Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1951 - Andras erfarenheter - Förbränningsmotorer för provning av smörjolja, av Wll - Kromstål i stället för kromnickelstål, av SHl - Regnrock för flygplan, av DH - Skärning av metaller vid förhöjd temperatur, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 december 195i
1065
I Sverige har man sedan 1947 använt en i USA
konstruerad motor, Lauson typ H2. I England användes
motorer av Petters tillverkning, såväl en förgasarmotor typ
WI som en dieselmotor typ AV 1, båda vattenkylda,
en-cylindriga.
En laboratoriemotor för oljeprovning har även
konstruerats av Anglo Iranian Oil Co. (Sunbury-motorn). Denna är
en vattenkyld encylindrig, fyrtakts förgasarmotor.
Dessutom håller Shell-bolaget på med en ny konstruktion,
Shell—Ricardo motorn, som kan köras som både
förgasar-och dieselmotor (Tekn. T. 1951 s. 897).
De erfarenheter man kommit till i England med dessa
små provmotorer är ganska gynnsamma och borde kunna
läggas till grund för arbeten i Sverige på detta område
(Anders Östman i reseberättelse IB 3086 till
Kommerskollegium). Wll
Kromstål i stället för kromnickelstål. Rostfria stål
tillhör i huvudsak två grupper: AlSI-serierna 300 och
400. Till den förra gruppen hör de austenitiska rostfria
stålen, som innehåller 8—15 nickel, bl.a. det mycket
använda AISI302- eller 18—8-stålet. På grund av den
stora bristen på nickel måste man nu allvarligt överväga,
om icke 18—8-stålet kan ersättas med ett kromstål för
många ändamål.
Härvid ifrågakommer i första hand AISI 430 eller en av
Republic Steel utarbetad modifikation 430 T, som uppges
ha bättre bearbetbarhet och svetsegenskaper än
standardstålet. Ifrågavarande legeringar har följande
sammansättningar i °/o:
302 430 430 T
Kol ..................... 0,08—0,20 < 0,12 < 0,10
Mangan ................. < 2,00 < 1,00 < 1,00
Kisel ................... < 1,00 <1,00 < 1,00
Krom ................... 17—19 14—18 16—18
Nickel .................. 8—10 — —
Titan ................... — — 0,30—0,70
Korrosionsmotståndet för 430-stål är mycket gott.
Materialet angrips inte av atmosfären. Ehuru det kan
missfärgas under vissa betingelser, är det ur praktisk synpunkt
fullt tillfredsställande för användning utomhus. Det
angrips inte heller av svaga organiska syror eller oxiderande
mineralsyror, såsom salpetersyra, men det motstår inte
gropbildning i utspädda reducerande syror lika bra som
18—8-stål.
Värmebeständigheten för 430-stål är också god.
Skalningen blir inte allvarlig i luft förrän över 820°C vid
kontinuerlig upphettning och över 870°C vid intermittent.
Motsvarande gränser för 18—8-stål är 870 och 790°C.
Detta är också känsligare än 430-stål för intermittent
upphettning, vilket beror på att det har betydligt högre
värme-utvidgningskoefficient än det senare. Vidare har 430-stål
högre värmeledningsförmåga än 18—8-stål.
A andra sidan har 430 inte lika hög hållfasthet som 18—8
vid förhöjd temperatur. Det har dessutom en tendens att
bli sprött vid rumstemperatur efter längre tids
upphettning till 430—540°C. Dess duktilitet kan dock återställas
genom värmebehandling vid 760—820°C.
Mekaniska egenskaper vid rumstemperatur för 430-stål
skiljer sig från 18—8-ståls framför allt däri, att det förra
har lägre hållfasthet och duktilitet än det senare.
Hållfastheten är dock större än för kolstål. Följande
sammanställning ger en uppfattning om skillnaderna:
AISI AISI AISI
1 020 302 430 430 T
Brottgräns .......kp/cm2 3 850 5 950 4 900 4 550
Sträckgräns .....kp/cmä 2 800 2 800 3 500 3 150
Förlängning ......... «/o 30 55 25 30
Hårdhet ..... Rockwell B 70 85 85 78
Bearbetning av 430-stål måste givetvis ske med hänsyn
tagen både till dess lägre duktilitet och högre sträckgräns,
egenskaper som är av särskild betydelse vid formning och
dragning. Mjukglödgning kan ske vid 760—820°C; används
härvid lämplig atmosfär, behöver stålet inte betas efter
glödgningen. Vid kallbearbetning hårdnar 430-stål inte lika
mycket som 18—8-stål.
Svetsning sker bäst med 430 T, som är särskilt avsett
härför. Dess sammansättning har nämligen gjorts med
tanke på att minska korntillväxt och strukturförändringar
vid svetsningen. Denna kan utföras enligt vilken metod
som helst utom smidning. Bästa resultat fås dock vid
smältsvetsning i inert gas. Den relativt låga
värmeutvidg-ningskoefficienten hos 430-stål gör, att det har mindre
tendens till formändring vid svetsning än 18—8-stål.
Mekanisk polering av 430-stål ger lika gott resultat som
för 18—8-stål. Valsad plåt av 430-stål har för övrigt så
god yta, att polering ibland inte behövs. En lätt polering
ger utmärkt resultat och kan på plana ytor ske med mindre
arbete än på 18—8-stål. Elektropolering rekommenderas
däremot inte för 430-stål (enl. Republic Steel Corp.). SHl
Regnrock för flygplan. Det har visat sig att vissa delar
av flygplan såsom framkanten på vingen och fenan,
radomen osv. snabbt förstörs då planet vid hög
flyghastighet utsättes för kraftigt regn. Sålunda klarar sig en vinge
högst 40 h, om den under denna tid utsättes för kraftigt
regn vid flyghastigheter av ca 700 km/h. Förstörningen av
flygplansdelarna ökar linjärt med flyghastigheten — det
ser ut som om regnet praktiskt taget äter sig igenom dem.
Den största åverkan sker givetvis på alla av plastmaterial
utförda delar, såsom radomer och liknande skydd för
inbyggda antenner.
Man har emellertid funnit, att om de utsatta delarna
be-strykes med en 0,25—0,30 mm tjock beläggning Neoprene,
ökar deras motståndskraft därhän att det tar ca 10 h för
ett kraftigt regn att vid ovannämnda flyghastigheter
genomtränga Neoprene-lagret.
Det påstås vara mycket lätt att bestryka de olika
flygplandelarna med Neoprene (arbetet kräver med andra ord ingen
speciellt utbildad personal). Efter påsprutningen måste
Neoprene med nu använda metoder torka i ca 12 h vid en
temperatur av ca 70°, men man håller på att utveckla en
lufttorkningsmetod, vilken beräknas avsevärt nedbringa
torktiden. Framdeles får tydligen flygplanskonstruktören
räkna med att planet även måste kunna förses med en
Neoprene-regnrock (Ind. Engng Chem. febr. 1951). DH
Skärning av metaller vid förhöjd temperatur. Man har
länge kvlt verktyg och arbetsstycke vid t.ex. svarvning.
Det har emellertid visat sig, att bearbetningen av många
metaller går lättare och ger bättre resultat vid förhöjd
temperatur (jfr Tekn. T. 1949 s. 875, 1951 s. 329). Vid
Batelle Memorial Institute tänkte man sig redan 1944 att
arbetsstyckets hållfasthet skulle gå ned och att
meta-stabila omvandlingar med åtföljande härdning skulle
undvikas vid varmbearbetning.
Svarvningsprov med en svetslåga som värmekälla gav så
goda resultat med sådana material som rostfritt stål typ
304, Vitallium, austenitiska manganstål (t.ex. NE 8949),
snabbstål (t.ex. Clarite), och högtemperaturlegeringar (t.ex.
NR-74, NR-76), att en amerikansk firma beslöt att
utveckla metoden. De provade materialen hade följande
sammansättningar:
C Mn Ni Cr Mo Si Co W Nb Fe V
Rostfritt stål
typ 304 ....................0,08 0,29 9,50 20,0 0,33 rest
NE 8949 ......................0,48 1,20 0,50 0,5 0,35 0,27 rest
Clarite ........................0,72 0,25 4,0 18,0 rest 1,25
Vitallium ..................0,23 25,0 5,7 rest
NR-76 ............ 0,40 20,0 20,0 4,0 45,0 4,0 4,0 6,0
NR-74 ........................0,45 20,0 20,0 4,0 20,0 4,0 4,0 rest
Rostfritt stål typ 304 härdas vid bearbetning men kan
arbetas vid rumstemperatur. Vid förhöjd temperatur stiger
be-arbetbarheten; verktygets livslängd växer först, når ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
