Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1951 - Böcker - Metallographie, av H Hallendorff - Die Zerspanbarkeit der Werkstoffe av H Hallendorff - Residual stresses in machined surfaces, av H Hallendorff - Der Petroleum-Ingenieur, av Gunnar Svenson - Tekniska Skrifter: Bestämning av kamerans inre orientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1048
TEKNIS K TIDSKRIFT
skrives materialens utseende under mikroskopet. Samtidigt
förklaras respektive strukturers inverkan på materialens
fysikaliska egenskaper och tekniska användbarhet. I ett
kort avslutande avsnitt redogöres för provberedning och
etsning.
Med hänsyn till vikten av en god materialkännedom på
inånga tekniska tillämpningsområden kan detta häfte med
dess koncentrerade, rikt exemplifierade framställning
rekommenderas till allmänt studium. H Hallendorff
Die Zerspanbarkeit der Werkstoffe, av K Kreketær.
Werkstattbücher h. 61. Springer, Berlin 1949. 64 s., 70 fig.
3,60 DM.
Av detta häftes titel får man en påminnelse om svenskans
brist på fackord. Tyskans "Zerspanbarkeit" avgränsar en
del av det stora området bearbetbarhet. I svenskan måste vi
uttrycka samma sak genom tillägg till ordet bearbetbarhet.
Går man sedan till texten, så klargör förf. redan i början
att något sammanfattande uttryck som ger uppgift om
be-arbetbarheten vid alla förekommande skärande
bearbetningsmetoder icke finns. Man får fortfarande skilja
mellan svarvning, borrning, fräsning osv. Förf. har här gått
långt i uppdelning, så att han först indelar i avsnitt
efter de olika materialen som skall bearbetas och sedan
i varje sådant avsnitt gör en ny uppdelning efter de olika
arbetsmetoderna.
Detta sätt att ordna stoffet har medfört en viss rörighet,
som gör det relativt svårt att hitta i häftet, om man vill
använda det för att snabbt få en överblick. Som exempel
kan nämnas att frågan om svarvade jtors jämnhet och
faktorer som påverkar denna först diskuteras allmänt
under "Stål" på s. 15—17, sedan kommer för "Automatstål"
på s. 35—36 en redogörelse för metoder, som kan
användas för ytjämnhetsundersökningar. Ett annat exempel är
skärkraftsmätning, som nämnes bl.a. under "Stål,
svarvning" på s. 14—15 och då med en schematisk skiss av en
skärkraftsmätare, som sedan återkommer med
principskiss för en mätdosa samt för fotografi av apparaten på
s. 63 under rubriken "Snabbprov". Som häftet inte har
något sakregister och någon hänvisning mellan de olika
ställena i regel inte gjorts, kan arrangemanget leda till en
del kanske onödigt letande.
Häftet innehåller för övrigt en stor mängd värdefulla
fakta. Om man skall nämna något önskemål, skulle det
vara att plats hade ägnats åt den ofta försummade frågan
om sambandet mellan skärdata och skärlivslängd vid
arbete med hårdmetallskär och låga skärhastigheter.
Illustrationerna utgörs i stor utsträckning av diagram.
H Hallendorff
Residual stresses in inachined surfaces, av E K
Hen-riksiein. Träns. dan. Acad. techn. Sci. nr 7, 1948. G E C
Gad, Köpenhamn 1948. 94 s., 113 fig. 9 dkr.
Vid skärande bearbetning uppstår i regel sådana
formförändringar i ytskiktet av det bearbetade arbetsstycket,
att man får kvarstående spänningar. Dessa spänningar
kan i vissa fall verka ogynnsamt t.ex. genom att påverka
måttbeständighet, korrosionsbeständighet och slitstyrka.
Många forskare har också ägnat saken intresse, och bland
metoder som använts för studiet av dessa spänningar kan
nämnas hårdhetsmätning samt användning av
röntgenreflexer, dels med fotografisk registrering, dels med
intensitetsmätning med Geigermätare.
Ett annat sätt är att beräkna spänningars storlek efter
de formförändringar de åstadkomma. Först torde denna
princip ha följts av Heyn som i skrifter från åren 1911
—1917 klargör, att om man har spänningar i ett ytskikt,
så måste härav orsakad deformation ändras, om
provstyckets sektionsyta ändras. Om man på något sätt kan
ta bort material från den "spänningslösa" sidan av
provstycket, utan att här bygga in nya spänningar, kan man
av deformationsändringarna räkna sig till de sökta
spänningarnas storlek.
Henriksen använder sig i stället av metoden att utgå från
ett möjligast spänningslöst arbetsstycke, vars form mätes
upp före och efter bearbetning. Huvudförsöken ägnas åt
raka provstycken, som bearbetas med hyvling. Några
jämförelser göres med ringar som svarvas. Materialen är
olika kolstål samt legerade (främst rostfria) stål. Det
spänningsfria begynnelsetillståndet nås genom glödning.
Vid denna metod har man att räkna med svårigheten att
verkligen få materialet spänningsfritt genom glödgning.
Tidigare har t.ex. Ruttmann visat en del försöksresultat,
som eventuellt kan tydas så, att tryckspänningar på upp
till 5 kg/mm2 till ett djup av ca 3 mm kan finnas kvar
efter glödgningen. Henriksen säger om förbehandlingen
endast, att man glödgat och svalnat långsamt för att
försäkra sig om fullständig frihet från spänningar.
Försöksresultaten visar, att man vid sega material får
kvarstående dragspänningar i ytan. Några orienterande ej
refererade prov med gjutjärn säges ha visat, att man här
får tryckspänningar. Spänningarna visar sig nära beroende
av kallhärdningsegenskaperna, och deras storlek påverkas
avsevärt av verktygsutformning och skärdata.
Med hänsyn till den betydelse formändring vid
värmebehandling har för de mekaniska verkstäderna bör
föreliggande utredning kunna påräkna stort intresse. Många
frågor återstår att besvara, men en hel del underlag för
diskussioner finnes här samlat. H Hallendorff
Der Petroleum-Ingenieur, av H UmstättëR m.fl.
Springer, Berlin 1951. 552 s., 234 fig., 79 tab. 46,50 DM.
Förf. har under medverkan av en rad andra experter
åstadkommit ett verk, som behandlar allt inom
mineraloljeindustrin från de geologiska förundersökningarna ända
fram till kundtjänsten. Boken verkar vara vederhäftigt
skriven, innehåller en oerhörd massa vetande och är
avsedd dels som lärobok på högskolestadiet, dels som
uppslagsverk för praktiskt bruk.
Den är indelad i tre huvuddelar, av vilka den första
behandlar råoljans förekomst, tillvaratagande, förbehandling,
transport till raffinaderierna samt dess kemiska och
fysikaliska sammansättning och egenskaper. Den andra delen
eller fabrikationsdelen omfattar råoljans destillation,
filtrering, raffinering, krackning, tillsatsämnen m.m. samt vidare
biprodukter och avfall. Särskilt tillsatsämnena och deras
inverkan på den färdiga varan har beskrivits på ett
föredömligt sätt. Sista delen handlar om de mångahanda
petroleumprodukternas användningsområden.
Verket avslutas med diverse tabeller av både teoretiskt
och praktiskt intresse samt med ett ganska innehållsrikt
sakregister. Gunnar Svenson
Tekniska Skrifter
Bestämning av kamerans inre orientering, av Sakari
Halonein. Tekn. Skr. nr 148 (1951). 8 s., 6 fig. 3 kr.
Undersökningen avser bestämning av den inre
orienteringen hos mätkameror med en vid KTH:s Institution för
fotogrammetri konstruerad goniometer.
De felkällor, som kan förväntas förekomma vid sådana
mätningar, diskuteras och deras verkan undersökes.
De praktiska mätningarna tillämpas på bestämning av en
sådan kamerakonstant i en kamera med Topogon-objektiv,
att överensstämmelsen emellan felteckningen i kameran
och felteckningskorrektionen i en kompensationsplatta blir
så god som möjligt. Även de återstående felen bestämmes.
Noggrannheten i bestämningen visar att den använda
goniometern kan ge goda resultat.
Av undersökningen följer bl.a. att kompensationsplattor
för noggrann korrektion av felteckningen måste
konstrueras individuellt för varje objektiv.
Svenska Teknologföreningens ledamöter äger erhålla Tekniska
Skrifter gratis under utgivningsåret och därpå följande kvartal mot
skriftlig rekvisition i varje särskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
