Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1951 - Krafter och friktion vid sjösättning av större tankfartyg, av Nils G Leide och Bo Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
978
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. -krafter vid sjösättning (enl. Hawthorne Leslie & Co., Hebburn)
A B C D E F G H I
Sjösättningsvikt .................. ........ t 3 941 4 127 4 025 4 060 4 220 4 319 4 060 4 005 4 105
Kraft längs banan ............... ........ Mp 195 215 204 206 220 225 201 201 208
Beräknad kraft på låsen.......... ........ Mp 96 117 114 117 132 123 120 100 108
°/o av kraft längs banan ........ 49 54 56 57 60 55 60 50 52
Mätt kraft på låsen .............. ........ MP 179 149 158 145 150 179 135 176 140
% av kraft längs banan ........ 92 69 77 70 68 79 67 88 67
Temperatur ...................... ........ °C + 21 + 15 + 18 + 12 ±: 0 + 22 + 3 + 18 —
som tidigare gjorts, dvs. med en vilofriktion, som
är större än glidfriktionen. Hur stämmer detta
med andras resultat?
Det finns doek inte mycket publicerat om detta.
Den förut omtalade Robin Rowell har lämnat
några intressanta siffror, tabell 1, från det varv,
där han har sin dagliga gärning, Hawthorne
Leslie & Co. i Hebburn, Storbritannien.
Rowell har funnit samma något bristande
överensstämmelse mellan beräkningar enligt gamla
typen och mätta resultat. Vid ett tillfälle har han
haft en kraft på låsen av upp till 91 % av
kraften längs banan. Genomsnittligt ligger hans
värden vid omkring 75 %, vilket relativt väl
stämmer med våra 73 resp. 72 %.
Avlöpningens förlopp
Allt vad som nil har sagts gäller innan låsen
slås ifrån. För att följa avlöpningen i dess olika
skeden upptogs för M/T 337 ett väg-tiddiagram.
Detta innebär, att för varje tidsenhet mätes den
väg fartyget tillryggalagt.
Metoden framgår av fig. 7, som visar fartyget
på bädden. I ena slädens förkant är en 0,5 mm
pianotråd fästad. Genom ett rör under hydraulen
— för start av fartyget om så skulle behövas —
går den till en trumma, där den är upplindad i
många varv, liggande i ett skikt. Trummans
omkrets är 1 m. Under avlöpningen drar fartyget
tråden med sig, tråden glider på glidbanan och
trumman roterar. För varje varv, som trumman
gör, slutes en strömkrets och ett ritstift
åstadkommer ett hack i en linje på en pappersremsa,
som matas fram.
Tiden registreras genom ett annat ritstift, som
får sina impulser från en metronom, som gör en
Fig. 7. Apparatuppställning vid sjösättning av M/T 337.
dubbelsvängning i sekunden. Metronomens
pendel sluter en strömkrets, när den befinner sig i
sitt ena ytterläge. Dessutom finns möjlighet att
sluta denna krets med en kontakt, vilket
användes för att markera, då släpvikterna, dvs. de fyra
kättingknippen som finns på varje sida av
fartyget för att få det att stanna då det har
kommit ett stycke ut i vattnet, sättes i rörelse.
Den väg-tidkurva, som med ledning härav kan
uppritas, framgår av fig. 8. Starten skedde
tämligen långsamt men utan hjälp av hydraulerna.
På de första 5 s tillryggalades 2,5 m, men på de
därefter följande 5 s rör sig fartyget 7 m. Kurvan
förlöper därefter tämligen jämnt fram till den
punkt, då vila inträtt, vilket sker efter 85 s. Den
tillryggalagda distansen är då 250 m.
Derivering av denna kurva ger hastigheten. Den
maximala hastigheten, 5,2 m/s, nås efter 28 s,
vilket är 2 s innan aktern lyfter. Förnyad
derivering ger accelerationen. Den är till en början
svagt ökande, ca 0,18 m/s2, har efter 21 s sitt
maximum, som är 0,23 m/s2, avtar sedan till noll
för att vara negativ under resten av avlöpningen.
Lyftning, utflytning samt igångsättning av
släpvikterna ger sig tydligt tillkänna som toppar i
kurvan.
Fig. 9 visar accelerationskraftens variation med
vägen under avlöpningen. Då
accelerationskraften har erhållits genom multiplikation av
accelerationen och avlöpningsvikten, överensstämmer
kurvans karaktär med accelerationskurvan.
Accelerationskraften strax efter starten är 120 Mp,
ökar så upp till 145 Mp för att därefter bli
negativ. Största negativa värdet — 120 Mp — inträder
då släpvikterna träder i funktion.
Nästa steg är uppdelning av
accelerationskraften i dess komponenter. Denna kraft kan skrivas
F = Fi — F2 — F3 — F< — Fs
där F är accelerationskraften, Ft tyngdkraftens
komposant längs glidbanan, F2 deplacementets
komposant längs glidbanan, Fs smörjmedlets
friktionsmotstånd, Fi vattenmotståndet och F5
släpvikternas motstånd.
Krafterna är under första delen av avlöpningen
parallella med glidbanan och under sista delen
horisontala. Mellan lyftning och utflytning sker
en gradvis övergång.
Är W avlöpningsvikten, B deplacementet, oc
glidbanans lutningsvinkel, f smörjmedlets
friktionskoefficient, fo i startögonblicket, v hastigheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
