Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1951 - Böcker - Rationelle Produktion, av Sven Nordelius - Technische Schwingungslehre, bd 1, av BQ - Universal mechanics and Hamilton quaternions, av B Langefors - Metallographie, av H Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1047
duktivitct, tar han upp till bemötande några av de
vanligaste invändningar som möter den som propagerar
fölen höjning av produktiviteten till amerikansk nivå, och
visar hur rationaliseringssträvandena har uppgångs- och
nedgångsperioder samt hur det är nödvändigt att ständigt
på nytt propagera för rationalisering.
I de följande kapitlen ger han en överblick över de
metoder som står till förfogande. Han beskriver bl.a.
arbets-studien och den användning driftsledaren har av detta
verktyg och bemöter några av praktikernas invändningar
mot ett systematiskt tillrättaläggande av arbetsmetoder.
Vidare behandlas frågan om rationalisering är möjlig
att lära, de allmänna principerna för rationalisering,
lönepolitikens plats i rationaliseringsarbetet, samt
möjligheterna för ett vidgat användande av massproduktionens
principer. I sista kapitlet analyseras de psykologiska
förutsättningarna för den utifrån kommande specialisten att göra
en insats på arbetsplatsen.
Framställningen är ibland väl abstrakt. Största
behållningen ger de ställen där hinder för rationaliseringsarbetet
och psykologiska sammanhang på arbetsplatsen som
påverkar rationaliseringsarbetet behandlas. Dessa delar skulle
den praktiskt verksamme arbetsstudiemannen vilja
rekommendera driftledarna att läsa igenom. Sven Nordelius
Technische Schwingungslehre, bd 1: Einfache
Schwing-er und Schwingungsmessgeräte, 2:a uppl., av Karl
Klotter. Springer, Berlin 1951. 399 s., ill. 46,50 DM.
Den första upplagan utkom år 1938. I den nya upplagan
är innehållet omarbetat och kompletterat och titeln sak
nar numera ordet "Einführung", som förf. dristat sig till
att stryka i medvetande om att det inte finns någon annan
bok, som så utförligt behandlar svängande system med
en frihetsgrad.
Bokens första del omfattar svängningsrörelsens
kinematik, dvs. svängningen betraktas enbart som en funktion av
tiden och orsaken till svängningen lämnas därhän. Förf.
behandlar periodiska och icke periodiska svängningar,
harmoniska svängningar, komplex grafisk framställning,
sammansättning av harmoniska svängningar med olika
frekvens, harmonisk analys m.m.
Huvuddelen av boken ägnas åt det enkla, svängande
systemets kinetik och omfattar fria och påtvingade,
odämpade och dämpade svängningar i linjära och icke linjära
system. Tillämpningsexemplen är mestadels valda ur
mekaniken. System med olika slags däinpkraft studeras,
exempelvis sådana med hastighetsoberoende,
hastighets-proportionell och kvadratisk dämpkraft. Förutom den
linjära fjädern behandlas fjädrar med parabolisk och
allmännare karakteristik.
Den komplexa beräkningsmetoden (jw-metoden) har fått
en framskjuten plats. Att den förefaller mindre
överskådlig i mekaniska sammanhang kan möjligen bero på att
mekaniken, i motsats till elläran, saknar en allmänt
vedertagen terminologi, anpassad till nämnda metod.
Den icke linjära mekaniken har fått stor aktualitet de
senaste åren och man studerar därför med intresse de
icke linjära systemen i denna bok. Man finner att de
viktigaste icke linjära fenomenen är behandlade eller
omnämnda. I kapitlet om rheolinjära system, dvs. system,
vars ekvationer har variabla koefficienter, behandlas
omsorgsfullt Hills, Mathieus och närbesläktade
differentialekvationer. Däremot saknar man ett omnämnande av
fasplanet, som erbjuder en utmärkt överskådlighet vid icke
linjära problem och dessutom har stort pedagogiskt värde.
Avsnittet om metoder och apparatur för
svängningsmätning är disponerat på ett överskådligt sätt och ger en god
bild av de mättekniska möjligheterna och svårigheterna.
Beskrivningen av enskilda mätinstrument är, belt
naturligt, rätt kortfattad och urvalet är subjektivt, vilket även
förf. påpekar. Så är t.ex. trådtöjningsgivaren, den numera
viktigaste dynamiska töjningsgivaren, endast omnämnd,
medan äldre givare beskrives närmare.
I övrigt kännetecknas boken av ett gott typografiskt
utförande och innehåller symbolförteckning,
namnförteckning och stickordsregister.
Oin boken i dess helhet kan sägas att den rymmer en
imponerande mängd kunskaper, som förf. systematiskt
ordnat och genomarbetat på ett föredömligt sätt. Man har
anledning att med intresse avvakta utgivandet av band 2,
som skall behandla system med fler frihetsgrader. Boken
lämpar sig utmärkt som lärobok på högskolestadiet. BQ
Universal niechanics and Hamilton quaternions, av
Otto Fisher. Axion Institute:s förlag, Stockholm 1951.356
s., ill. 10 $.
Ehuru den geometriska vektorteorin visat sig synnerligen
värdefull såsom hjälpmedel för den teoretiska fysiken i
dess klassiska form hade den två egenskaper vilka gjorde
att den ej ansågs lämplig för de moderna
undersökningarnas fyrdimensionella rymd-tid. Begränsningen till tre
dimensioner var det viktigaste hindret men även den
relativt komplicerade symboliken var mindre lockande. I
stället valde Einstein tensorsymboliken med dess egenskaper
att vara oberoende av dimensionstalet och att vara enkel
i sin struktur.
Naturligtvis låter det sig sägas att tensorsymboliken,
giltig för godtyckligt antal dimensioner, är onödigt
generell för den fyrdimensionella fysiken. Man skulle kunna
tänka sig att Hamiltons kvaternioner (q = q0 + i qx +
j qa + k q3) med sina fvra element vore det naturliga
hjälpmedlet. Kvaternion-begreppet utvecklades av Hamilton för
hundra år sedan, sedan han länge förgäves sökt
generalisera algebran för talpar (komplexa tal z = a + i b) till en
dylik för "tal-trippletter" men slutligen fann
generaliseringen möjlig vid ytterligare utökning till fyra element.
Man borde alltså ha anledning att förmoda att man med
kvaternioner skulle uppnå särskilt eleganta
framställningar av den moderna fysiken. Detta har ofta utnyttjats och
förf. har velat visa att kvaternionerna vore de lämpligaste
symbolerna. Detta gör han också klart i en del
jämförelser, t.ex. av Maxwells ekvationer.
Av särskilt intresse för ingenjören är att ta del av förf:s
försök att utnyttja kvaternioner för praktisk räkning. Man
hade gärna sett framställningen fylligare på den punkten
ehuru det måste medges att det nog fallit utanför bokens
syfte.
Det är en imponerande mängd fysikaliska problem, som
här presenteras i kvaternionsymbolik. Detta kan ej undgå
att väcka intresse. Dock kan ej frångås att symboliken ter
sig avskräckande komplicerad jämfört med tensorernas.
Då dessa senares "flerdimensionalitet" just inom tekniken
ofta kommer väl till pass förefaller det mig att dessa har
mera allmänt intresse att vänta från teknikernas sida.
Trycket är rotaprint med textade formler, vilka tyvärr
ofta är mycket svårlästa. Detta är naturligtvis ägnat att
ytterligare framhäva symbolikens mindre angenäma sidor.
Likhetstecken blir ofta alltför lika punkter, bokstäverna o
och e är ofta svåra att skilja från varandra och
matris-klammer saknas här och var.
Boken är intressant och värd att finna många läsare. Det
lär dock ej finnas många som tycker att den är lättläst.
B Langefors
Me tallog raphie, av Otto Mies. Werkstattbücher h. 64.
Springer, Berlin 1949. 68 s., 185 fig. 3,60 DM.
Denna upplaga, den tredje av Werkstattbüchers häfte om
metallografi, är ett nytryck av andra upplagan (1942) utan
ändringar. Jämfört med första upplagan (1937) har fyra
sidor tillkommit, av vilka en upptas av ett sakregister.
Framställningen ger en orientering, som bygger upp
kunskapen om materialens struktur och dess betydelse från
grunden. Huvuddelen ägnas åt järn och stål (s. 3—47)
medan övriga material behandlas mera summariskt och
med järn-stålkapitlen som grund (s. 48-—66). I anslutning
till talrika relativt väl reproducerade strukturbilder be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
