- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
1027

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1951 - Arbetsvärderingens tillämpningsmöjligheter, av Pentti Wuorenjuuri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 november 1951

1027

Tabell 1. Rutdiagram för klassificering av arbeten enligt "schackspelsmetoden"

[-Ritkontorschef Över-verkmästare Planeringschef Materialtekniker-]

{+Ritkon- torschef Över- verk- mästare Plane- rings- chef Material- tekniker+} på
planeringsavd. Arbetsplanerare ] [-Verkmästare-] {+Verk- mästare+} på
bearbetningsavd. Verkmästare på
plåtslageriet Konstruk tör -
Verkmästare i
filarverkstaden Gjutmästare Antal vinster

Ritkontorschef .................. — — — — — — — — — 9

öververkmästare ................................— — — — — — — — 8

Planeringschef ....................................— — — — — — — 7

Materialtekniker på planeringsavd. ^^^^^ | | | | — | 1

Arbetsplanerare ................................— — | — — 5

Verkmästare på bearbetningsavd.. . — | — — 4

Verkmästare på plåtslageriet ..........| — — 3

Konstruktör ........................................— — 6

Verkmästare i filarverkstaden .... | 0

Gjutmästare ........................................2

Om vi utgår ifrån att verkställandet av
arbetsvärdering erfordrar något tilläggskriterium,
varigenom dess verkställares eventuella
subjektivitet kunde elimineras, kan man närmast tänka
sig två möjligheter. Antingen utför man flera av
varandra oberoende klassificeringar av samma
arbeten, eller också tillgodogör man sig den
"latenta sakkunskap" som motsvarar den
allmänna uppfattningen vid företaget. Det
förstnämnda är svårt att genomföra i praktiken,
emedan det för arbetsvärdering erfordras folk med
specialskolning. Man kan dock tillgodogöra sig
arbetarnas egen sakkunskap på så sätt, att man
i samarbete med dem utarbetar noggranna
beskrivningar om varje arbete. Detta ökar
märkbart klassificeringens tillförlitlighet, då man på
så sätt kan undvika att någon väsentlig faktor
blir obeaktad.

För klassificerarens eventuella subjektivitet och
misstag fås dock inga kriterier. Själv har jag
som hjälp begagnat följande förfarande: för
klassificering av iakttagna arbeten uppgöres en
likadan rutindelning i 10—15 arbetsgrupper som
är bruklig vid schackturneringar. Härefter utses
några personer som väl känner till ifrågavarande
arbeten. De uppmanas att jämföra dessa parvis
med varandra och ånge för vilket arbete enligt
deras åsikt borde betalas högre lön. Om det
värdefullare arbetet är angivet i vänstra kanten

av rutsystemet, tabell 1, utmärkes det "vinnande"
arbetet med ett horisontellt streck och om det
värdefulla arbetet är angivet i överkanten, med
ett vertikalt streck. Därpå räknas antalet
"vinster" som varje arbete erhållit och dessa
uppställes i den därav betingade ordningsföljden.
Förfarandet går snabbt: det ger visserligen inte
100-procentiga, men vanligtvis ändå synnerligen
enhetliga resultat, förutsatt att vederbörande
verkligen känner arbetena.

Därefter kan man uträkna medeltalet för varje
arbetes ordningstal och jämföra den så erhållna
ordningsföljden med arbetsvärderingen. För att
utröna orsaken till eventuella differenser
underkastas dessa ett noggrant studium. Detta
förfarande möjliggör ett stegvis studium av om
arbetsvärderingen placerat arbetena i en sådan
ordningsföljd, att de motsvarar uppfattningen om
vad som är skäligt hos personer, som av egen
erfarenhet väl känner till arbetena. Om detta är
fallet, kan man hålla för högst sannolikt, att
också poängdifferenserna mellan olika arbeten
håller streck och att hela arbetsvärderingen
således är användbar som grund för en
lönesättning, som vederbörande själva kommer att anse
rättvis.

Jag skall komplettera denna framställning med
ett litet exempel: Jag gick till en mindre
mekanisk verkstad, som jag kände genom andra upp-

Tabell 2. Arbetsvärdering av anställda vid en mekanisk verkstad, utförd av chefen

Arbetets art Utbild Språk- Prak- Speciell- Själv- Tanke- Ansvar För- Förbin- Led- Yttre Sum-
ning kunskap tik färdighet stän- an- för re- troende delser ning av förhål- ma
dighet sträng- sultat utåt andra landen
ning
Ritkontorschef ................ .. 14 16 3 8 8 8 3 2 2 64
öververkmästare ............. . 8 — 26 2 6 10 6 2 3 2 1 67
Planeringschef ................ . 8 — 20 2 6 6 6 3 3 1 — 55
Arbetsplanerare .............. . 4 — 20 2 6 8 8 1 — 1 — 50
Materialtekniker på planeringsavd. 4 — 8 1 6 4 5 1 — — — 29
Verkmästare på bearbetningsavd. . 8 — 16 1 4 6 4 1 — 1 1 42
Verkmästare på plåtslageriet .. . . 4 — 16 1 4 4 4 1 — 1 1 36
Gjutmästare .................. . 4 — 14 1 6 4 4 1 — 1 3 38
Konstruktör .................. . 8 — 12 2 6 6 6 2 — — — 42
Verkmästare i filarverkstaden . .. . 4 — 10 1 4 4 4 1 — 1 1 28

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/1043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free