Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1951 - Operationsanalys — ett sätt att veta mer och gissa mindre, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
997
Operationsanalys —
ett sätt att veta mer och gissa mindre
Under senaste världskriget var det en
vetenskapsman som vid ett fältkök råkade få se en
rätt lång kö av soldater, som väntade på att få
diska och skölja sina matkärl i fyra baljor, två
för diskning och två för sköljning.
Vetenskapsmannen fann, att det i medeltal tog tre gånger
så lång tid för en soldat att diska sitt matkärl
som för att skölja det. Han gick då till
befälhavaren och föreslog att man skulle använda tre
baljor för diskning och en för sköljningen. Då
förändringen hade gjorts, försvann kön
omedelbart.
Ur detta triviala exempel kan tre lärdomar dras.
Den första är att lösningen, ehuru den var så
enkel att vem som helst hade kunnat finna den,
dock hade fordrat ett vetenskapligt skolat sinne
för att den rätta frågan skulle ställas, nämligen
vilken tid som varje operation tog. Den andra
är att förbättringen åstadkoms utan någon
utökning, bara genom en omdisponering av
utrustningen. Den tredje är att förslaget till
förbättring gjordes av någon som hade möjlighet att
framlägga det för någon som hade befogenhet
att genomföra den. (En soldat som skulle ha
gjort samma iakttagelse hade säkerligen inte
kommit någon vart.)
Från detta enkla exempel kan vi lätt ta steget
till ett betydligt mera invecklat problem, som
blev aktuellt för det brittiska kustförsvaret
under senaste världskriget (Tekn. T. 1949 s. 236).
Det gällde nämligen att fastställa rätt
explosionsdjup för sjunkbomber som släppes från flygplan
mot ubåtar. Här krävdes det en noggrann
matematisk sannolikhetsberäkning, baserad på
undersökningar av ubåtars dykhastighet och
studier av egenskaperna hos tändrör till
sjunkbomber, innan man kom fram till lösningen. Denna
var att gynnsammaste djupinställningen för
tändröret var 25 fot och att inga sjunkbomber
fick fällas senare än en halv minut efter det
ubåten hade dykt.
Genom dessa åtgärder mer än fördubblades
effektiviteten hos flygplananfallen mot ubåtar,
liksom i föregående fall endast genom en
procedurändring. En motsvarande förbättring kunde
givetvis ha åstadkommits genom att öka
sprängladdningens storlek eller förbättra
bombfäll-ningsapparaturen, men detta hade krävt åratal
65.012.225
av utvecklingsarbete och miljoner i
tillverknings-och installationskostnader.
Vad är operationsanalys?
Båda dessa exempel illustrerar tillämpningar
av en vetenskaplig metod, som blomstrade upp
under andra världskriget och som har fått
namnet "operations research", på svenska kallad
operationsanalys.
Operationsanalysen är — enligt en definition av
sin grundare, engelsmannen P M S Blackett2 —
en vetenskaplig metod att förse verkställande
organ med kvantitativa underlag för beslut i
företag som står under deras ledning.
Genom denna definition har man velat utsäga
att. operationsanalysen är en tillämpad vetenskap,
som avser att tillhandahålla de högsta
befälsnivåerna med siffermässiga data, som kan
särskiljas från alla de andra faktorer av politisk,
moralisk, traditionell eller personlig art, som vid
sidan därav kan inverka på ett beslut.
Operationsforskaren bör därför icke själv vara beslutande
myndighet, men måste vara direkt föredragande
inför denna. Operationsanalysen är med andra
ord en stabsfunktion.
För att ett problem skall lämpa sig för
operationsanalys måste det uppfylla villkoret att
kunna uttryckas i siffror eller storheter, och dessa
data skall kunna bearbetas med tillgängliga
metoder. Kvalitativa data, såsom trötthet eller
väderleksförhållanden, måste således kunna
uppskattas kvantitativt, och statistiska data fylla de
krav som ställs av den statistiska metodiken.
Statistik och sannolikhetsteori är också
operationsanalysens viktigaste verktyg. Att märka är
emellertid, att operationsanalys skiljer sig från
vanlig statistisk analys i det att den icke syftar
enbart till att registrera eller förklara förgångna
förlopp. Dess ändamål är att dessa förlopp skall
förstås tillräckligt väl för att man skall kunna
förändra dem i avsikt att nå bättre resultat i
framtiden.
Värderingen av kvalitativa faktorer underlättas
av förekomsten av operativa konstanter. Sålunda
har antalet utlagda minor per sänkt fartyg visat
sig vara detsamma för tyska minor i Engelska
kanalen som för brittiska minor i tyska farvatten
och för amerikanska minor i de japanska. Orsa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
