Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1951 - Hänt inom tekniken - Västeuropeiska Institutet för Virkesimpregnering - TV-konferens i Storbritannien - SEN-normförslag - Tekniska Skrifter: Effektiv flens - TNC: 23. Koefficient, konstant, faktor m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1070
TEKNIS K TIDSKRIFT
framhölls betydelsen av impregnering av byggnadsvirke
till skydd mot röta, insekter och brandrisk, och man gav
sekretariatet i uppdrag att insamla uppgifter om vad som
i olika länder har gjorts på detta område. Vidare beslöt
man att sätta i gång med två undersökningar, den ena av
kreosotoljans konserverande egenskaper och den andra av
impregnering med saltlösningar.
Mellan de nordiska länderna diskuteras ett samarbete på
virkesimpregneringens område. Detta skulle få sitt
särskilda värde genom de relativt likartade förhållanden,
under vilka virke där användes.
I Sverige arbetar på området sedan ett par år
Träskyddskommittén, som består av representanter för de statliga
kommunikationsverken och privata förbrukare av
impregnerat virke (mest stolpar och sliprar). Denna kommitté
bedriver sin verksamhet genom Svenska
Träforskningsinstitutet och Statens Skogsforskningsinstitut.
TV-konferens i Storbritannien. Institution of
Elec-trical Engineers anordnar 28 april—3 maj 1952 i London
en teknisk TV-konferens med mottot "The British
con-tribution to television". Utländska deltagare är särskilt
välkomna. Kongressen uppdelas på följande sektioner:
programupptagning; programöverföring; sändarstationer;
vågutbredning; mottagare; televisionens tillämpningar;
systemfrågor. Under konferensen anordnas
TV-demonstra-lioner och studiebesök. Upplysningar lämnas av IEE.
Savoy Place, London W.C. 2.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen
har utsänt förslag till normer och standard för glödlampor.
Remisstiden utgår den 10 mars 1952. Intresserade kan
rekvirera förslaget från Svenska Teknologföreningen.
Tekniska Skrifter
Effektiv flens, av Jan R Getz. Tekniske Skrifter nr 3 N.
Teknisk Ukeblad. Oslo 1951. 30 s., 17 fig. 4 nkr.
Spörsmålet om fastleggelsen av den effektive flensbredde
for bjelker med böyningsbelastning har betydning når
flensen er relativt bred i forhold til bjelkens spennvidde
og når flensplaten er av en usymmetrisk konstruksjon.
Vi-dere kommer spörsmålet inn hvis flensplaten buler på
grunn av trykkspenninger.
I alle tilfelle vil de störste spenninger opptre ved steget
og avta mer eller mindre hurtig utöver i flensen. For
lett-vinthets skyld vil en konstruktör foretrekke å bruke den
maksiniale spenning i sine beregninger og i stedet hare
regne med en redusert effektiv flensbredde, valgt så stor
at den totale aksialkraft i flensen blir uforandret for det
snitt som betraktes.
For en symmetrisk flens som ikke buler, vil "shear lag"
være den eneste reduksjon som opptrer. Den effektive
bredde vil i dette tilfelle være en brökdel k av bjelkens
spennvidde. Tallverdien av k bestemmes av den virkelige
flensbredde (eller stiveravstand) og av momentkurvens
form (lastfordeling og innspenningsforhold). I
alminne-lighet vil den effektive flensbredde variere längs
bjelke-lengden og uheldigvis ha utpregete minima ved de
mo-inentspisser som opptrer ved konsentrerte laster og
inn-spente bjelkeender. Andre faktorer som influerer på
k-verdien er de geometriske proposjoner av steg og flens og
eventuelle tverspenninger i flensplaten.
Hvis flensen er usymmetrisk, så vil kreftene fra steget
angripe flensen utenfor deres tyngdepunktslinje og flensen
vil få böyningspåkjenning i sitt eget plan.
Aksialspen-ningene vil derved öke längs den ene ytterkant og minske
längs den annen. Det mest utpregete tilfelle er den ensidige
flens (vinkel-, kanal- eller Z-profil). Hvis ikke stivheten
avsteget i noen grad motvirker flensens sidevegs utböyning,
så ville den effektive bredde være så lav som 25 °/o, men
virkelige bjelker viser seg å være noen prosent bedre. Når
profilet er festet til et platefelt som en stiver, eller ennå
mer effektive midler er brukt for å motvirke en sidevegs
utböyning, så kan flensens effektivitet forbedres vesentlig.
Betrakter vi et avstivet platefelt, så vil buling av platen,
enten den har sin årsak i initiale utböyninger eller bare i
en overskridelse av knekklasten, fölges av en ytterligere
reduksjon i den effektive flensbredde. De faktorer som her
spiller störst rolle er bredde-lengdeforholdet av flensen,
dens initiale planhet og forholdet mellom dens
knekk-spenning og den opptredende (maksimale) spenning over
steget. En smal flens har ikke bare en höyere
knekkspen-ning, men förblir mer effektiv også etter buling.
Mulig-heten av flytning eller tretthetsbrudd på grunn av de höye
kombinerte trvkk og böyespenninger må tas i befraktning
allerede på et tidlig stadium av flensbuling.
Ved knekkberegning av en slik stiver, vil buling av
platen få en ennå alvorligere virkning på treghetsmomentet.
I alminnelighet kan en bruke omtrent halvparten av den
effektive bredden for spenningsberegningen. Det er
interessant å merke seg at når platen plutselig begynner å bule
ved knekklasten, så faller öyeblikkelig den effektive
bredden til det halve eller mindre og avtar ytterligere etter
hvert som bulingen utvikler seg.
Enligt överenskommelse med den Norske Ingeniørforening och
Polyteknisk Förening äger STF:s medlemmar erhålla den norska serien
Tekniske Skrifter gratis under utgivningsåret och därpå följande
kvartal mot skriftlig rekvisition i varje särskilt fall, ställd till
Teknisk Tidskrift.
TNC
23. Koefficient, konstant, faktor in.in.
Vissa matematiska termer användes också som
storhetsnamn, oftast som efterleder i sammansättningar, och har
då ibland fått en speciell innebörd. Att denna direkt
strider mot termens matematiska användning är naturligtvis
högst olämpligt och förekommer lyckligtvis sällan. Men
om termen inom ramen för dess matematiska innebörd
fått en mera specialiserad betydelse är det ju inte så
farligt, och kan rentav vara en fördel sett från den
synpunkten att uttryck därigenom kan ha skapats för en
storhetsklass av praktiskt intresse.
När det matematiska sambandet mellan fysikaliska
storheter skall anges är det oftast fråga om multiplikation
och division. Addera och subtrahera kan man endast
storhetsuttryck av samma "sort", av samma fysikaliska
dimension, och resultatet blir likaså av denna sort. Det
finns visserligen sådana storhetsnamn som
potentialskillnad, temperaturstegring, men de är endast tillämpningar
av storheterna potential, temperatur osv. Vi kan för vårt
nuvarande resonemang inskränka oss till uttryckstypen
* -1 <"
eller omräknat y = k ■ x (2)
där x och y är storheter eller produkter eller andra
funktioner av storheter.
Om man härleder en storhet k enligt (1) ger sig osökt
de matematiska termerna kvot, förhållande. Antag t.ex.
att y är friktionskraften mellan två kroppar och x den
kraft som trycker kropparna mot varandra. Kvoten k
skulle då kunna kallas friktionskvot eller
friktionsförhållande. Om man känner värdet på k och med hjälp av
(2) beräknar friktionskraften y, uppträder k som
matematisk faktor eller koefficient, och man skulle därför
kunna föredra namnet friktionsfaktor eller
friktionskoefficient. Med hänsyn till att k i detta fall är ett "obenämnt"
tal, utan fysikalisk dimension, kunde man också välja
namnet friktionstal, och eftersom talet vid given
materialkombination etc. är tämligen konstant, kunde man
kanske också reflektera på namnet friktionskonstant, osv. Av
de nämnda sex namnförslagen har man i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
