- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
1085

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1951 - Nomogram för dimensionering av delar till fartygsskrov, av Svato Matejka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 november 1951

1085

Nomogram

för dimensionering

av delar till fartygsskrov

Civilingenjör Svato Matejka, Göteborg

629.12.011 : 518.3

Ett fartygsskrov dimensioneras att motsvara
klassificeringssällskapens fordringar. Dessa som är grundade på
grundliga beräkningar och försök, är samlade i
reglementen och utgörs dels av allmänna bestämmelser, dels av
färdiguträknade tabeller för olika skrovdelar i ett
standardfartyg. En fartygskonstruktör använder dessa värden
vid dimensionering av ett nytt fartyg, efter omräkning
från standardfartyget. I de fall där reglementena inte
innehåller direkta numeriska värden för vissa skrovdelar
tillgriper han hållfasthetsberäkning med användning av
föreskrivna tillåtna påkänningen. Eftersom det i detta senare
fall är fråga om återkommande beräkningar, är det
lämpligt att i så stor utsträckning som möjligt använda
grafiska metoder, dvs. nomogram, för att underlätta
beräkningsarbete, dvs. förkorta den tid som åtgår till
beräkningar.

Användningen av nomogram vid dimensionering av
fartygsskrov är aktuell i följande tre fall: grafisk
uppställning av leglementenas numeriska tabeller, bestämning av

Fig. 1. Nomogram för bestämning av stöttans dimensioner
vid användning av DIP-balk, enligt tabell 31 i Llogd’s
"Rules and Regulations" 1951. DIP-balkarnas profilnummer
(enligt metriskt valsprogram, där profilnumret är profilens
höjd i cm) är inritade i form av kurvor som funktion av
stöttans längd (i fot) och stöttans belastning N = s’b’h/
HOO, där s, b, h är parametrar för stöttans belastning
enligt tabellen.

Fig. 2. Gräns mellan elastiska (Eulers-) knäckningen
A = Vi > 105 och oelastiska (Tetmajers-) knäckningen
A = Vi < 105 för rörstöttor enligt tabell 31.

sektionsprofiler vid givna motståndsmoment och
hållfasthetsberäkning av skrovdelar.

De numeriska profiltabeller för olika skrovdelar som
reglementena innehåller är givna som funktion av för
varje del bestämmande storheter, eller parametrar. Det
framgår redan av uppställningen i tabeller, att
parametrarna är angivna i steg och inte kontinuerligt. Detta
innebär att man måste tillgripa numerisk interpolation i de
fall då sektionens parametrar avviker från de i tabellerna
angivna siffrorna. Vid några tabeller är man vidare
tvungen att räkna om avlästa profilvärden till en annan profil,
som är lämpligare för den konstruerade båten.

Om man nu uppställer tabellernas numeriska värden i
kurvform, får man en kontinuerlig övergång i
parametrarna, som eliminerar all numerisk interpolation.

Som exempel skall användas beräkning av stöttor. Enligt
tabell 31 i Lloyd’s Register of Shipping’s "Rules and
Regulations" från 1951, är stöttors dimensioner angivna
som funktion av belastningen och av profillängden för
rundjärn, rör, fyrkantiga rör och byggd profil, dvs. två
U-järn med sammanbindande plattjärn. Om konstruktören
vill använda en annan profil, så är han tvungen till en
arbetsam omräkning av värden från tabellen till den
valda profilen.

En sådan profil, som numera användes mycket allmänt
för stöttor är DIP-balken. Vid beräkning av sådan profil
kan man förfara på enklaste sättet så, att man tar samma
area som för den tabellenliga stöttan, som är byggd av
två U-balkar, och sedan tar motsvarande DIP-balk med
samma area. Denna metod är ganska snabb, men ger i
de flesta fall inget matematiskt riktigt resultat. Man
måste därför tillgripa vanlig hållfasthetsberäkning med
hänsyn tagen till säkerhetsfaktorn för den tabellenliga stöttan.
Man måste alltså först beräkna säkerhetsfaktorn för den
givna belastningen och längden med vilken den
tabellenliga stöttan är dimensionerad, och sedan beräkna den
konstruerade stöttan med användning av den uträknade
säkerhetsfaktorn. Då får man en profildimension, som
exakt motsvarar klassens fordringar.

En sådan omräkning är ganska tidsödande och eftersom
det finns många stöttor i ett fartyg är det fördelaktigt att
ställa upp ett nomogram, där man kan direkt avläsa
lämpliga dimensioner för DIP-balkarna.

Ett sådant nomogram visas i fig. 1., där DIP-balkars
dimensioner är avbildade som kurvor i ett tvåaxligt system
med belastningen och stöttans längd som parameter.
Nomogrammet är beräknat på grundval av tabellenliga rör- >

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/1101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free