Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1951 - Från de tekniska högskolorna - TNC: 22. Sammansättningar med verb som förled, forts., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1024
TEKNISK TIDSKRIFT
son har förordnats att i Lindbergs ställe inneha det
stipendium, som är disponibelt för den tid docent A
Bjer-hammar uppehåller professuren i geodesi. Ur Roos’
stipendiefond har stipendier utdelats till civilingenjörerna A
Dyfverman med 1 500 kr., L Holm med 1 250 kr., Gösta
Nilsson med 1 250 kr. och E Törnqvist med 500 kr.
Till institutionen för förbränningsmotorteknik har som
gåva från Svenska Flygmotor AB överlämnats 10 000 kr.
och en flygmotor, från Stensholms Fabriks AB en
sväng-hjulsmagnet, från K. Flygförvaltningen en flygmotor och
från AB Scania-Vabis en dieselmotor; till institutionen för
kylteknik har överlämnats 800 kr. från
Isoleringsaktiebolaget WMB, Göteborg. Högskolan har erhållit K.
Vetenskapsakademiens minnesmedalj. Från Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse har 85 000 kr. anslagits för
undersökning under två år av den mekanism, som utlöser
jordmagnetiska stormar, norrsken och störningar i jonosfären,
till institutionen för elektronik.
Dr A Walther, professor i matematik vid Technische
Hochschule i Darmstadt, har hållit gästföreläsningar den
28 september över "Die Darmstädter Integrieranlage
IPM-Ott für Differentialgleichungen und einige damit erzielte
Ergebnisse" och den 1 oktober 1951 om "Mathematik an
der Technischen Hochschule — Prinzipen und Erfahrungen
in Unterricht und Berechnung". Som nordiska
gästföreläsare skall inbjudas professorn i värmeteknik och
maskinlära vid Norges Tekniske Högskole, A Watzinger,
professorn i ångteknik A Meldahl och docenten dr phil. W
Frenchel, Danmarks Tekniske Höjskole, samt tekn. dr
R S Halonen, Finland.
Kollegienämnden har avgivit yttrande över skrivelser från
Kommittén för elektronikforskningens organisation i
Sverige och från Försvarsstaben om behov av teleteknisk
personal. Yttrande har vidare avgivits över utredning med
förslag om tilldelande av bidrag och lån till vissa vid Flottan
fast anställda för mariningenjörsutbildning och över
betänkande från 1947 års biträdesutredning om
anställningsförhållandena för viss biträdespersonal i statens tjänst.
En postanstalt, benämnd Stockholm 70, skall inrättas i
högskolans lokaler och träder i verksamhet den 19
november 1951. Till föreståndare har utsetts nuvarande
föreståndaren för KTH:s Post-, Gods- och
Upplysningsexpedition E Ingemanson.
Påskferierna har fastställts till 31 mars—16 april 1952.
Promotion kommer att äga rum den 30 maj 1952.
’ TNC
22. Sammansättningar med verb som förled, forts.
I förra TNC-spalten uppräknades fem fall då
sammansättning med enbart verbstam som förled måste
godkännas. Kriteriet i de olika fallen var att verbförleden
kunde ersättas med
a) presens particip, blinkfyr = blinkande fyr,
b) perfekt particip, gjutgods = gjutet gods,
c) aktiv infinitiv, kylförmåga = förmåga att kyla,
d) dito med preposition före, skjutresultat = resultat av
att skjuta,
e) dito med preposition efter, gjutform = form att gjuta
i; eventuellt annan därmed besläktad omskrivning.
Av återstoden, Testgruppen, intresserar särskilt
sammansättningar där förledsverbet är transitivt; en svårighet att
acceptera dessa ligger i att språkörat — när det gäller
restgruppen — gärna vill hänföra efterledsbegreppet till
subjektet för det aktiva förledsverbets handling. Ordet
"gjutförmåga" tolkas alltså naturligast enligt c som
förmåga hos en person eller maskin som gjuter, inte hos det
som gjutes, alltså inte som materialets gjutbarhet.
Ordet "störskydd" diskuterades för några år sedan inom
teletekniken. Skyddet fredar naturligtvis inte den eller det
som stör, utan det störda. Dessutom snuddar tanken vid
tolkningarna: störande skydd (a), skydd att störa med (e),
skydd av störar. Man bestämde sig slutligen med all rätt
för formen störningsskydd. Däremot är t.ex. störspänning
ett korrekt ord för en spänning som stör (a).
Till hållfasthetslärans grundläggande termer hör de
transitiva verben draga, trycka, böja, skjuva, vrida. Man får
tänka sig att det är en person eller en maskin som t.ex.
vrider. Vridförmåga (c) hos maskinen, vridmoment (a),
vridresultat (d) är fullt acceptabla ord, men
"vridpåkän-ning", som innebär påkänning i det för vridning utsatta
materialet, tillhör uppenbarligen restgruppen, och eftersom
påkänningen inte är att hänföra till förledsverbets
subjekt, utan till dess objekt, hör ordet principiellt till de
mindre önskvärda. För vad som försiggår i materialet
finns inte något särskilt, intransitivt verb, utan man får
säga att det "undergår vridning" e.d. Påkänningen borde
därför rätteligen kallas vridningspåkänning, men man har
kommit att stanna för den korta formen vridpåkänning.
Just inom hållfasthetslärans nomenklatur är nämligen
tendensen till sådana korta former påfallande, och den får
till stor del skyllas på tyskt inflytande; i TNC 8 finner man
bl.a. termerna dragspänning, böjhållfasthet, skjuvmodul,
vridmotstånd. Mot förleden tryck- är ingenting att
invända, eftersom den kan tolkas som substantivisk och
därigenom blir likvärdig med dragnings-, böjnings- osv. I
fråga om skjuvmodul, som ju är namn på en storhet
karakteristisk för ett materials förhållande vid skjuvning,
förtjänar nämnas att ordet på tyska heter Schubmodul,
men att däri Schub är ett substantiv; motsvarande verb
heter schieben. Formen skjuvningsmodul hade varit mera
logisk.
Andra sammansättningar som diskuterats är följande.
"Gjutspänning", i betydelsen spänning som uppstår i
gjutgods när det svalnar och krymper, är svårare att
acceptera än krympspänning (d), dvs. spänning (som gjutgods
får) av att krympa. "Smörjintervall", intervall mellan att
man smörjer, får kanske tolereras eftersom det
nödtorftigt fyller kravet d, men säger man smörjningsintervall är
man på säkra sidan. När man talar om ett intressant
mätningsfall kan sistnämnda ord inte gärna förenklas till
"mätfall"; det är naturligare att tänka på substantivet
mätning, som inbegriper metod, utförande och resultat, än
enbart på verbhandlingen att man håller på att mäta.
Av det sagda torde framgå att utvägen ur svårigheterna i
regel består i att man ersätter verbförleden med en
substantivförled med samma eller tillräckligt lika innebörd.
Främst är det då verbalsubstantiv på -ning som kommer
i fråga, t.ex. mätningsfall i st.f. mätfall. Men det måste
understrykas att å ena sidan utvecklingen synes gå mot
större tolerans och att TNC såsom förut nämnts fått
godkänna flera tvivelaktiga fall med verbförled, och att å
andra sidan användning av substantivförled principiellt är
fullt tillåtlig även när verbförled är möjlig, t.ex.
kylnings-förmåga jämte det kortare kylförmåga; i de flesta fall
har dock ordet stelnat i viss form, och att t.ex. variera
ordet röktobak till rökningstobak skulle numera verka
egendomligt. — Ofta erbjuder sig en kort substantivförled,
såsom i jaktgevär, och har den samma form som
verbförleden, vilket mycket ofta är fallet, t.ex. stänkskydd,
dansrytm, behövs ingen ändringsåtgärd alls.
Att örat är så mycket tolerantare i fråga om
substan-tiviska förleder — och överhuvudtaget i fråga om
substantiv i sammansättningar — kan ju tyckas egendomligt, men
är ett faktum som förut påpekats i TNC-spalterna.
Om verbet självt är sammansatt eller försett med prefix
kan det inte användas som förled i sammansättning utan
att först substantiveras. Man måste skriva
omvridnings-rörelse, avskrivningsfel, självkylningsförmåga,
beskjut-ningsresultat, kartritningsmönster, trots att de enkla och
prefixlösa verbstammarna, t.ex. i vridrörelse, skrivfel, är
fullt användbara enligt kriterierna a—e. Att det icke desto
mindre är möjligt att säga t.ex. knivslipmaskin beror på
att man kan tänka sig sammansättningen upplöst i
slipmaskin för knivar, i st.f. maskin för knivslipning. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
