementet inbyggd
motståndstermometer. Glaselektroden är mycket känslig
för ändringar i pH och ger därför ett regleringssystem med
hög känslighet. Den tid, som åtgår för blandning och
reaktionsproduktens transport till elementet, ger emellertid en
eftersläpning, som vanligen nödvändiggör användning av
kontrollinstrument med omställbar proportionerande och
deriverande reglering. I annat fall uppstår ständiga
svängningar i produktens pH. Svårigheten att undvika sådana
beror givetvis på neutraliseringskurvans form.
När små ändringar i mängden reglerat tillflöde medför
stora ändringar i pH, såsom blir fallet vid neutralisering av
en stark syra med en stark bas (fig. 2 A), är det ibland
svårt att hålla produktens pH konstant. Man kan då öka
regleringssystemets tröghet t.ex. genom att använda ett
stort blandningskärl. I många fall, såsom i det ovan nämn-
Fig. 1. Reglering av pH-värdet vid framställning av
dinatriumfosfat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
