Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1951 - Pneumatiska smörjsystem för rullningslager, av Evald Göthberg - Organisationsfrågor vid CIOS, Bryssel 1951, av Th. Pramberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1951
971
Varje smörjledning 37 kan förgrenas med hjälp av en
oljefördelare 39, varigenom apparaten kan betjäna ett
större antal lager än antalet ejektormunstycken. En typ av
oljefördelare visades i fig. 10. Fördelaren 39 i fig. 12 är
konstruerad enligt samma princip med en vridbar
fördelningshylsa, som delar upp oljan på två grenledningar.
Oljan får droppa från två spetsar innanför ett synglas, så
att man utifrån kan kontrollera oljemängden i varje
grenledning.
Om ledningens 37 längd är mer än 1 m, bör man kröka
den i små bukter 37 a eller slingor, så att den ej helt
tömmes på olja, när smörjapparaten kopplas ifrån. När
apparaten ånyo startas kommer oljetransporten mycket
snabbare i gång om det finns olja kvar i ledningen än om denna
är tömd.
I droppsmörjningsapparatens oljebehållare råder ej högre
tryck än atmosfärstryck, varför oljan kan ledas från
lagerhusen tillbaka till apparaten, som fig. 12 visar. Om
lagerhuset befinner sig lägre än apparaten, kan man använda
en returapparat, dvs. en behållare med ejektormunstycke,
som placeras så lågt, att oljan från lagerhusen kan rinna
in i denna. Med tryckluftens hjälp transporteras oljan från
denna behållare upp till huvudapparaten.
Genom att ett flertal smörjledningar utgå från den
pneumatiska droppsmörjningsapparaten samt genom de
oljemängder den enligt ovanstående kan ge, påminner denna
apparat om de kända mekaniska lubrikatorerna. Den
pneumatiska droppsmörjningsapparaten är dock ej någon
högtrycksapparat. Man kan räkna med, att mottrycket i
smörjledningarna får uppgå till högst 30 °/o av det tryck,
som manometern på reduceringsventilen visar.
Droppsmörjningsapparatens egenskap att leverera luft
tillsammans med oljan gör den emellertid synnerligen lämpad för
smörjning av rullningslager.
Hittills utförda installationer
De pneumatiska smörj ningsmetoderna ökar
otvivelaktigt rullningslagrens
användningsmöjligheter och gör det möjligt att lösa svåra
lagringsproblem. Många exempel på redan utförda
installationer, som givit mycket goda resultat,
skulle kunna anföras.
De användningsområden, som hittills har
varit aktuella är verktygsmaskiner av olika slag,
såsom slipmaskiner, svarvar och pressar,
kallvalsverk, varmsågar och rullbanor för valsverk,
krossar, kulkvarnar, kolpulverkvarnar,
vibrationssiktar, urslagare för gjuterier, kollergångar
och transportbanor inom keramisk industri,
pumpar i bl.a. sulfitfabriker, sintringsfläktar
och varmluftfläktar, torkanläggningar vid
papptillverkning, socker- och
mjölkpulvercentri-fuger, kalandrar för framställning av
plastfolier och plattor, laboratoriemaskiner för
hastighetsprov på rullningslager samt luftmanövrerade
kolvar.
Dessutom pågår försök med sprutsmörjning av
band och plåt vid valsning och stansning, av
pressverktyg av olika slag, av hjulflänsar på lok
samt av textilfibrer.
I de flesta här uppräknade fallen har någon
form av oljedimsmörjning valts. För
plastkaland-rarna, som har en drifttemperatur av upp till
170° C, och för laboratoriemaskiner med
hastigheter upp till 150 000 r/m användes dock
pneumatisk droppsmörj ning.
Organisationsfrågor
vid CIOS, Bryssel 1951
Publikationerna från CIOS:s nionde kongress i Bryssel
1951 kommer att omfatta två volymer. Den första av dessa,
som nu har utkommit, utgöres av separata häften, vart och
ett behandlande ett av de tolv ämnen, som stod på
programmet. I dessa, som bygger på av de olika rapportörerna
insamlat primärmaterial, lämnas ingående redogörelser för
förhållandena och hur man ser på problemen i de olika
länderna.
Här lämnas kortfattade referat av de viktigaste frågor
som behandlas i tio av rapporterna. De två som här
utelämnas gällde bostadsutredningens inflytande på
hushållsarbetet samt jordbruksorganisation.
Storföretagens organisation
Rapporten avser förhållandena vid en del stora,
huvudsakligen enskilda företag i Belgien, Frankrike, Holland
och Storbritannien.
Vid granskning av det samlade materialet har ganska
otvetydligt framkommit, att det inte är möjligt att få fram
något definitivt och konstant mönster för en
idealorganisation. De omständigheter och villkor under vilka ett
företag arbetar kan variera högst avsevärt. Att inte ta hänsyn
härtill kan få ödesdigra följder. De faktorer, som har
största inverkan, är i stort sett följande:
den omfattning i vilken företaget är föremål för
övervakning och kritik från allmänhetens sida
hur aktiestocken är fördelad och den omfattning
aktieägarna i detalj intresserar sig för företaget
i vad mån vikten av att fatta hastiga beslut kommer i
kollision med nödvändigheten att upprätthålla hög kvalitet
i vad mån företaget skall drivas efter affärsmässiga
principer
om företaget har växt upp genom införlivning av mindre
företag med olika verksamhetsgrenar eller genom
utvidgning och utökning av sin tidigare verksamhet
företagets ålder och huru lång tid de anställda har
arbetat tillsammans
om företaget är ett "familjebolag"
vad företaget har att leverera (varor, tjänster osv.).
Förutom dessa faktorer, som mera har att göra med de
yttre förhållandena, har ett par andra, som helt hör till de
interna förhållandena, visat sig vara av stor betydelse för
företagets organisation. Den ena är personalens skolning,
vid vilken man bl.a. strävar efter att få fram ökad
kännedom om företagen och dess arbetsmetoder och förståelse
för betydelsen av att varje anställd känner sitt ansvar,
allt i syfte att åstadkomma en förbättrad förståelse mellan
arbetsledning och arbetare. Den andra faktorn är
uppdelning av stora organisationsenheter i mindre,
självständigare enheter.
Man har funnit att de allt för stora företagen lider av
vissa svagheter: minskad initiativkraft, svårighet att
fastställa ansvaret och att uppnå erforderliga personliga
kontakter. De flesta organisationsproblem torde kunna lösas
genom uppdelning i mindre enheter. Man har sålunda
alltmer avlägsnat sig ifrån strävan att så långt möjligt är
centralisera, vilken för ca 60 år sedan var på modet, utan
att dock uppställa en långtgående decentralisering som
något i alla avseenden eftersträvansvärt.
Utan kännedom i varje enskilt fall av förhållandena kan
frågan om centralisering eller decentralisering inte avgöras.
Vid en utpräglad decentralisering förenar man största
frihet att ta initiativ och fatta beslut med minsta nödvändiga
centrala kontroll. Det kanske lämpar sig bra i ett gammalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
