Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1951 - Ballistik för ingenjörer, av Sixten Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1074
TEKNIS K TIDSKRIFT
eller slutballistik, där projektilverkan
(pansarbrytning eller annan inträngning, sprängverkan,
skrotverkan m.m.) studeras.
Man kan särskilja teoretisk ballistik, tillämpad
ballistik och experimentell ballistik. Eftersom
ballistiken själv är tillämpningsområde bl.a. för
de flesta arter av dynamik men skall lämna
underlag dels till framställning av vapen och dels
till vapnens användning, är emellertid
gränsdragningen flytande och i viss mån godtycklig.
Terminologin är också varierande, men
ballistiken är intimt förenad med å ena sidan
konstruktionsläran, å andra sidan skjutläran.
Innerballistisk konstruktion, fig. 1, omfattar
val av krutsort (drivmedel), bestämning av
krutladdningens vikt, laddningsrummets och hela
eldrörets volym, krutets dimensionering och
eldrörets inre utformande m.m. allt för att bibringa
en viss projektil lämplig rörelseenergi vid
mynningen samt i övrigt en gynnsam start i den
ytterballistiska banan.
Projektilkonstruktion avser bestämning av
massa, massfördelning, form, medel för styrning i
eldröret och för banstabilisering, sprängladdning
och anordningar för att åstadkomma verkan
m.m. Projektilen är vanligen
rotationsstabilise-rad och har då en eller flera gördlar (vanligen av
koppar). Bommarna i eldrörets skruvformiga
reffelsystem skär in i gördeln, och projektilen får
därigenom rotation.
En rotationsstabiliserad projektil, fig. 2, har
tyngdpunkten nära basen, och dess
aerodynamiska tryckcentrum ligger framför
tyngdpunkten. En fenstabiliserad projektil, fig. 3, är mer än
dubbelt så lång som en rotationsstabiliserad.
Dess tryckcentrum ligger bakom tyngdpunkten.
Eldrörskonstruktion innefattar eldrörets
dimensionering ur hållfasthetssynpunkt m.m. Denna
bestämmes främst av gastryckets förlopp och är
sålunda direkt beroende av den innerballistiska
konstruktionen. Å andra sidan måste den
innerballistiska konstruktionen rättas efter den
bärighet, som rimligen kan åstadkommas, fig. 4.
Lavettagekonstruktion består i att anordna ett
speciellt "stativ" försett med riktanordningar,
anordningar för absorption och utnyttjande av
rekylenergin samt för eldrörets framförande
efter rekylen, anordningar för laddning, eldrörets
balansering m.m. Genom att rekylenergin härrör
från krutet, sammanhänger även
lavettagekon-struktionen med och påverkar "innerballistiken".
Skjutläran innefattar främst grunderna för
inriktande av vapen saint i förekommande fall
tidsinställning av projektilers tändrör, då läge och
rörelsetillstånd för vapen och mål samt faktorer
som avviker från fastställda normalförhållanden
är kända. Data för "normalbanor" utgör
huvuddelen av en skjuttabell och ligger till grund för
gradering av skalor till pjäser och
eldlednings-instrument.
För en viss projektiltyp till ett visst vapen är
en normalbana entydigt och fullständigt
definierad av: utgångspunktens latitud och höjd över
havet (tyngdens acceleration); skjutriktningen
(jordrotationens inflytande varierar med denna);
utgångshastighetens komposanter; projektilens
ballistiska koefficient (c-värde) som bestämmes
av dess vikt, tyngdpunktsläge, axiella och
transversella tröghetsmoment, form, ytbeskaffenhet,
utgångsrotationshastighet, -snedställning och
-nutation; "normal"- (eller referens-)-lufthavets
data, vilka innebär vindstilla samt numeriskt
fixerade värden på täthet och temperatur såsom
funktioner av höjden över jordytan5.
Den praktiska ballistikens huvuduppgift består
i att anvisa medel och metoder för fältmässig
och noggrann bestämning av korrektioner för
avvikelser från nyss skisserade
normalförhållanden8’8-9. Atmosfärvärdena kräver härvid speciell
uppmärksamhet, och den ballistiska
meteorologin utgör också ett särskilt studieområde7. För
den innerballistiska delen av projektilbanan
erfordras korrektionsmetoder för krutladdningens,
Fig. 2.
Genomskuren pansar-brytande granat; kappen
underlättar
in-trångningen,
hättan ger
gynnsam
aerodynamisk form,
Fig. 1.
Eldrörets inre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
