- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
1029

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1951 - Arbetsvärderingens tillämpningsmöjligheter, av Pentti Wuorenjuuri - Diskussion, av Henning Doepel, Gunnar Ståhle, Robert Kristensson, Axel Bronø, Sverre Hassel, Erik Palmgren, Erik Heino samt Pentti Wuorenjuuri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 november 1951

1029

har valt på något sätt kan förbättras eller förtydligas. En
fara skall härvid beaktas: i ett eget system kan en egen
subjektiv bedömning smyga sig in på grund av systematiska fel,
som kan göra att lönerna sedan avviker från de gängse,
vilket naturligtvis är menligt för firman.

Ändå viktigare än systemet är emellertid skolningen. För
de män som har tillsatts som medlemmar i en
arbetsvärderingskommitté, räcker en förberedande kurs på några
dagar med några veckors mellanrum, åtföljd av ett par
repetitionsmöten, under vilka de själva får öva sig i
arbetsvärdering. Ordföranden i kommittén bör dock ha ingående
kunskaper, som kan vinnas genom litteratur, övningar och
diskussioner med kolleger.

För det tredje är ett gott referensmaterial till stor nytta,
om inte rent av oumbärligt. Detta innebär att ett antal
omsorgsfullt uppgjorda arbetsvärderingar skall göras, med
goda beskrivningar av arbetena. Uppställandet av
referensmaterialet torde bäst anförtros åt centralorganisationer
eller experter.

För det fjärde önskar jag fästa uppmärksamheten vid av
omsorgsfulla arbetsbeskrivningar, vilket är en sak som i
början lätt förbises. Detta arbete är emellertid ett av de
viktigaste om man vill få arbetsvärderingen uppbyggd på
en solid och tillförlitlig basis.

Arbetsbeskrivningarna uppställes lämpligast enligt samma
disposition som själva värderingssystemet, och innefattar
en kort beskrivning om alla de särdrag som är väsentliga
för arbetet i fråga. Härvid bör man uttrycka sig klart och
tydligt och i rena fakta. Man bör ej säga att arbetet är
tungt, utan man skall säga t.ex. att man skall flytta så och
så tunga föremål på det och det viset så och så ofta; ej
heller anges att arbetet är smutsigt, utan att där
förekommer sådan och sådan smuts, med den och den
förekomsten etc.

En särskilt viktig sak är naturligtvis arbetsvärderingens
införande. I första etappen skall den kommande
ordföranden i arbetsvärderingskommittén sätta sig in i saken som
ovan nämnts. Först efter att ordföranden på så sätt fått
övning i och med sin kunskap om arbetsvärdering och om
de resultat vilka med det experimenterade systemet
möjligen kan uppnås inom företaget, är tiden inne att skola
företagets övriga representanter i värderingskommittén.

Först då företagets representanter kan värderingsarbetet
och känner till dess teknik, möjligheter och begränsningar,
är det tid att ordna skolningen även för motpartens
representanter.

Det gemensamma värderingsarbetet kan sedan börja. Ett
gott råd är att inte jäkta och lita på experter ty därigenom
spar man betydligt med tid, arbete och bekymmer.

Vill man allvarligt och med framgång använda
arbetsvärdering, behövs det trots allt experter, som man kan
anlita för skolning, inkörning och lösandet av akuta
svårigheter som uppkommer här liksom med mycket annat arbete
inom industrin. Experterna kan vara anställda hos
centralorganisationer eller rationaliseringsfirmor. Det är inget lätt
och snabbt arbete att bli arbetsvärderingsexpert, men jag
vill på det varmaste rekommendera organisationerna att
för den framtida utvecklingen låta utbilda några män till
experter i denna viktiga och beaktansvärda sak.

Till slut vill jag föreslå, att de sex här omnämnda
punkterna tas under diskussion i tur och ordning.

Diplomingenjör henning Doepel: Om parterna vid
löneförhandlingar har kommit överens om att använda
arbetsvärdering som grund för lönerna, gäller det naturligtvis
först och främst att finna ett system, som är tillförlitligt
och passar för företaget i fråga. Sedan man en gång
bestämt sig för systemet, går det naturligtvis inte att dagtinga
om det.

Direktör GuiNlNAK Ståhle: Systemet måste naturligtvis
baseras på förhållandena i respektive företag, men därav
följer också att hela landets lönenivå blir ojämn, eftersom

lönerna kommer att bestämmas efter olika system i olika
företag.

Diplomingenjör WüORlENjtturi: Idealet vore att man
kunde få till stånd ett gemensamt system för flera industrier,
ty endast på det sättet kan man vara säker på att
arbetsvärderingen verkligen bidrar till rättvisa löner. Härigenom
skulle man även uppnå att arbetsvärderingen i vidare
kretsar uppfattades som en social faktor vid
löneförhandlingarna.

Professor Robert KristENSSOIN: Enligt min uppfattning är
arbetsvärdering en rätt ny företeelse för hela Skandinavien,
men intresset för systemet synes ständigt växa. Om man
med system menar ett urval av faktorer, så är det viktigt
att antalet huvudgrupper är litet, 11 eller 12 skulle vara
lämpligast. Arbetsvärderingverksamheten bör också ordnas
på ett helt annat sätt i företag, där personalens
utbildningskrav är stora än i företag där personalen ej behöver
vara skolad.

För uppbyggandet av systemet skulle jag vilja ha en
arbetsstudieingenjör och en arbetsvärderingsexpert som
samarbetar, ty på det sättet har man garanti för att
hänsyn tas till företagens speciella förhållanden, samtidigt
som experten tillser att systemet verkligen blir objektivt,
vilket ju är första förutsättningen för att det skall vara
tillförlitligt.

Direktör Axel Brönø: Enligt min uppfattning är det
mycket viktigt att ta hänsyn till psykologiska faktorer. Man
bör vid utformandet av systemet därför beakta arbetarnas
synpunkter, så att de förstår att systemet ej strävar till att
pressa dem.

Direktör Ståhle: Det är alldeles rätt att det gäller att
genomföra arbetsvärderingen med ytterst stor hänsyn till
de psykologiska och mänskliga faktorerna i företaget. Vi
har på Arabia fullständigt genomfört arbetsvärderingen och
till att börja med var arbetarna litet misstänksamma, men
nu har de börjat bli allt mera intresserade av systemet.

Man behöver bara tala med någon gammal och erfaren
arbetare, så får man höra att arbetsvärderingen är fullt
på sin plats. Ungdomarna ställer sig inte fullt lika positiva
till arbetsvärderingen, vilket antagligen beror på att det för
unga arbetare är viktigast att trots bristande erfarenhet
förtjäna pengar så fort som möjligt.

Professor KristenssoN: Det väsentligaste i genomförandet
av arbetsvärderingen är att ta hänsyn till arbetskraften.
Man får inte betrakta denna som någonting som man inte
alls behöver ta i betraktande. Det gäller att få personalen
fast övertygad om att det system som införs är utarbetat
särskilt för att trygga arbetarnas löner och för att
förbättra deras förtjänstmöjligheter.

Jag vill även nämna, att införandet av
arbetsvärderingssystemet öppnar alldeles nya vyer för åldringar och de
partiellt arbetsföra, som är villiga att arbeta trots minskade
förutsättningar. Genom arbetsstudier och arbetsanalyser
kan man på detta sätt ordna möjligheter för dessa
arbetskraftsreserver att göra sin insats i produktionslivet.

Arbetsvärderingssystemet är säkerligen effektivt under
normala förhållanden, men hur fungerar det under
inflationstider, då arbetslönerna stiger kraftigt?

Diplomingenjör WuoRENJUURi: Enligt min mening är det
just i inflationstider ytterst viktigt att ha några system,
med vars hjälp man någorlunda kan hålla lönerna vid en
rimlig nivå, och då anser jag arbetsvärderingen vara ett
av de bästa sätten att klara detta problem. Där arbetarna
vet, att de får lön efter vad de åstadkommer i arbetet,
finns det möjligheter att få dem att känna sig nöjda med
sin förtjänst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/1045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free